Created
June 19, 2016 14:03
-
-
Save miroli/3ac8f5c6b6f4ed786189685b327e45ad to your computer and use it in GitHub Desktop.
For SO question
We can't make this file beautiful and searchable because it's too large.
This file contains bidirectional Unicode text that may be interpreted or compiled differently than what appears below. To review, open the file in an editor that reveals hidden Unicode characters.
Learn more about bidirectional Unicode characters
| anforande_id,anforande_nummer,anforandetext,avsnittsrubrik,dok_datum,dok_hangar_id,dok_id,dok_nummer,dok_rm,dok_titel,intressent_id,kammaraktivitet,parti,protokoll_url_www,rel_dok_id,replik,systemdatum,systemnyckel,talare,underrubrik | |
| 61960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,2,"Herr ålderspresident! Att vara talman i Sveriges riksdag kräver erfarenhet, ett brett kontaktnät och förmågan att kunna representera Sverige på ett förtjänstfullt sätt. Uppgiften rymmer betydelsefulla parlamentariska uppgifter, bland annat att tillse att riksdagens arbete leds på ett korrekt sätt. Opartiskhet och objektivitet ska spegla talmannens person och bäras upp av ett förtroende i riksdagen. Vi socialdemokrater har hävdat principen att riksdagens största parti ska utse talman. Det är en princip som vi nu fullföljer genom att nominera Urban Ahlin till talman. Urban Ahlin har varit riksdagsledamot sedan 1994. Under åren har han vunnit stor respekt för sina stora kunskaper, inte minst på det utrikespolitiska området. Under tolv år har han varit ordförande respektive vice ordförande i riksdagens utrikesutskott. Urban Ahlin har på ett mycket förtjänstfullt sätt representerat Sverige i otaliga internationella sammanhang och byggt upp ett stort kontaktnät både i Sverige och runt om i världen. Utrikespolitiken är ett område där behovet av samverkan över parti- och blockgränser är som allra starkast. Ahlin har gång på gång visat sin förmåga att föra breda politiska samtal, hitta gemensamma ståndpunkter och få till stånd konstruktiva uppgörelser. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det är Socialdemokraternas uppfattning att Urban Ahlin besitter den kompetens och de erfarenheter som krävs för den betydelsefulla uppgiften att leda arbetet i Sveriges riksdag under den kommande mandatperioden. ",Val av talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,14744660015.0,val,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf2,,N,2015-02-12 10:51:45,347270,Mikael Damberg (S), | |
| 62960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,3,"Herr ålderspresident! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Sedan 1974 års författningsreform besitter talmannen viktiga konstitutionella befogenheter, inte minst i samband med regeringsbildningar. Det är inte explicit reglerat vilket parti talmannen ska utses från. Det kan dock konstateras att den fasta praxis som etablerats i varje val sedan 1982, med rötter redan i Thorbjörn Fälldins principdeklaration från 1976, är att talmannen hämtas från det största partiet i den största grupperingen efter valet. Trots att vissa partier sedan dess vid olika tillfällen hävdat flera olika principer hedrar vi i dag den praxis som vuxit fram under decennierna och som hållit över flera olika regeringsbildningar. Därför nominerade de borgerliga partierna inte någon talmanskandidat vare sig 1982, 1985, 1988, 1994, 1998 eller 2002. Talmännen dessa år hämtades från vänsterblockets största parti då vänsterblocket i dessa fall hade den största grupperingen efter valet. Följaktligen togs beslut om de socialdemokratiska talmännen med acklamation. I årets val blev vänsterblocket riksdagens största gruppering, och vi förutsätter att Miljöpartiet och Vänsterpartiet står bakom nomineringen av Urban Ahlin som socialdemokratisk talmanskandidat. Alliansen står då fast vid praxis och nominerar inte någon talmanskandidat i valet av talman för den nya riksdagen, även om jag personligen gärna hade sett att Per Westerberg fått fortsätta sitt uppdrag. Jag vill ta detta tillfälle i akt - och det lär komma fler tillfällen - att tacka den utgående kammarens talman Per Westerberg för utomordentliga insatser i och för denna riksdag. Med konsekvent och stadig hand har Per Westerberg lett riksdagens arbete i åtta år och innan dess bidragit till detsamma även som vice talman. Med bravur har han navigerat genom tunga riksdagsutredningar, ett nytt EU-fördrag, en reformerad grundlag och mycket mer - i en orolig och föränderlig omvärld dessutom. Sedan Per Westerberg blev ledamot av Sveriges riksdag 1979 har han innehaft en mängd uppdrag i demokratins tjänst, förutom i talmansämbetet även uppdrag som utskottsordförande och statsråd. Hans långa erfarenhet och djupa kunskaper om vårt svenska parlamentariska system har varit ovärderliga i rollen som talman, Sveriges högsta valbara ämbete. Per Westerbergs personliga egenskaper, höga förtroende och enastående meriter var avgörande då han blev återvald till talman 2010. Samtidigt som Per Westerberg hyst stor respekt för de anor och traditioner som uppfyller riksdagens hus har han bedrivit ett arbete för en mer aktiv riksdag med levande debatter och ökad öppenhet. Det har varit en fröjd att tjänstgöra som ledamot under Per Westerbergs ledning, inte minst sedan han sett till att det nu finns inte bara en utan två kaffemaskiner i kammarfoajén. Per Westerberg har inte bara utfört ett enastående arbete utan dessutom fört riksdagen närmare medborgarna. För detta förtjänar han ett stort tack! Val av talman (Applåder) Jag vill avsluta med att än en gång understryka vikten av att hedra praxis. Som seriösa, ansvarsfulla partier värnar vi överenskommelser och praxis som garanterar långsiktiga demokratiska spelregler. I valen till vice talmän fördelas posterna efter partiernas storleksordning. Så har skett utan undantag under hela enkammarriksdagen. Jag kommer i enlighet med denna fasta praxis att snart återkomma till talarstolen för att då föreslå förste vice talman å Alliansens vägnar. Överläggningen var härmed avslutad. Val av talman Val av förste vice talman Kammaren valde med acklamation <em>Urban Ahlin</em> (S) till talman. ",Val av talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,12053331219.0,val,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf3,,N,2015-02-12 10:51:45,347271,Anna Kinberg Batra (M), | |
| 64960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,4,"Herr ålderspresident! Som företrädare för Alliansen, det vill säga Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, föreslår jag Tobias Billström som ny förste vice talman. Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren valde med acklamation <em>Tobias Billström </em>(M) till förste vice talman. ",Val av förste vice talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,12053331219.0,val,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf4,,N,2015-02-12 10:51:45,347272,Anna Kinberg Batra (M), | |
| 65960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,5,"Val av andre vice talman Herr ålderspresident! Mot bakgrund av att Sverigedemokraterna utgör ett tredje block i svensk politik och i kraft av att Sverigedemokraterna nu är riksdagens tredje största parti nominerar vi Björn Söder till posten som andre vice talman. Björn har lång erfarenhet av att leda stora organisationer och parlamentariska församlingar. Genom sina år som gruppledare i riksdagen för Sverigedemokraternas riksdagsgrupp och som adjungerad i riksdagsstyrelsen har han skaffat sig en god inblick i och en god förståelse för vad talmansuppdraget innebär. Vår bedömning är att Björns breda kunskaper, hans ordningssinne och höga arbetskapacitet gör honom mycket väl lämpad som kandidat till talmansuppdraget. Avslutningsvis vill jag å den sverigedemokratiska riksdagsgruppens vägnar tacka de avgående talmännen för ett mycket väl utfört arbete. ",Val av andre vice talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,8.31636664429e+11,val,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf5,,N,2015-02-12 10:51:45,347273,Mattias Karlsson (SD), | |
| 66960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,6,Herr ålderspresident! Vänsterpartiet vill utnyttja den möjlighet som finns för oss i denna riksdag att begära en sluten omröstning i valet av andre vice talman. Vi vill att de ledamöter i denna kammare som inte vill ge sitt aktiva stöd till en sverigedemokratisk kandidat till posten som andre vice talman ska ha en möjlighet att i en sluten omröstning rösta blankt. Efter härmed avslutad överläggning företogs val med slutna sedlar. Val av andre vice talman Sedan röstavgivningen avslutats samt valsedlarna granskats och räknats tillkännagav ålderspresidenten att Björn Söder erhållit 53 röster och att 292 blanka röstsedlar hade avlämnats. Då den föreslagna ledamoten inte fått mer än hälften av de avgivna rösterna förrättades nytt val. Sedan den andra röstavgivningen avslutats samt valsedlarna granskats och räknats tillkännagav ålderspresidenten att Björn Söder erhållit 51 röster och att 294 blanka röstsedlar hade avlämnats. Då den föreslagna ledamoten inte fått mer än hälften av de avgivna rösterna skulle nytt val förrättas. (forts.) ,Val av andre vice talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,9.01257862125e+11,val,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf6,,N,2015-02-12 10:51:45,347274,Hans Linde (V), | |
| 6a960262-9486-e411-9414-00262d0d0c40,7,Val av tredje vice talman Herr ålderspresident! För Miljöpartiet de grönas räkning nominerar jag Esabelle Dingizian till tredje vice talman. Esabelle Dingizian hade flera års erfarenhet som politiker i Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting när hon 2006 valdes till riksdagsledamot i Sveriges riksdag. Som riksdagsledamot har Esabelle Dingizian arbetat i flera utskott och byggt upp en djup och bred kunskap om riksdagens arbete och olika politikområden. Val av tredje vice talman Talmannen och de vice talmännen har i sina ämbeten flera uppgifter. Att representera Sveriges riksdag i internationella kontakter är en sådan uppgift där Esabelle med sina breda politiska erfarenheter och sina språkkunskaper kommer att tillföra talmanspresidiet en god kompetens. Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren valde med acklamation <em>Esabelle Dingizian</em> (MP) till tredje vice talman. ,Val av tredje vice talman,2014-09-29 00:00:00,3056983,H2091,1,2014/15,Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september,1.57062733618e+11,val,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H2091/#anf7,,N,2015-02-12 10:51:46,347275,Jonas Eriksson (MP), | |
| c00d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,1,"Frågestund Vi påbörjar nu mandatperiodens första frågestund. Jag vill hälsa statsråden hjärtligt välkomna. Frågor besvaras i dag av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), statsrådet Anders Ygeman (S) och statsrådet Per Bolund (MP). Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ersätter statsrådet Anna Johansson, som tidigare meddelats skulle ha deltagit. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frågor till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom regeringen. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,,frågestund,TALMANNEN,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf1,,N,2014-12-18 10:26:50,338998,TALMANNEN, | |
| c90d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,10,"Herr talman! Övriga statsråd får ursäkta, men även jag har en fråga till näringsminister Mikael Damberg. Jag börjar med att gratulera till det nya jobbet. Mikael Damberg innehar nu ett ämbete som centerpartister har innehaft de senaste åtta åren, först Maud Olofsson och sedan Annie Lööf. Under denna tid tog vi krafttag för att stimulera nya och växande företag i Sverige, vilket betalat sig med 350 000 nya jobb. De flesta av dessa jobb har vuxit fram i just nya och växande företag. Mycket tyder på att detta är en resa och en positiv trend som riskerar brytas under din tid som näringsminister, Mikael Damberg, givet de skatteökningar och nya regleringar som kommer att läggas på de nya och växande företagen, om vi ser på vad ni har gått till val på. Hur mycket tror näringsministern att företagandet och jobbskapandet kommer att minska givet de skattehöjningar och nya regleringar som föreslås? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,3.13210809828e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf10,,N,2014-12-18 10:26:50,339007,Emil Källström (C),Skattehöjningar för företagen | |
