gistfile1.py

# Här är ett konkret exempel:
# 
# 1. Inga namespaces:

def node_type_optional_no_namespaces(self):
    path = '//element[@name="nodes"]//element[@name="node"]/optional/attribute[@name="type"]'
    return len(schema.rng_xpath(path)) > 0

# 2. Namespaces:

def node_type_optional_namespaces(self):
    ns = {'t': 'http://relaxng.org/ns/structure/1.0'}
    path = '//t:element[@name="nodes"]//t:element[@name="node"]/t:optional/t:attribute[@name="type"]'
    return len(schema.rng_xpath(path, namespaces=ns)) > 0

# Koden i exempel 2 är fragil: Namespacet är hårdkodat. 

# För att inte hårdkoda namespacet skulle jag behöva något sätt 
# att plocka ut det ur dokumentet, förutsatt att det bara finns 
# ett namespace (annars måste jag på något sätt kunna avgöra vilket 
# av namespacen som applicerar på elementen jag är intresserad av), 
# vilket innebär att jag måste lägga till en funktion till schemas API. 

# Skulle någon få för sig att "uppgradera" namespacet så går min kod 
# nu sönder. Hade jag bara kunnat ignorera namespacet hade min kod 
# fungerat lika bra!

# Fler API-anrop = fler buggar. Fler parametrar = fler buggar. 
# Mer kod = fler buggar. När resulterar XML namespaces i färre buggar?
# Det är definitivt inte här.