| ca0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,11,"Herr talman! Jag tackar för Emil Källströms gratulationer. Jag tror dock att han överskattar mitt inflytande på svenskt näringslivs utveckling efter 13 dagar. Jag tror inte att jag vare sig i positiv eller i negativ bemärkelse har haft förmågan att påverka hela Sveriges utveckling på de 13 dagar jag har haft ministerposten. Vi för här en diskussion som handlar om vissa delar av den budget som kommer att läggas på riksdagens bord. Budgeten är ännu inte presenterad. Delar av budgeten har vi gått ut med, men andra delar har vi inte gått ut med. Jag tror att Emil Källström kommer att känna igen och uppskatta delar av de förslag vi kommer att lägga fram på det näringspolitiska området. Båda våra partier drev i valrörelsen till exempel kravet på minskade kostnader för företag när det gäller sjuklöneansvar. Det är en fråga som många små och medelstora företag rankar högt när det gäller förmågan att vilja och våga anställa fler människor. Det är en fråga som regeringen kommer att jobba vidare med. På vissa områden kommer Emil Källström inte att bli nöjd. På andra områden kommer han att känna igen sig. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf11,,N,2014-12-18 10:26:50,339008,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Skattehöjningar för företagen | |
| cb0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,12,"Herr talman! Jag kan hålla med Mikael Damberg om att den skada han har orsakat hittills är högst begränsad. Det jag är orolig för är tiden framåt. Ett grundläggande ekonomiskt samband är att om vi gör något dyrare och krångligare blir utbudet mindre. Det gäller också jobbskapandet. Jag kommer inte att uppskatta skattehöjningar på 19 miljarder på svensk företagsamhet och jobbskapande. Jag kommer inte att uppskatta en djupt landsbygds- och Norrlandsfientlig kilometerskatt. Jag kommer inte heller att uppskatta en nedläggning av Bromma flygplats. Det kommer att påverka näringslivet runt om i landet och innebära färre jobb. Låt oss inte se till de 13 dagar som har gått utan till den period som komma skall. Kan du, näringsministern, uppskatta hur mycket svensk företagsamhet och jobbskapande kommer att drabbas av dina skattehöjningar och nya regleringar? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,3.13210809828e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf12,,N,2014-12-18 10:26:50,339009,Emil Källström (C),Skattehöjningar för företagen | |
| cc0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,13,"Herr talman! Efter åtta år lämnar den borgerliga regeringen efter sig ett underskott på 90 miljarder kronor och en situation på svensk arbetsmarknad där fler människor är arbetslösa än när man fick uppdraget att bilda regering. De borgerliga partiföreträdarna i riksdagen kanske ska fundera över sitt eget ansvar för den situation som vi har på svensk arbetsmarknad i dag. Denna regering har bestämt sig för att sätta jobben i fokus för hela sitt arbete. Vi har sagt att Sverige 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är ett mål som ställer höga krav på alla politikområden, på näringspolitiken, på investeringspolitiken vad gäller infrastruktur, på miljöpolitiken, på skol- och utbildningspolitiken, på export- och handelsfrämjandepolitiken. Denna regering går framåt denna mandatperiod med ett program för att skapa fler jobb i Sverige så att vi får ned arbetslösheten till lägst i EU 2020. Det är vår ambition, och det kommer att märkas skillnad med en ny regering. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf13,,N,2014-12-18 10:26:50,339010,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Skattehöjningar för företagen | |
| cd0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,14,"Herr talman! Jag tänker inte bryta mönstret, utan även min fråga riktar sig till närings- och innovationsminister Mikael Damberg. I regeringsförklaringen slås det fast att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i svensk ekonomi ska öka så mycket att vi når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Mycket av Sveriges ekonomiska styrka kommer av vår förmåga att sälja framstående högkvalitativa och innovativa varor och tjänster på globala marknader. Med det som utgångspunkt frågar jag vilka åtgärder näringsministern avser att vidta för att vi ska nå det mål vi har satt i regeringsförklaringen om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,2.08558695314e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf14,,N,2014-12-18 10:26:50,339011,Ingemar Nilsson (S),Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 | |
| ce0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,15,"Herr talman! Låt mig återknyta till svaret jag gav till Emil Källström. Det är inte bara näringspolitiken som kommer att ge förutsättningar för företagen att växa och skapa alla de nya jobben. Det behövs en bred palett av åtgärder. Först och främst måste vi ha en stabil och sund ekonomi. Utan en sund ekonomi kommer företagen inte att vilja göra de investeringsbeslut och satsningar som krävs för att få fram nya jobb i vårt land. Vår jobbpolitik står på tre ben. Det första är investeringar i ökat bostadsbyggande, ökade investeringar i infrastruktur som gör att varor kan exporteras från vårt land och människor pendla till de jobb som finns samt mer offensiv miljöpolitik och forskningspolitik. Det andra benet är näringspolitik i form av exportstöd, handelsfrämjande och stöd till små och medelstora företag. Det tredje benet är en mer offensiv utbildningspolitik. Vi har ett växande problem på svensk arbetsmarknad med bristande matchning. Vi har företag som vill anställa men som inte hittar den kompetens de behöver för att kunna anställa. På dessa tre områden kommer det att bli skillnad med en ny regering. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf15,,N,2014-12-18 10:26:50,339012,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 | |
| cf0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,16,"Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag är glad över att ministern och regeringen prioriterar att bekämpa arbetslösheten. Det är en fråga som i grunden är avgörande för hur vi ska kunna hålla ihop Sverige. Sverige är oerhört beroende av sin export. Vårt beroende av exporten har över tid ökat, och i dag är i runda tal 50 procent av bruttonationalprodukten export. Den är alltså helt central. Vilken roll anser näringsministern att den svenska exportpolitiken har för att uppnå målet till 2020? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,2.08558695314e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf16,,N,2014-12-18 10:26:50,339013,Ingemar Nilsson (S),Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 | |
| d00d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,17,"Herr talman! Jag tror att handelsfrämjandet och exporten är en av nycklarna till att lyckas med ett offensivt jobbmål för Sverige. Vi kan inte bara diskutera vad som händer i vårt land. Ska vi få en ökad efterfrågan på arbetskraft i våra företag måste fler företag satsa på export, och våra framgångsrika exportföretag måste nå nya marknader. Den erfarenhet vi har från de senaste åren är att exporten inte har utvecklats så väl som den förra regeringen hoppades på och satte upp mål för. Vår hemmamarknad Europa har haft det mycket kämpigare än vi hoppades på. Sverige är för beroende av länder nära sig, till exempel Norge och Tyskland, och svagare på de stora tillväxtmarknaderna runt om i världen. Något som jag tror engagerar alla partier i kammaren är att se till att svensk export blir en kärnfråga de närmaste åren när vi diskuterar hur vi får ned arbetslösheten i Sverige, för där bygger vi mycket av svenskt välstånd. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf17,,N,2014-12-18 10:26:50,339014,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 | |
| d10d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,18,"Herr talman! Utbudet av krediter och tillgängligheten att få kredit har ökat de senaste åren. Jag bryter trenden och ställer min fråga om snabblån till statsrådet Bolund. Framväxten av snabblåneföretag har sedan de introducerades på marknaden 2006 ökat med olika aktörer. Det kan finnas goda skäl att behöva ta ett snabbt litet lån, men vi har också sett att det har skett en stor ökning av betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten med anledning av snabblånen. Detta är oroväckande, och därför ändrade den tidigare regeringen i flera steg reglerna och ökade tillsynen över dessa företag. Bland annat infördes det krav på kreditprövning även för smålån. Konsumentverket, som har utövat tillsyn och även kunnat varna företagen vid misskötsel, har numera också möjlighet att utfärda sanktionsavgifter. Senast infördes också ett krav på tillsyn från Finansinspektionen. Tyvärr har det visat sig att det har kommit ytterligare anmälningar, och min fråga till ministern är: Vad ska regeringen göra för att ytterligare stärka skyddet för konsumenter? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.1803401111e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf18,,N,2014-12-18 10:26:50,339015,Jessika Roswall (M),Snabblåneföretag och skyddet för konsumenten | |
| d20d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,19,"Herr talman! Jag tackar frågeställaren Jessika Roswall för att hon lyfter upp en viktig och central fråga som regeringen kommer att sätta högt på dagordningen. Självklart oroas även vi av utvecklingen där allt fler människor hamnar i svår ekonomisk situation med överskuldsättning. Det får besvärliga konsekvenser för individen eftersom man hamnar hos kronofogden och får svårt att klara sin privatekonomi framöver, få bostadslån och så vidare. Det är också ett problem för samhället i stort när människor hamnar i överskuldsättning. Den tidigare regeringens åtgärder har inte räckt till. Överskuldsättningen fortsätter att öka och även antalet människor med ekonomiska problem som hamnar hos kronofogden. Regeringen är beredd att titta på vidare åtgärder, att se till de utredningar som har gjorts och att komma med nya förslag för att motverka denna utveckling och se till att färre människor hamnar i en överskuldsättning. De som hamnar i överskuldsättning ska också ha lättare att kunna komma ur den och få skuldsanering. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf19,,N,2014-12-18 10:26:50,339016,Statsrådet Per Bolund (MP),Snabblåneföretag och skyddet för konsumenten | |
| c10d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,2,"Herr talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Mikael Damberg. Det tog inte många timmar innan den här regeringen hade fattat sitt första beslut. Med kirurgisk precision slår man hårt mot jobb och företagande. Från den 1 januari kommer det att bli dyrare för företag men också för offentliga arbetsgivare, som kommuner och landsting, att ha unga anställda men också att ha personer över 65 år anställda. Det senare är någonting som varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet aviserat tidigare. Min fråga till näringsministern är: Hur tror näringsministern att höjda kostnader för att ha unga anställda och äldre anställda kan leda till fler jobb? Och på vilket sätt förbättrar det näringslivsklimatet från den 1 januari att det blir betydligt dyrare för företag att ha människor anställda? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,8.99112324519e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf2,,N,2014-12-18 10:26:50,338999,Elisabeth Svantesson (M),Höjda kostnader för unga och äldre anställda | |
| d30d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,20,Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag skulle gärna vilja höra om det finns några förslag. Det regeringen har gjort är att motverka de oseriösa företag som finns. Risken med vissa förslag som jag har hört bland andra Per Bolund lyfta upp i debatten är att de drabbar även de seriösa företagen. Jag undrar om det finns några idéer om förebyggande arbete för att se till att konsumenterna klarar de nya krediterna. Det är inte bara snabblån som finns på marknaden i dag utan även fakturakrediter och annat. ,Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.1803401111e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf20,,N,2014-12-18 10:26:50,339017,Jessika Roswall (M),Snabblåneföretag och skyddet för konsumenten | |
| d40d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,21,"Herr talman! Jag tackar för följdfrågan. Jag tror att man i det här fallet måste arbeta konsekvent och långsiktigt. Man måste arbeta både med åtgärder som kan få effekt i närtid och med långsiktiga och genomgripande åtgärder. Om vi börjar med de långsiktiga åtgärderna handlar det om att förbättra kunskaperna hos konsumenterna. Det måste man börja med redan i skolan genom att ge bättre undervisning och bättre kunskaper om privatekonomi och om vilka konsekvenser det kan få om man går in i den typ av snabblån som tyvärr kan ha väldigt höga räntenivåer. Jag tror att man också måste jobba mer kortsiktigt, och där är vi beredda att se över olika åtgärder. En möjlighet kan vara att använda den befintliga lagstiftningen om exempelvis ockerränta mer offensivt än vad den tidigare regeringen har gjort. Vi är beredda att pröva och se om man skulle kunna införa ett sådant räntetak som har införts i många länder i vår omvärld. Först måste man dock göra ett gediget utredningsarbete på Regeringskansliet. Regeringen kommer inte att sitta stilla och bara se på hur överskuldsättningen ökar. Det kan jag garantera. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf21,,N,2014-12-18 10:26:50,339018,Statsrådet Per Bolund (MP),Snabblåneföretag och skyddet för konsumenten | |
| d50d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,22,"Herr talman! Jag har en fråga till näringsminister Mikael Damberg, och den är aktuell i Norrbotten och framför allt i min hemkommun. Mikael Damberg och hans parti liksom även mitt parti har varit mycket drivande i valrörelsen i att lösningen för många saker i samhället bottnar i att befolkningen har utkomst från arbete. Det har blivit sanning i min hemkommun Pajala, där merparten av befolkningen har utkomst från arbete, många i en nystartad gruva. Marknadskrafterna har investerat ca 8 miljarder i en gruva, som det på grund av järnmalmspriserna och dyra lån verkar bli oöverstigligt för bolaget att driva i dagsläget. Du har som näringsminister möjlighet att påverka statliga LKAB så att de går in och förhandlar tills en lösning gör att gruvdriften fortsätter, att dessa hundratals arbetstillfällen räddas samt att framtiden för denna enorma investering inte går förlorad. Vad avser ministern att göra i denna fråga? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,8.25441263617e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf22,,N,2014-12-18 10:26:50,339019,Birger Lahti (V),Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala | |
| d60d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,23,"Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för en viktig fråga. Det är många människor som känner oro, inte bara i staden utan i hela regionen. Det är något oerhört som händer i Northland Resources. Etableringen i Pajala har skapat väldigt stora förhoppningar. Det har investerats oerhört mycket för att åstadkomma en gruva, och man hade kommit väldigt långt i arbetet. Jag noterar att det som företaget säger utåt är att man nu tar en paus i arbetet och att man jobbar med rekonstrueringen för att förhoppningsvis kunna återskapa och återstarta gruvan. Det är vad företaget säger. De behövde denna tid för att kunna jobba med rekonstrueringen och försöka få in finansiärer för att kunna göra de investeringar som krävs för att få i gång gruvan igen. Jag följer denna fråga väldigt noga. Jag har talat med Sven-Erik Österberg, som har ett ansvar för att samordna och följa frågan, och jag kommer att göra det igen. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf23,,N,2014-12-18 10:26:50,339020,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala | |
| d70d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,24," Herr talman! Du svarade inte på frågan om LKAB, Mikael Damberg. Det som händer där i dag är att humankapital och kompetens försvinner, och en nystart blir inte så lätt. Samtidigt står där en maskinpark värd miljardbelopp och tickar pengar i stället för att man skulle kunna påverka ett bolag som ägs av staten. De skulle kunna drifta gruvan medan man söker en lösning. Jag håller med om att det ni gör är bra, men knäckfrågan är att det tickar på pengar i humankapital som försvinner och investeringar som är gjorda i strukturen och i druvgriften. Det tickar pengar hela tiden. Om inget görs tror jag att kommunen och bolaget sätter sig i en jättesvår situation. Du kan påverka den genom att gå in i bolaget och säga att de ska lösa det på kort sikt genom ett avtal om att drifta det vidare. Det är en lösning som går att genomföra. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,8.25441263617e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf24,,N,2014-12-18 10:26:50,339021,Birger Lahti (V),Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala | |
| d80d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,25,"Herr talman! Jag förstår att företaget jobbar väldigt hårt i dag både med rekonstruktionen och med att titta på nya finansiärer. Jag tror att det är viktigt att se att det inte bara är <em>ett</em> gruvbolag som har problem när malmpriserna har sjunkit så dramatiskt som de har gjort. Vi har, som du nämner, ett stort statligt företag - LKAB - som också genomför stora program för att dra ned kostnader. Deras lönsamhet har sjunkit dramatiskt på grund av den situation som nu uppstått med världsmarknadspriserna. Det är inte så lätt att bara säga att LKAB ska göra allt som det privata företaget har gjort och söker finansiering för, men jag kan lova Birger Lahti att den här regeringen kommer att följa frågan väldigt noga. Det är viktigt att de människor som nu drabbas och blir av med jobbet känner ett stöd i denna situation och att det finns insatser för att hjälpa dem vidare. Regeringen hoppas fortfarande att företaget kommer att hitta en lösning så att gruvan kan starta igen. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf25,,N,2014-12-18 10:26:50,339022,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala | |
| d90d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,26,"Herr talman! Ängelholm, Halmstad, Växjö, Kalmar, Trollhättan, Sundsvall, Visby, Umeå, Åre, Östersund, Ronneby, Göteborg och Malmö - det gick kalla kårar genom dessa orter i går när de rödgröna partierna meddelade att Bromma flygplats ska läggas ned. Problemet är att de rödgröna partierna i Stockholm ser detta som en lokalpolitisk bostadsfråga, medan det i verkligheten är fråga om liv och död för företag och därmed för jobb och tillväxt i stora delar av Sverige. Handelskammaren gör bedömningen att 24 000 jobb hotas. Det är naturligtvis en mycket ungefärlig uppskattning och går inte att räkna ut exakt. Min fråga till näringsministern är: Delar näringsministern uppfattningen att det skulle vara negativt för jobben i Sverige om Bromma flygplats stängs 2022? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.03490586517e+11,frågestund,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf26,,N,2014-12-18 10:26:50,339023,Jan Björklund (FP),Konsekvenser av nedläggning av Bromma flygplats | |
| da0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,27," Herr talman! Jag tackar för frågan från Jan Björklund. Överenskommelsen mellan partierna i Stockholms stadshus innebär inte ett beslut om att Bromma flygplats automatiskt kommer att läggas ned. Det tror jag att riksdagsledamoten vet om. Beslutet styrs inte av Stockholm ensamt. I dag är Bromma en av de riksflygplatser som vi har ett stort behov av för att transportsystemet ska fungera i hela landet. Sverige är ett avlångt land med behov av transporter. Men det finns också, inte bara i Stockholm utan i flera andra kommuner, diskussioner där kommunpolitiker diskuterar hur staden ska utvecklas, hur tillväxtförutsättningarna ska klaras och hur fler bostäder ska byggas. Ibland kan det bli så att en kommun kommer till slutsatsen att de skulle vilja bygga fler bostäder för att klara både miljömål och tillväxtfrågorna lokalt. Då måste staten lyssna, agera och även se till att de transportpolitiska målen uppfylls och upprätthålls i en dialog. Därför kommer staten att tillsätta en förhandlingsperson för att diskutera de här frågorna. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf27,,N,2014-12-18 10:26:50,339024,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Konsekvenser av nedläggning av Bromma flygplats | |
| db0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,28,"Herr talman! Jag frågade om näringsministerns uppfattning. Han svarade med att kommentera den formella processen. Den är jag väl medveten om. Nu frågar jag: Skulle en nedläggning av Bromma flygplats vara negativt för jobben i Sverige? Delar näringsministern den uppfattning som en lång rad socialdemokratiska kommunalråd, till exempel Niklas Nordström i Luleå, i går gav uttryck för, nämligen att det vore katastrofalt för deras egna kommuner? Näringsministern har en rad bestämda uppfattningar om att några slags innovationsråd ger massor av jobb. Ursäkta mig, men flygplatser som Bromma är näringspolitik på riktigt. Där måste näringsministern våga ha en uppfattning. Jag tar frågan en gång till: Delar näringsministern uppfattningen att det vore negativt för jobben i Sverige om Bromma flygplats läggs ned? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.03490586517e+11,frågestund,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf28,,N,2014-12-18 10:26:50,339025,Jan Björklund (FP),Konsekvenser av nedläggning av Bromma flygplats | |
| dc0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,29,"Herr talman! Något beslut om avveckling har inte fattats. Det tror jag är viktigt, för riksdagsledamoten försöker påskina att det finns ett beslut om detta. Något sådant beslut har inte fattats. Som jag försökte påpeka i mitt förra svar ingår Bromma flygplats i dag i det statliga basutbud som har beslutats vara av riksintresse. Om man i framtiden skulle lägga ned Bromma måste man hitta en ersättning för trafiken. I Sverige har vi stora behov av transporter, även flygtransporter. Man måste ta detta seriöst. Det finns två olika intressen att bevaka: flyg- och transportintresset, som har stor betydelse för jobb- och näringslivsutvecklingen, och städernas intresse av att bygga fler bostäder och skapa hållbara städer. De två intressena möts i den här diskussionen och bör hanteras seriöst genom det som regeringen har sagt: Vi ska utse en förhandlingsman som tittar på detta för att ge svaren på frågorna. För vi kan inte, enligt min bedömning, lägga ned Bromma utan att lösa transportbehoven i framtiden - naturligtvis inte. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf29,,N,2014-12-18 10:26:50,339026,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Konsekvenser av nedläggning av Bromma flygplats | |
| c20d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,3,"Herr talman! Det här är en debatt som vi hade i princip under hela valrörelsen; den är inte ny. Den förra regeringen gjorde ett antal nedsättningar av arbetsgivaravgiften som många forskare och experter har utvärderat och sett väldigt få positiva effekter av. Snarare har det varit dyrt och med få sysselsättningseffekter. Då har vi, den tillträdda regeringen, bestämt oss för att göra en omfördelning i den budget som vi kommer att presentera. Vi tar tillbaka en del av de nedsatta arbetsgivaravgifterna och väljer i stället att investera i sådant som vi vet skapar nya jobb och utvecklingsmöjligheter för de människor runt om i Sverige som fortfarande går arbetslösa. Efter åtta år med den förra regeringens maktinnehav är arbetslösheten högre än när den tillträdde. Nu är det dags att pröva en ny politik för att satsa på att ge de människor som saknar arbete chanser att komma tillbaka, att investera i sådant som skapar framtidens jobb. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf3,,N,2014-12-18 10:26:50,339000,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Höjda kostnader för unga och äldre anställda | |
| dd0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,30," Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Per Bolund. Den förra regeringen framhöll ofta att klimatutsläppen i Sverige har minskat sedan 1990, att vi har lyckats minska våra utsläpp samtidigt som vi kan konsumera mer. Men sanningen är att vi har flyttat många av våra utsläpp utomlands, till länder som Kina, Indien och andra länder, som nu producerar våra kläder och prylar och vår mat. Om man räknar in utsläppen från konsumtionen och vårt ökande flygresande har våra klimatutsläpp ökat med 15 procent sedan 1990. Ökade klimatutsläpp är bara <em>en</em> negativ följd av vår konsumtion. Det finns många andra miljöproblem. Våra ekologiska fotavtryck blir större och större. Jag vill därför fråga vår nya konsumentminister: Hur tänker du arbeta för en mer hållbar klimat- och miljöanpassad konsumtion? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.01968752713e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf30,,N,2014-12-18 10:26:50,339027,Stina Bergström (MP),Åtgärder för hållbar och miljöanpassad konsumtion | |
| de0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,31,"Herr talman! Jag vill tacka Stina Bergström för frågan, som är otroligt viktig och central. Vi vet att vi som konsumenter allihop har en stor påverkan på vår miljö och vår omvärld. Det finns ett stort engagemang hos Sveriges konsumenter att på olika sätt försöka handla miljömedvetet och etiskt. Det engagemanget vill vi i den nya regeringen verkligen ta till vara. Jag tror att vi måste jobba med många olika delar. Den första är att se till att man som konsument har tillräcklig information, att man helt enkelt vet vilka effekter ens konsumtion får. Här finns det mycket att göra, till exempel att förbättra miljömärkningen och se till så att fler varor och tjänster miljömärks. Jag tror att vi kommer att behöva använda oss av styrmedel. Det finns också tydliga skrivningar i regeringsförklaringen om att även de ekonomiska skatterna ska användas för att styra mot en mer miljöanpassad utveckling, konsumtionen inkluderad. Vi har också där slagit fast att vi i Sverige ska vara beredda att nationellt förbjuda kemikalier om inte EU-systemet går framåt i tillräcklig takt. Det är också ett sätt att minska kemikaliebelastningen på konsumenterna. Informationen är ett område som vi kommer att engagera oss i mycket. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf31,,N,2014-12-18 10:26:50,339028,Statsrådet Per Bolund (MP),Åtgärder för hållbar och miljöanpassad konsumtion | |
| df0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,32,"Herr talman! Tack för svaret, Per Bolund! I regeringsförklaringen presenterades det bland annat att regeringen vill stödja ökad svensk ekologisk matproduktion. Som konsument kan jag, precis som Per Bolund sade, göra en rätt stor miljö- och klimatinsats när jag står i affären och väljer. Jag kan välja det som är Kravmärkt och ekologiskt, det som inte har behövt transporteras så långt. Jag kan också välja att äta mindre kött, bättre producerat. Men det är inte alltid så lätt. Märkningarna är många. Ibland är det dyrare att handla ekologiskt. Det kan också, precis som Per Bolund sade, vara svårt att veta vad som är i korven eller det man beställer på restaurangen. Min följdfråga till konsumentministern är: Hur tänker regeringen arbeta för att det ska bli lättare för mig och alla andra konsumenter att göra smarta matval? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.01968752713e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf32,,N,2014-12-18 10:26:50,339029,Stina Bergström (MP),Åtgärder för hållbar och miljöanpassad konsumtion | |
| e00d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,33,"Herr talman! Tack för följdfrågan, Stina Bergström! Det är ett viktigt område. Vi ser detta som en stor möjlighet för svensk jordbruksproduktion. Konsumenterna har en stor medvetenhet och är mycket engagerade. Det finns ett stort sug efter ekologiska produkter. Det kan man märka själv, när man är ute i affärerna: Ibland gapar hyllorna tomma därför att suget är större än vad produktionen är. Vi måste med olika medel se till att produktion och konsumtion följer varandra och går i takt. Regeringen har för avsikt att ytterligare stödja möjligheten för Sveriges lantbrukare att gå över från konventionell till ekologisk produktion, just därför att vi ser att konsumenterna har en efterfrågan och det också är en möjlighet för svenskt jordbruk att ha bättre konkurrensmöjligheter gentemot jordbruksprodukter från andra länder. Vi kommer att förbättra informationen till konsumenterna. Vi kommer att lansera en telefon- och webbtjänst som bland annat Konsumentverket kommer att hålla i, där man kan få stöd och hjälp med vilka rättigheter man har som konsument men också få information om vilken miljöeffekt ens konsumtion har beroende på vilka val man gör. Information sammantaget med styrmedel tror vi är lösningen. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf33,,N,2014-12-18 10:26:50,339030,Statsrådet Per Bolund (MP),Åtgärder för hållbar och miljöanpassad konsumtion | |
| e10d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,34,"Herr talman! Förra veckan presenterades en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen som rör välfärdsområdet. Själva idén är att man på olika sätt ska pressa tillbaka entreprenörer på välfärdsområdet som bidrar till kvalitet och tillgänglighet inom vård, skola och omsorg. Det har i efterhand uppstått en diskussion om vad överenskommelsen innebär. Vänsterpartiets Ulla Andersson sade vid presskonferensen att företagens möjliga vinster ska kunna uppgå till ""ett ensiffrigt belopp i den nedre delen av den ensiffriga skalan"". En rosa tidning har nu, ett par dagar den här veckan, återkommit till frågan, och det ges olika besked från Vänsterpartiet respektive civilministern. Båda hävdar förstås att de har rätt. Jag vill helt enkelt fråga Mikael Damberg: Gäller det som meddelades på presskonferensen, eller är det något annat som gäller? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.84659199514e+11,frågestund,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf34,,N,2014-12-18 10:26:50,339031,Göran Hägglund (KD),Vinster i välfärdsföretag | |
| e20d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,35,"Herr talman! Tack för frågan, Göran Hägglund! Det är en viktig fråga, efter åtta år med en borgerlig regering som inte lyckades ta tag i frågan om välfärdens kvalitet. Det handlar också om de stora vinster som ibland faktiskt förekommer i de företagen på bekostnad av just kvaliteten. Vi fick en situation där en del av bolagen redovisade sina intäkter på helt andra platser än i Sverige för att slippa betala skatt. De flyttade intäkterna mellan olika enheterna så att man inte kunde följa var kostnaderna egentligen föll. På skolans område drog de ned på bemanningen i skolans verksamhet för att därigenom tjäna pengar. Det är klart att den här regeringen kommer att vilja göra något åt det, så att vinster inte blir lika förekommande och lika stora i den välfärdsproducerande sektorn. Vi tycker att huvudprincipen ska vara att pengarna kommer tillbaka till de medborgare som har betalat in skatt och förtjänar bra kvalitet i vård, skola och omsorg. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf35,,N,2014-12-18 10:26:50,339032,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Vinster i välfärdsföretag | |
| e30d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,36,"Herr talman! Det var försmädligt att Mikael Damberg inte fick tid för svaret på den fråga som jag ställde, men jag hoppas att möjligheten ges i nästa runda. Min fråga var alltså: Gäller det som meddelades på presskonferensen? Ingen av de övriga som deltog och stod bredvid Ulla Andersson gav intryck av att ha någon annan uppfattning. Ingen invände mot det budskap som levererades till massmedierna, utan man såg ut som om man delade uppfattningen. Jag tror att det är dåligt med osäkerhet för företag. Det är dåligt för personalen som jobbar i de här verksamheterna. Det är dåligt för verksamheterna själva om det inte finns förutsebarhet, om det inte finns någorlunda trygga spelregler. Mikael Damberg tycker att vi inte lyckades fullt ut med kvalitet. Så kan man säga. Det märkliga är då att den nuvarande regeringen skjuter in sig på ägarformer i stället för att anstränga sig just när det gäller kvalitet. Ge gärna ett svar på frågan. Gäller det som meddelades på presskonferensen - ja eller nej? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.84659199514e+11,frågestund,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf36,,N,2014-12-18 10:26:50,339033,Göran Hägglund (KD),Vinster i välfärdsföretag | |
| e40d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,37,"Herr talman! Jag vill först rätta frågeställaren och säga: Det är inte så att regeringen bara koncentrerar sig på ägarformerna. Flera av de viktigaste förslagen handlar om att skärpa kvalitetskraven, till exempel genom tuffare krav på bemanning i både äldreomsorg och skola, att man i privat verksamhet inte ska kunna dra ned på lärarna i skolan för att i stället plocka ut vinst, att man inte ska kunna dra ned på bemanningen i äldreomsorgen på det sätt som har skett på vissa håll för att därigenom spara pengar och plocka ut vinster. Det är en stor fråga om kvalitet för brukarna och medborgarna att vi reglerar på ett tydligare sätt i framtiden. Vi är överens om att huvudregeln ska vara att överskott ska återinvesteras i verksamheten. Men jag vill inte gå in närmare på det och tror att det blir fel att ange en specifik siffra, för det öppnar för kreativ bokföring, så att det blir en diskussion om det snarare än om huvudprincipen: Vi tycker att det har varit för stora vinstnivåer och vill genom kvalitetskrav och en tydligare redovisning att mer av pengarna ska gå tillbaka till verksamheten. Frågan kommer, som riksdagsledamoten vet, att utredas noga för att vi ska se till att lösa frågan också. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf37,,N,2014-12-18 10:26:50,339034,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Vinster i välfärdsföretag | |
| e50d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,38," Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. Sverige har en lång och viktig tradition av fri grundforskning. Den fria akademin är en viktig framgångsfaktor för att vi i dag har en välfärdsekonomi. Härtill hör att vi är det land som ligger i topp när det kommer till resurser. Det är mycket resurser som vi lägger på forskning och utveckling i förhållande till vår befolkning. En viktig utmaning som jag ser framöver är att säkerställa att dessa resurser används på ett effektivt sätt. Något annat vore slöseri. Den tidigare alliansregeringen gav i mars 2013 Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning för våra universitet och högskolor som innefattar kollegiala bedömningar av forskningens kvalitet och relevans. Hur avser statsrådet att ta vara på det förslag som den utredningen kommer att lägga fram i december, och hur avser statsrådet att arbeta för att garantera att den forskning som bedrivs kan komma till nytta för svensk industri? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.04811710522e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf38,,N,2014-12-18 10:26:50,339035,Ida Drougge (M),Effektiv användning av forskningsresurser | |
| e60d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,39,"Herr talman! Jag tackar Ida Drougge för denna viktiga fråga. Jag delar mycket av det som frågeställaren tar upp om vikten av att vi har en fri och väl finansierad grundforskning, att vi fortsätter att försöka hålla de mål som vi har om 1 procents offentlig finansiering och att det bidrar till att näringsliv och privata stiftelser bidrar så att vi når upp till en omfattande forskning. Vi kommer att följa den utredning som föreligger, eftersom vi håller med om att vi ska ha en kvalitetsdriven finansieringsmodell. Vi måste då se på hur vi ska bedöma kvalitet men också hur det ska leda till att vi får en effektiv resursanvändning. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte är dåliga på att använda våra resurser. Vi ligger någonstans över medel. Men vi är inte bäst när det gäller resursanvändning. Vi skulle kunna få ut lite mer. Därför tänker vi följa denna utredning och dess förslag med stort intresse. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.05783078517e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf39,,N,2014-12-18 10:26:51,339036,Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S),Effektiv användning av forskningsresurser | |
| c30d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,4," Herr talman! Det är naturligtvis ingen slump att över 300 000 fler har ett jobb att gå till jämfört med för åtta år sedan, trots den tuffa lågkonjunkturen. Det är viktiga reformer som har kommit på plats. Bland annat har vi sänkt kostnaderna för att anställa unga <em>och</em> äldre. Det intressanta är att ni inte har aviserat tidigare att ni också ska höja kostnaderna för att ha äldre anställda. Jag menar att det inte är en slump att vi har dubbelt så många över 65 år som jobbar i dag jämfört med för åtta år sedan. Det spelar roll. Politik spelar roll. Det som jag tycker är anmärkningsvärt just nu är att ni inte gör några som helst bedömningar av sysselsättningseffekten av de förslag som ni lägger fram om stora skatteförändringar. Det finns alltså inga bedömningar av hur det här påverkar jobben i Sverige. Det är ju brukligt att Finansdepartementet gör sådana bedömningar. Min fråga till näringsministern är: Varför utelämnar ni bedömningar av sysselsättningseffekter av så här stora och viktiga skattehöjningar på anställda? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,8.99112324519e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf4,,N,2014-12-18 10:26:50,339001,Elisabeth Svantesson (M),Höjda kostnader för unga och äldre anställda | |
| e70d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,40,Herr talman! Sverige ligger i framkant när det kommer till innovationer och öppna upp för nya marknader. Däremot ligger vi efter när det gäller hur mycket pengar som vi lägger på forskning och utveckling när det kommer till den nytta som vi också får ut av forskningen. Att vi får ut denna nytta är helt avgörande för att nya jobb ska skapas. Därför skulle jag återigen vilja veta hur statsrådet kan garantera att vi framöver kan öka denna nytta och se till den prestation som vi får ut av forskningen. ,Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.04811710522e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf40,,N,2014-12-18 10:26:51,339037,Ida Drougge (M),Effektiv användning av forskningsresurser | |
| e80d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,41,"Herr talman! Det är delvis två olika frågeställningar men som ändå hänger ihop. Den fria grundforskningen är, som sagt, mycket viktig som en nyfikenhetsdriven forskning som inte just på det sättet är samma sak som den tillämpade forskningen som så småningom ska leda till innovation. Men genom att ha en nyfikenhetsdriven forskning kan vi få dessa helt nya upptäckter som sedan i sin tur genom tillämpad forskning kan leda till innovation och till både produktutveckling och tjänsteutveckling såväl inom det offentliga som inom privat näringsliv. Vi ska se till att vi har ett bra och effektivt resursutnyttjande, och vi ska naturligtvis även följa upp detta. Där kan jag särskilt nämna, som statsministern har aviserat i regeringsförklaringen, att ett innovationsråd ska tillsättas där forskningen kommer att ingå som en väldigt viktig del. Med detta samarbete tror vi att vi också ska kunna se till att ha goda resultat och kanske ännu bättre resultat framöver när det gäller forskning och innovation. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.05783078517e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf41,,N,2014-12-18 10:26:51,339038,Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S),Effektiv användning av forskningsresurser | |
| e90d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,42,Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht. Sveriges bönder och framför allt våra mjölk- och grisbönder står inför ett ytterst prekärt läge. I detta läge föreslår regeringen ytterligare en pålaga mot svenskt jordbruk med en återinförd gödselskatt. Miljöministern meddelade i går att regeringen nu har för avsikt att i den kommande budgeten ytterligare straffbeskatta svenskt jordbruk. Enligt detta förslag ska regeringen utreda hur en gödselskatt kan utformas och planeras att införas från 2016. Den nya regeringen förefaller omedveten om att Sverige redan importerar drygt hälften av sin konsumtion av livsmedel och att många lantbrukare redan har kniven mot strupen rent ekonomiskt. Min fråga är: Anser statsrådet att svenskt jordbruk i detta läge är i behov av nya skatter och pålagor? ,Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.69825305127e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf42,,N,2014-12-18 10:26:51,339039,Anders Forsberg (SD),Gödselskatt | |
| ea0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,43,"Herr talman! Jag tackar för frågan, Anders Forsberg. När det gäller gödselskatten har vi aviserat att vi ska göra en utredning om den. Det behövs en lagförändring om den ska införas 2016. Denna skatt fanns tidigare, men alliansregeringen tog bort den. Det finns en enorm potential i svenskt jordbruk. Vi kommer från denna regering att sätta i gång ett arbete med en nationell livsmedelsstrategi som tar fasta på just den potential som finns inom svenskt lantbruk. Vi är ett av de länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi är också ett av de länder som har störst import av livsmedel. Vi har en mycket låg självförsörjningsgrad samtidigt som vi har en värld som efterfrågar mer livsmedel. Vi lever farligt just på grund av det. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.81357446917e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf43,,N,2014-12-18 10:26:51,339040,Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S),Gödselskatt | |
| eb0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,44,"Herr talman! Strategier i all ära. Det problem som regeringen säger sig vilja lösa är övergödningen av våra sjöar och vattendrag. Men näringsläckaget visar på en minskande trend beroende på den minskade spannmålsodlingen men främst beroende på att Sveriges bönder har blivit mer effektiva i sin odling. I Sverige har vi tydliga miljöregler när det gäller spridning av både konstgödsel och naturgödsel från våra lantbruksdjur. Men det går inte att bortse från att det i vissa områden med hög djurtäthet kan finnas högre risk för näringsläckage. Detta är något som svenska lantbrukare tillsammans med myndigheter och rådgivningsorganisationer arbetar med, och man gör framsteg. Min känsla är att den nya föreslagna gödselskatten snarare handlar om en miljöbeslöjad skattehöjning för att täcka de stora hål som den förra regeringens politik har skapat. Den nya regeringen verkar uppenbarligen fortsätta med detta. Sverige behöver en stark landsbygd där människor kan bo, verka och leva, inte nya pålagor och skatter som tvingar folk bort från landsbygden. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.69825305127e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf44,,N,2014-12-18 10:26:51,339041,Anders Forsberg (SD),Gödselskatt | |
| ec0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,45,"Herr talman! När det gäller den gödselskatt som fanns tidigare återfördes i stort sett alla dessa medel till svenskt lantbruk. Vi fick också en positiv miljöeffekt som innebar att kadmiuminnehållet minskade drastiskt i den konstgödsel som framställdes. Det finns därför all anledning att följa detta. Men den lagstiftning som i dag ligger som grund för detta är icke anpassad för att man ska kunna införa den gödselskatt som är aviserad till 2016. Jag tror att det är mycket viktigt att vi ser jordbruket som en helhet och en del i att förbättra vår livsmedelsförsörjning. Som jag sade tidigare lever vi farligt. Det handlar inte bara om att efterfrågan på livsmedel ökar globalt, utan vi ser också klimatförändringar som slår ut sjöar. Vi är också det land i Europa som har lägst självförsörjningsgrad av livsmedel. Därför behöver vi ta steg till en nationell livsmedelsstrategi. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.81357446917e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf45,,N,2014-12-18 10:26:51,339042,Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S),Gödselskatt | |
| ed0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,46,"Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman. Frågorna om samhällets krisberedskap har flyttats till Justitiedepartementet till statsrådet Ygemans bord. Dessa frågor är grundläggande och viktiga och handlar om hur robust vårt samhälle är och hur stark vår förmåga till beredskap är när det gäller att möta hot som är oförutsägbara, gränslösa och många gånger osymmetriska. Man kan verkligen fråga sig huruvida ansvarsprincipen är tillräcklig för att samhällets funktioner ska kunna fungera optimalt under stort tryck och om den samordningsfunktion som länsstyrelser och MSB har räcker till. Ett annat viktigt område i sammanhanget är hur engagemanget för frivilliginsatser ska tas till vara och om frivilligorganisationer har bra förutsättningar och möjligheter att kanalisera och tillvarata människors vilja till hjälp och engagemang när krisen drabbar oss. Jag undrar om statsrådet, i och med att frågorna har flyttats, ser möjligheter i sitt nya uppdrag till bättre samordning och tillvaratagande av engagemanget. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.83837558914e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf46,,N,2014-12-18 10:26:51,339043,Anna-Lena Sörenson (S),Samhällets krisberedskap | |
| ee0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,47," Herr talman! Jag vill passa på att tacka för frågan, även om frågeställningen i sig är ganska vid. Jag tror att den nya organisation som vi har i Regeringskansliet kan göra det lättare för oss att samlat möta de hot som vi har i vår omvärld när vi nu för samman polis, säkerhetspolis, MSB, kustbevakning och andra myndigheter som har centrala roller. Vår förhoppning är att vi nu ska kunna arbeta samlat och också bjuda in stora delar av civilsamhället att vara en del av vårt arbete med att förebygga kriser. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.4499395091e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf47,,N,2014-12-18 10:26:51,339044,Statsrådet Anders Ygeman (S),Samhällets krisberedskap | |
| ef0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,48,"Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Den förra regeringen ägnade inte särskilt stor uppmärksamhet åt de här viktiga frågorna; det kom bara en liten del i en proposition om hemmagjorda bomber. Det här är hot som är reella och kan drabba oss precis när som helst. En erfarenhet är till exempel den stora skogsbranden i Västmanland i somras, där man initialt såg att det var svårt att samordna. Det var svårt att tala om vem som skulle ha ansvaret och när ansvaret skulle flyttas över till högre nivåer. Likaså var det nästan omöjligt att ta vara på alla de människor som kom och ville hjälpa till frivilligt. I mina ögon är det nödvändigt att göra det när krisen drabbar oss. Jag hoppas alltså att den här regeringen kommer att lägga större möda och engagemang på de här frågorna. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,4.83837558914e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf48,,N,2014-12-18 10:26:51,339045,Anna-Lena Sörenson (S),Samhällets krisberedskap | |
| f00d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,49,Herr talman! Vi ska naturligtvis göra allt som står i vår makt för att möta de höga förväntningar som finns på regeringen. Naturligtvis måste vi också klara att dra de nödvändiga slutsatserna av det som hände i Västmanland och se till att samhället står bättre rustat inför nästa påfrestning. Jag tror nämligen att vi kan vara helt övertygade om - även om vi alla givetvis hoppas på motsatsen - att samhället kommer att ställas inför stora påfrestningar och nya kriser. Inte minst visar den klimatutmaning vi har framför oss och den sårbarhet som finns på grund av den att vi måste skärpa vår beredskap för kriser och katastrofer. ,Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.4499395091e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf49,,N,2014-12-18 10:26:51,339046,Statsrådet Anders Ygeman (S),Samhällets krisberedskap | |
| c40d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,5,"Herr talman! Det blir svårt för den borgerliga oppositionen så här i början att komma ut från den valretorik som man hade före valet. Det blir lite knepigt för oppositionen nu att reda ut varför vi har ett budgetunderskott på 90 miljarder kronor i år. Kan det bero på de stora skattesänkningar som genomfördes med lånade pengar? Det gör att reformutrymmet nu är begränsat och att man måste väga insatser för att se vad som ger mest effekt. Vi har dragit slutsatsen att de här skattejusteringarna kan göras för att göra investeringar, för att de arbetslösa ska komma i jobb men också för insatser som större investeringar i bostadsbyggande, i renoveringar, i underhåll av järnvägen, i sådant som bygger framtidens jobb. Och det är en annan politik än den som ni stod för i valrörelsen och förlorade valet med. Det är klart att den här regeringen kommer att bedriva en annan politik än den politik som ni gick till val på. Sedan har vi inte presenterat vår budgetproposition än, men jag kan garantera att det i budgetpropositionen kommer att redovisas mycket om hur vi ser på sysselsättning och sysselsättningseffekter. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf5,,N,2014-12-18 10:26:50,339002,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Höjda kostnader för unga och äldre anställda | |
| f10d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,50,"Herr talman! Det är en dramatisk tid i svensk transportpolitik nu. Vi har ett stort infrastrukturprojekt i Västsverige som kallas Västsvenska paketet vars finansiering är i gungning, och i går fick vi besked från Stockholms stadshus om att Bromma flygplats ska läggas ned 2022. Västsvenska paketet ska finansieras av såväl lokala och nationella som privata medel, och när hela upplägget med att lokal finansiering ska baseras på en trängselskatt nu blir ifrågasatt är ungefär halva finansieringen - totalt 34 miljarder kronor - i gungning. Som jag nämnde och som har tagits upp tidigare under frågestunden fick vi alltså i går besked från den nya majoriteten i Stockholms stadshus, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Fi, om att de avser att stänga Bromma flygplats redan 2022. Det är självklart ett fullständigt dråpslag mot inrikes transport. Min fråga till näringsministern blir: Vad avser regeringen att göra för att Bromma flygplats inte ska stängas och för att vi ska få stabilitet i Västsvenska paketet? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.77738818613e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf50,,N,2014-12-18 10:26:51,339047,Anders Åkesson (C),Bromma flygplats och Västsvenska paketet | |
| f20d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,51,"Herr talman! Jag tackar Anders Åkesson för frågan, som egentligen är två frågor i en. Jag kan börja med Västsvenska paketet. Den frågan ligger inte på riksdagens bord än. Det är en rådgivande folkomröstning som har genomförts, och folkomröstningen ledde till ett nej. Det tror jag har skapat viss dramatik inte bara i stora delar av Västsverige utan i hela Sverige - vad händer med paketet, finansieringen och så vidare? Nu måste politikerna i Göteborg dra slutsatser av folkomröstningen och fundera på om man avser att på något sätt gå vidare med detta till staten eller inte. Där är vi inte än, så jag tror att det vore djupt olyckligt om jag föregrep behandlingen i Göteborgs kommunfullmäktige och diskuterade hur frågan kommer att gå vidare framöver. Jag tänker alltså inte lägga mig i det, för det är inte en regeringsfråga i dagsläget. Det kanske kan bli det, men jag väntar på den lokala och regionala diskussionen. Den andra frågan besvarar jag i mitt nästa inlägg. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf51,,N,2014-12-18 10:26:51,339048,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Bromma flygplats och Västsvenska paketet | |
| f30d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,52,"Herr talman! Låt oss då fokusera på Bromma flygplats. När det gäller de orter i vårt land vi nyss hörde räknas upp - Trollhättan, Kalmar, Ängelholm med flera - och som i dag trafikerar Bromma för att klara över-dagen-arbete i landets storstadsregion, hur bedömer näringsministern som näringsminister vilket signalsystem det har för svenskt näringsliv med den här typen av signaler om att lägga ned Bromma flygplats 16 år innan avtalsperioden går ut? Hur påverkar den typen av signaler från ett socialdemokratiskt lett Stockholms stadshus landets näringsliv? Jag vill också passa på att skicka en hälsning om ett snabbt tillfrisknande för infrastrukturministern. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.77738818613e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf52,,N,2014-12-18 10:26:51,339049,Anders Åkesson (C),Bromma flygplats och Västsvenska paketet | |
| f40d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,53,"Herr talman! Jag har försökt svara på den här frågan tidigare, och det är ungefär samma svar som kommer att ges nu. Regeringen ser att Bromma flygplats i dag fyller en central funktion för trafikflödet i Sverige. Det är ett riksintresse att ha fungerande flygtrafik i ett så avlångt land som Sverige, och Bromma trafikerar en rad orter runt om i Sverige i dag. Om en kommun, i det här fallet Stockholm, bestämmer sig för att ha en annan plan för flygplatsen i kommunen framöver är det alltså en fråga inte bara för lokalpolitiker i Stockholm utan också för nationen Sverige. Det handlar om att se till att de transportpolitiska målen kan uppfyllas. Regeringen har valt att möta diskussionen genom att vi kommer att utse en förhandlingsperson som kan bistå i förhandlingar och samtal mellan olika aktörer för att väga de två olika intressena mot varandra. Som jag sade tidigare måste trafiken kunna fungera och finnas någon annanstans om det skulle visa sig att Bromma flygplats i framtiden ska läggas ned. Annars kommer vi nämligen inte att kunna upprätthålla de trafik- och sysselsättningspolitiska mål vi har för Sverige. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf53,,N,2014-12-18 10:26:51,339050,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Bromma flygplats och Västsvenska paketet | |
| f50d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,54,"Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Ministern har nu avverkat sin första fiskeförhandling nere i EU och kommit överens om kvoterna för Östersjöfisket. De verkar hamna på någorlunda rätt nivå, eftersom de flesta inblandade är ungefär lika missnöjda. I ett pressmeddelande från departementet hänvisar man bland annat till utkastförbudet, som ska träda i kraft i Östersjön 2015 och i Västerhavet 2016. Nu är det ju så att ministern har ärvt ett problem, nämligen att det inte finns något regelverk för hur utkastförbudet ska kunna genomföras och starta. Min fråga, och frågan från alla som håller på med fiske, till ministern är: Hur tänker ministern agera så att ett regelverk kan vara på plats åtminstone under 2015? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.44046588414e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf54,,N,2014-12-18 10:26:51,339051,Jan-Olof Larsson (S),Regelverket för utkastförbud i Östersjön och Västerhavet | |
| f60d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,55,"Herr talman! Jag tackar frågeställaren. Det är en viktig fråga. Utkastförbudet, eller landningsskyldigheten, är någonting Sverige har drivit under lång tid och faktiskt i total politisk enighet. Det har också gjort att man har gått in för det här regelverket på EU-nivå. Vi är faktiskt också först med det kring Östersjön. Det finns dock ett jättestort problem, och det är att regelverket inte är på plats till den 1 januari 2015. Det är ett arbete som måste drivas framför allt på EU-nivå. Det är ett tekniskt regelverk som handlar om redskap och maskstorlek, och det finns även ett kontrollregelverk. De bitarna ska drivas på EU-nivå. Däremot jobbar vi på departementet med det här, och det jobbas på Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket med de här frågorna. Det handlar om att identifiera problemen för att vi snabbt ska kunna få ett EU-regelverk på plats. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.81357446917e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf55,,N,2014-12-18 10:26:51,339052,Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S),Regelverket för utkastförbud i Östersjön och Västerhavet | |
| f70d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,56,"Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är som sagt oerhört viktigt att få regelverket på plats, inte minst för yrkesfisket så att man vet vad man har att rätta sig efter. Om förslaget genomförs snabbt innebär det nämligen i praktiken att man kommer att ta i land en massa fisk som man inte vet vad man ska göra av. Vem ska betala för den? Ska den ut på marknaden, eller ska den någon annanstans? Därför tror jag att det är viktigt att regeringen går ut och är tydlig med att man inte kommer att sätta det här systemet i sjön förrän det finns ett tydligt och bra regelverk för att följa upp det på ett bra sätt. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,5.44046588414e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf56,,N,2014-12-18 10:26:51,339053,Jan-Olof Larsson (S),Regelverket för utkastförbud i Östersjön och Västerhavet | |
| f80d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,57," Herr talman! Jag håller med frågeställaren om att det är oerhört viktigt att det kommer på plats så snabbt som möjligt, men tyvärr kommer det inte på plats till den 1 januari. Det kommer att innebära problem för yrkesfiskarna och hur de ska hantera det här. Vi kommer från svensk sida givetvis att driva på för att man så snabbt som möjligt får ett regelverk på plats. Vi var nere och förhandlade i Luxemburg, och då bereddes de här frågorna. Det kommer tyvärr inte att komma på plats till den 1 januari, men förhoppningsvis under det första halvåret 2015. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,7.81357446917e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf57,,N,2014-12-18 10:26:51,339054,Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S),Regelverket för utkastförbud i Östersjön och Västerhavet | |
| f90d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,58,"Herr talman! Också min fråga går till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Jag vill återknyta till den fråga som Birger Lahti från Vänsterpartiet ställde tidigare. Socialdemokraterna talade i valrörelsen om jobb, jobb, jobb. Landsbygdsministern har ett ansvar för att hela Sverige ska leva och att det ska vara möjligt att få ett arbete över hela landet. I tidningar har Sven-Erik Bucht till och med utnämnts till Norrbottens minister, och det är ett ansvar som förpliktar. Den nedläggning eller stängning som nu sker av Northlands gruva i Pajala innebär att 500 jobb försvinner. Skulle man överföra det till antalet jobb i Solna vore det fråga om 5 700 jobb. Min fråga till landsbygdsministern är: Vad tänker landsbygdsministern göra för att påverka näringsministern så att man faktiskt tar tag i frågan och agerar för att rädda jobben i Pajala? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.82989845822e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf58,,N,2014-12-18 10:26:51,339055,Håkan Svenneling (V),Jobben i Pajala | |
| fa0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,59,"Herr talman! Vi har en ordning där vi ställer frågor till ansvariga ministrar, och det är jag som är ansvarig för den frågan. Jag tar inte lätt på frågan. Vi anser att gruvnäringen är mycket viktig för Sverige. Sverige är fortsatt väldigt konkurrenskraftigt i ett globalt perspektiv eftersom vi har mycket mineraler i vårt land som vi kan dra nytta av. Och det gäller inte bara vårt land, utan det finns en global efterfrågan på mineraler. Men just nu har vi ett marknadspris som pressar näringen. Det gäller inte bara nystartade gruvbolag, som i det aktuella fallet i Pajala som ju har en extra svår situation eftersom de inte kommit i gång fullt ut med gruvverksamheten, med alla linor, utan till och med drakar som LKAB pressas lönsamhetsmässigt för närvarande. Hela marknaden är utsatt för ett enormt tryck. Vi följer frågan mycket noga, men vi noterar samtidigt att det privata bolaget säger att de tar en temporär paus och gör omställningen för att få in finansiärer och på så sätt kunna återskapa gruvan. Det är vår förhoppning att så kommer att ske. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf59,,N,2014-12-18 10:26:51,339056,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Jobben i Pajala | |
| c50d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,6,"Herr talman! Även jag vill vända mig till Mikael Damberg, och även jag tänker fråga om den höjda skatten för äldre. I takt med att vi får allt bättre välstånd och levnadsförutsättningar lever vi också allt längre. Detta är givetvis någonting som vi i första hand ska glädjas över, men det medför också att vi blir allt fler som ska försörjas av allt färre. Alliansregeringen genomförde under sin tid vid makten ett antal åtgärder för att uppmuntra dem som vill och kan att arbeta längre, även efter 65-årsdagen. Ett steg var ett utökat jobbskatteavdrag, ett annat en sänkning av arbetsgivaravgiften för att endast omfatta ålderspensionsavgiften. Detta gav också resultat, precis som vi nyss hörde. Sysselsättningen bland personer som uppnått pensionsålder har tydligt ökat. I detta läge väljer alltså den nytillträdda regeringen att införa en särskild löneskatt för anställda över 65 år. Min fråga är mycket enkel: Hur tänkte ni här? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,1.82800488922e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf6,,N,2014-12-18 10:26:50,339003,Paula Bieler (SD),Särskild löneskatt för anställa över 65 år | |
| fb0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,60," Herr talman! Tack för svaret, näringsministern! Det är bra att du vill följa frågan och tycker att det är en viktig näring. Men det går inte att hänvisa till rekonstruktionen hur länge som helst, utan till slut kommer du till ett läge då du måste agera. Det är nämligen en nedläggning som slår hårt mot en liten kommun i en del av Sverige som tidigare har saknat framtidstro men nu hade fått det. Hur länge kan du vara passiv? När måste du börja agera? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,6.82989845822e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf60,,N,2014-12-18 10:26:51,339057,Håkan Svenneling (V),Jobben i Pajala | |
| fc0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,61,"Herr talman! Jag tror att man som näringsminister har ansvar att fundera över vad som är statens roll och i vilka skeden staten ska agera. När det pågår en rekonstruktion i ett privat bolag kan ett uttalande från en näringsminister ha börspåverkande effekt. Man kan påverka hur saker och ting sker, och det hela kan gå i alldeles fel riktning. Man måste som ansvarig minister tänka efter hur man agerar i sådana här svåra lägen. Jag noterar att företaget har planer på och hoppas kunna starta upp verksamheten igen. Nu pågår en rekonstruktion. Jag noterar också att Vänsterpartiet i just det här fallet inte har några problem att fundera över statens roll i relation till privata företag. Jag tror att man ska komma ihåg statens roll när det gäller att bedriva gruvverksamhet. LKAB har stora planer på att öppna nya gruvor - och håller också på att göra det. Det sker dessutom i ett mycket pressat marknadsläge. Man måste alltså se helheten när man diskuterar statens agerande på gruvmarknaden framöver. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf61,,N,2014-12-18 10:26:51,339058,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Jobben i Pajala | |
| fd0d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,62,Härmed är dagens frågestund avslutad. Jag tackar ledamöter och deltagande statsråd. ,Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,,frågestund,TALMANNEN,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf62,,N,2014-12-18 10:26:51,339059,TALMANNEN,Jobben i Pajala | |
| c60d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,7,"Herr talman! Detta är inte den enda skatteförändring som den här regeringen föreslår för pensionärer. Den stora och principiellt viktigaste frågan handlar om att vi nu tar steg för att avskaffa den pensionärsskatt som den förra regeringen införde som innebär att ålderspensionärer betalar en högre skatt än löntagare. Vi tycker att det är moraliskt fel. Vi kommer att gå vidare med förslag nu som helt tar bort skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer, för dem med lägst pension, som ett första steg på vägen mot att avskaffa den orättvisa pensionärsskatten. Sedan gör vi en viss justering av arbetsgivaravgiften för ålderspensionärer. Men det kommer fortfarande att vara mer lönsamt att anställa en äldre person än en yngre person, och det tycker vi är bra. Det är därför detta förslag kommer att ligga i regeringens budget. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf7,,N,2014-12-18 10:26:50,339004,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Särskild löneskatt för anställa över 65 år | |
| c70d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,8,"Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för svaret. Ja, vi brukar ju få höra just detta från regeringens sida, att det fortfarande är lönsamt att fortsätta att arbeta efter 65. Men den här höjningen är större än vad den allmänna löneavgiften är. Arbetsgivaravgiften omfattar ju flera delar, och en stor del av dessa går till sociala avgifter för försäkringar som man inte omfattas av om man är över 65. Man har redan en svagare ställning på arbetsmarknaden, och det gäller inte bara detta, utan man förlorar skyddet när det gäller att få ha kvar sin anställning och så vidare. I realiteten blir det alltså med ert förslag dyrare att anställa personer över än under 65 år sett till vad löneavgiften går till. Våra äldre besitter en lång arbetslivserfarenhet. Deras värde på arbetsmarknaden ska verkligen inte underskattas. Det är min mening att vi bör vara tacksamma för att de vill fortsätta att arbeta och inte försvåra detta och straffbeskatta dem. Jag vill än en gång fråga: Varför väljer ni att göra det olönsamt att anställa äldre? ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,1.82800488922e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf8,,N,2014-12-18 10:26:50,339005,Paula Bieler (SD),Särskild löneskatt för anställa över 65 år | |
| c80d58f2-9786-e411-9414-00262d0d0c40,9,"Herr talman! Först bara när det gäller matematiken blir det fortsatt lönsamt för arbetsgivare att anställa äldre med det förslag som regeringen presenterar. Dessutom börjar vi att avskaffa den pensionärsskatt som den regering som just har avgått införde. Jag tror att många pensionärer uppskattar denna politiska prioritering, därför att någonting som upprör många äldre i dag är att de beskattas hårdare än löntagare, trots att de har arbetat i hela sitt liv. Detta är en justering som vi genomför. Jag tror att många äldre också ser och kommer att uppskatta att vi gör stora insatser för att inte minst ge unga människor jobb. Man måste prioritera ekonomiskt och göra insatser för att de unga människor som har gått långtidsarbetslösa kommer i utbildning, kommer i riktiga jobb eller får praktikplatser. De ska ha någonting vettigt att göra i stället för att gå långtidsarbetslösa. Budgeten är en prioriteringsfråga. Man måste orka med att prioritera det som är viktigast. Den förra regeringen lämnade efter sig ett budgetunderskott på 90 miljarder kronor. Det kräver ännu tuffare tag de närmaste åren vad gäller att prioritera bland utgifter och inkomster. ",Frågestund,2014-10-16 00:00:00,3080730,H20910,10,2014/15,Protokoll 2014/15:10 Torsdagen den 16 oktober,14744660015.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H20910/#anf9,,N,2014-12-18 10:26:50,339006,Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S),Särskild löneskatt för anställa över 65 år | |
| f2e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,1,"Herr talman! Jag läste häromdagen en debattartikel i Svenska Dagbladet där mina utskottskollegor från de övriga sju partierna i denna riksdag än en gång gjort gemensam sak och med mycken förkunnad stolthet försökt göra gällande att man nått en unik överenskommelse om presstödet som minsann förbättrar förutsättningarna för hela tidningsbranschen. Wow! Man kunde nästan tro att de hade revolutionerat hela systemet från grunden. Oj då, hade jag missat något, eller kom verkligen allt detta från samma betänkande över regeringens något rumphuggna proposition som jag själv hade suttit med och berett de senaste veckorna? Efter en stunds läsning kunde jag dock pusta ut och konstatera att jag varken hade missat något eller att det skulle råda någon brist på säljartalang hos artikelförfattarna. Tittar man på den av utskottsmajoriteten så gillade propositionen från regeringen ser man att den knappast innehåller några direkt skarpa eller nydanande förslag över huvud taget. Det är också den huvudsakliga anledningen till att vi valt att inte reservera oss mot den, att den är så tafatt och odramatisk att vi tyckte att det räckte med ett särskilt yttrande. Man vill stryka något eller några ord i nuvarande presstödsförordning och kanske flytta viss verksamhet från en myndighet till en annan. Ja, okej, det kan man väl göra. Den stora grejen i propositionen verkar ha varit att alla läsarintäkter ska behandlas likvärdigt, oavsett om de kommer från tryckt press eller från det fåtal människor som kanske betalar för att läsa nyheter på nätet. Men i allt väsentligt gör regeringen bedömningen att det åtminstone under en övergångsperiod finns behov av ett presstödssystem med i huvudsak nuvarande utformning. Även Presstödskommittén bedöms ha tagit utgångspunkt i den nuvarande presstödsregleringen och lämnat de flesta bestämmelserna i befintlig presstödsförordning oförändrade. Detta, herr talman, är kanske inte så konstigt om man betänker att de direktiv som utredningen förefaller ha haft varit förhållandevis snäva. Bland annat har det aldrig varit tal om att verkligen se över presstödet och dess eventuella legitimitet ur ett brett och förutsättningslöst perspektiv. Det är därför vi i Sverigedemokraterna har lagt en följdmotion om att en utredning om presstödet även bör innefatta vad det skulle innebära att avveckla detsamma, förslagsvis förverkligat genom ett tilläggsdirektiv till den medieutredning som ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2016. Det är ju inte, herr talman, någon slump att Medieutredningen måste återkomma med sina förslag på åtgärder skyndsamt för det fall att Sverige inte får något förlängt undantag från EU-kommissionen för fortsatt statsstöd till dagspressen efter 2016 års utgång. Att då, som våra utskottskollegor från de övriga partierna föreslår i förhållande till Alliansens följdmotion, använda den här sista tiden till att höja presstödet och göra tidningsredaktionerna runt om i landet än mer beroende av subventioner torde inte vara något annat än att göra dem en rejäl björntjänst. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Då regeringen och Alliansen förefaller vara rörande överens om att de flesta dagstidningar inte skulle ha överlevt utan det statliga stödet blir deras något märkliga förslag till lösning lite som att göra en dödssjuk patient alltmer beroende av livsuppehållande åtgärder, med uppmaningen att passa på nu, för vilken dag som helst kan respiratorn komma att kopplas ur. Alla som varit verksamma inom vården vet förstås att man sakta men säkert måste låta kroppen anpassa sig och träna upp sina egna funktioner innan man gör några större vitala förändringar. Låt oss därför i stället använda den här sista tiden till att successivt fasa ut beroendet av direktstimulerande substanser. Det finns även närliggande empiriska belägg för att ett avvecklat pressstöd per automatik inte alls behöver leda till någon massdöd, om det görs på ett adekvat sätt och med viss ödmjukhet mot omvärlden. Här kan vi ha mycket att lära av vårt broderland Finland, som haft något av en avundsvärd utveckling på området trots att de inte bara har avvecklat i princip allt presstöd utan till och med infört en reklamskatt på senare år. Fullt så långt är vi kanske inte beredda att gå i dagsläget, herr talman, utan vi nöjer oss för tillfället med att avråda från att höja presstödet och i stället förorda ett successivt omställningsarbete mot att underlätta mer indirekt och generellt. Därför har vi heller inga invändningar mot en förnyad och utökad försöksverksamhet med samdistribution eller mot att påminna om riksdagens 13 år gamla tillkännagivande till regeringen om att börja avveckla reklamskatten. Så värst mycket mer spännande än så blev det alltså inte med den stora omdaningen på presstödets område. För att inte riskera att tråka ut någon i onödan yrkar vi bifall endast till vår reservation 1, även om vi förstås fortfarande står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet. ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.74355225922e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf1,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:48,367164,Fredrik Eriksson (SD), | |
| fbe184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,10,"Herr talman! Som många har redogjort för är vi sju partier som står bakom förslaget i betänkandet. Förslagen grundar sig i de förslag som kom från Presstödskommittén, och även dessa förslag var partierna eniga om. Detta är alltså förslag ur ett tidigare enigt kommittébetänkande som lades fram hösten 2013. Nu har det kommit en proposition med delar av detta, och vi har gjort ytterligare förbättringar i KU; så kan man säga. Jag tänker inte redogöra för innehållet. Det har gjorts tidigare. Jag vill bara som många tidigare talare konstatera att det är viktigt att vi har tillgång till en bra journalistik som har tid och möjligheter att göra kvalitativa fördjupningar, analyser och granskningar både lokalt och nationellt. Presstödet är framför allt bundet till tryckta medier - till en viss form. Det kan man på många sätt tycka är gammaldags. Därför är det också bra att vi nu har förslag som förbättrar möjligheterna att använda det även för de delar som läses på nätet. Vi har tillsatt en ny medieutredning som ska titta på utvecklingen och hur man kan komma vidare med stöd även till andra former av medier. Vi har ändrat sättet att ta till oss nyheter, och det behöver vi se över när det gäller om vi ska ha andra stödformer. Det viktiga är ändå att det är journalistiken vi försvarar. Det är den som ska ha ett stöd. Vi behöver ha en bred granskning, och vi behöver ha fler röster som hörs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Det är lätt att skriva på nätet. Alla kan vara sin egen journalist, och alla kan publicera själva. Men att ha en kritisk granskning, ett djup och en analys, kräver också kompetens och tid. Under tiden vi kommer fram till en ny form av stöd som behövs för den journalistik vi ändå tycker är viktig - att presstödet är gammaldags har lyfts fram i den tidigare Presstödskommittén och i diskussionerna som kom efter vår artikel - kommer fler och fler tidningar att gå i putten om vi inte gör något nu. Det är avgörande att vi kan behålla kompetenta redaktioner och att det finns journalister som kan göra det viktiga arbetet fram till dess att det finns en ny form av stöd och det sker en utveckling av hela mediepolitiken. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. (Applåder) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,4.15959965211e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf10,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367174,Mia Sydow Mölleby (V), | |
| 5ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,100,"Fru talman! Jag är lite chockad. Jag fick svar på frågorna. Det är fantastiskt! Jag brukar alltid få ställa dem en gång till. Det var trevligt, fru talman. Ytterligare en sak nämndes, nämligen teorin. Jag är själv idrottslärare, och jag anser att teorin inom idrotten tyvärr har ökat. Man sitter stilla i idrottshallen i stället för att aktivera sig i idrottshallen. Framför allt är det viktigast för eleverna att ha något tillfälle i veckan att få röra sig. Vi ser tyvärr en nedåtgående trend i skolorna att skära bort idrotten till fördel för mer teoretiska ämnen. Bunkefloprojektet visar att det snarare ska vara tvärtom. Eleverna kommer med utökad idrott att tillföras kunskaper. De syresätter hjärnan bättre, de har fått rasta av sig och de kan sitta still mycket längre. Jag har egentligen ingen ytterligare fråga utan jag är nöjd med de svar jag fick. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.78712094213e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf100,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367263,Stefan Jakobsson (SD), | |
| 5de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,101,Fru talman! Jag kommenterar gärna detta också. Både Stefan Jakobsson och jag har erfarenhet av att vara lärare. Det finns ett problem med att de ämnen som ska vara praktiska eller estetiska ämnen blir mer och mer teoretiserade. Det gäller hem- och konsumentkunskap samt idrottsämnet. Våra elever sitter och skriver och skriver. Vi måste lyfta fram den delen av utbildningen som är både praktisk och estetisk. Den tillför så mycket även för de andra teoretiska ämnena. ,Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,4.80339311713e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf101,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367264,Annika Eclund (KD), | |
| 5ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,102," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 och i övrigt till utskottets förslag i betänkande UbU 11. Vi debatterar i dag det stora betänkandet <em>Skolväsendet</em> där många olika områden behandlas. Jag tänkte lyfta upp några viktiga frågor i mitt anförande. Vi har en skola där det finns stora utmaningar, men vi har också en skola med fantastisk personal som vi behöver vara rädd om. En skolkommission har nu tillsatts. Forskare och skolaktörer ska under generaldirektör Anna Ekströms ledning ta sig an såväl OECD:s Sverigegranskning som övrig befintlig väsentlig forskning. Tillsammans med en politiskt sammansatt referensgrupp ska de försöka enas om framgångsfaktorer för svensk skola. Inte minst viktigt är det att ha en jämlik skola och en skola för alla som vår målbild. En skola för alla kan symboliseras på olika sätt. Förr sa vi att direktörens och industriarbetarens barn skulle gå i samma klass och ges samma chans till utbildning och bildning. I dag säger vi att en skola för alla är en skola där familjens ekonomi saknar betydelse. Skolan ska kompensera för den studieovana hemmiljön och ge alla elever lika förutsättningar. Allt ramas in av att Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Alla har en begåvning, och alla har rätt till utbildning - med övertygelsen att alla kan. Fru talman! Lika stolt som jag är över den ambitionen och den färdriktningen i svensk skolpolitik, lika medveten är jag om att det inte ser ut så överallt i dagens Sverige. Segregationen är tydlig mellan kommuner, mellan skolor och mellan elever. Det beror på flera olika saker. Boendesegregationen i huvudsak men även friskolesystemet och resurstilldelningen som den har drivit fram ger inte elever lika förutsättningar. Med detta följer att eleverna själva har helt olika förväntningar på sin förmåga beroende på var de bor och vilken skola de går i. Förväntningar och brist på förväntningar påverkar självförtroende och självbild och har i sin tur stor inverkan på den faktiska prestationen. Den nationella likvärdigheten måste öka. Det innebär för mig, och för oss, inte ett förstatligande. Jag menar att inget talar för att en större organisation kommer att styra bättre mot målen. Men om den nationella likvärdigheten ska öka innebär det förstås att staten ska styra där så krävs. Karriärtjänsterna som fördelas till kommunerna för att höja lärarnas löner är ett exempel på hur staten missade ett gyllene tillfälle att börja bygga ett likvärdigt fortbildningssystem med skolutveckling som grund. Men om statens styrning ibland behöver öka måste i gengäld mer av ansvaret för att nå målen med stor tillit lämnas till professionerna. Fru talman! Alltför många obehöriga elever, sjunkande kunskapsresultat och minskad status för läraryrket har uppmärksammats även av OECD med direktör Andreas Schleicher i spetsen. OECD lämnade nyligen på uppmaning en särskild Sverigerapport till regeringen. Jag var där, tillsammans med många andra som sitter i den här salen, och lyssnade på honom. Han inledde sin presentation med att säga att Sverige har gjort honom besviken. Han kände till Sverige som ett land framstående på utbildningsområdet, men i början av 90-talet förlorade Sverige sin själ. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet OECD menar i rapporten att den svenska skolan är i stort behov av omfattande förändringar. Lärarnas kompetens måste stärkas, och läraryrket måste få högre status. Dessutom måste elevernas attityder i klassrummet förändras. Andreas Schleicher återkom flera gånger till det svenska systemet med omfattande valfrihet i skolan. Han poängterade att ju större valfrihet som finns, desto starkare måste skolsystemet vara. Många föräldrar väljer i dag skola för sina barn på fel grunder. OECD anser också att svenska lärare arbetar för mycket ensamma utan återkoppling på sitt arbete. Schleicher sa också att lön är viktigt, men att dela erfarenheter är bland det viktigaste för att lärare ska tycka om sitt jobb. I Sverige jobbar många lärare enskilt på egen hand. Fru talman! Det finns anledning att också säga något om förslag som väckts under allmänna motionstiden gällande förändringar i timplanen. Det finns en överhängande risk att alla kunskapsbehov i samhället ska lösas med ett eget ämne, ett kursmål eller en utökad timplan. Sällan är vi beredda att ta bort motsvarande timmar eller ämnen. Det är inte alls konstigt utan snarare rätt naturligt då vi ser nyttan med befintlig kunskap, är vetgiriga och vill veta mer. För att göra rimliga avvägningar är det klokt att se timplanen i ett sammanhang. Då tvingas man ta ansvar för helheten, vilket jag menar är avgörande för att skolan ska klara sitt uppdrag. Ibland är det inte heller säkert att fler lektioner i ämnet leder till ökad måluppfyllelse. Så tror jag faktiskt är fallet när det gäller mer idrott i skolan, åtminstone så länge vi inte är klara över vilken måluppfyllelse vi talar om. Ska eleverna röra sig mer varje dag? Ska goda vanor grundläggas? Ska de lära sig mer om idrotter? Ska kunskapen om god hälsa stärkas? För att fördjupa sig i detta organiserade utbildningsutskottet i april en välbesökt och uppskattad hearing om idrott och fysisk aktivitet som ett sätt att stärka inlärning och hälsa. Något som fastnade hos mig då var Skolinspektionens bild efter dess flygande tillsyn på 172 skolor och dubbelt så många lektioner. Tillsynen gjordes visserligen 2010 och i ett urval av landets skolor, men det är ändå tydligt att hälsoperspektivet är i princip helt frånvarande. Det är en hög andel bollspel och bollekar, starkt fokus på prestation och tävling i bollekarna och en stor andel frånvarande elever. En varierande men ändå hög andel elever är befriad från idrottsundervisningen. Det finns en stor andel obehöriga idrottslärare och dessutom behov av ämnesinriktad kompetensutveckling. Mot denna bakgrund blir det självklart allt viktigare att veta vad syftet är med fler lektioner. Hur får man dem som i dag inte deltar att göra det? Är det verkligen idrott vi menar när vi talar om rörelse varje dag? Vill vi ha mer av bollekar? Hur får vi fler behöriga lärare? Saken är sällan enkel när man sätter sig närmare in i frågan. Mer idrott i skolan är ett bra exempel på komplexiteten. Fru talman! Det viktigaste för att vi ska lyckas med skolan är lärarna. I regeringsförklaringen angav Stefan Löfven tydligt tre åtgärder: Vi måste höja kunskapsresultaten, vi måste öka jämlikheten och vi måste höja läraryrkets attraktivitet. Det är precis det vi håller på med just nu. Vi har skapat en nationell samling för läraryrket, där fokus ligger på att stärka läraryrkets attraktivitet genom statliga insatser för att höja lönenivån. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Men det är inte bara en statlig insats som krävs. Det krävs lite på den kommunala sidan också genom kvalitetssatsningar på utbildning, fler lärarledda lektioner i högskolan och kompetensutveckling för lärare. Vi avsätter som ett första steg 2 miljarder i ett lågstadielyft som vi vill ska minska barngruppernas storlek och ge fler anställda och därmed ge lärarna bättre möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Jag som många andra ""skuggar"" ofta lärare. Jag möter fantastiskt engagerade lärare, kompetenta och duktiga. De måste få tid till sitt arbete, tid att se alla barn och tid att sätta in tidigt stöd vid behov. Det behövs fler vuxna i skolan. (Applåder) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.01311569314e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf102,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367265,Gunilla Svantorp (S), | |
| 5fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,103,"Fru talman! Först jag vill säga att jag är glad över Socialdemokraternas och Gunilla Svantorps klara förtydligande om ett fortsatt kommunalt huvudmannaskap. Det är viktigt att det slås fast. Jag har ett par andra frågor som jag skulle vilja få belysta. I början av sitt anförande nämnde Gunilla Svantorp friskolornas framgångar eller framfart - jag är lite osäker på ordet - och resursfördelningen så som vi har utformat den som problem när det gäller vilka förväntningar elever har på sin egen skolgång. Är det detta som Gunilla Svantorp och Socialdemokraterna ser som roten till att de inte har höga förväntningar? Jag skulle vilja höra ett lite mer utförligt resonemang om det. Gunilla Svantorp lyfte fram fysisk aktivitet och rörlighet som en oerhört komplex fråga. Samtidigt är det kanske en av de lättaste frågorna, då det finns ett antal forskningsförsök som faktiskt har visat på att fysisk aktivitet ger möjlighet till ökat lärande. Varför då vänta med viktiga reformer som de barn och elever som är unga i dag skulle behöva ha tillgång till ganska snart? Skolkommissioner och utredningar och att man ska bestämma sig för vilket syfte ämnet idrott ska ha i all ära - många frågor behöver man givetvis ställa, men jag blir ändå förvånad över att man ska vänta med just den här frågan. Vi ser ju till exempel det som Annika Eclund lyfte fram i sitt anförande om pojkars rörlighet, och vi ser resultatutvecklingen. Här skulle jag önska att man inte sa så tydligt och kategoriskt nej. Jag förstår detta med timplanen, men man måste också kunna visa vad man vill och inte bara ställa frågorna. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf103,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367266,Ulrika Carlsson (C), | |
| 60e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,104,"Fru talman! Jag tycker att vi visar ganska väl vad vi faktiskt vill. Jag läste upp vad Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen: Vi vill höja kunskapsresultaten, vi vill öka jämlikheten och vi vill höja läraryrkets attraktivitet. Det är en ganska god viljeinriktning. Dessutom lägger vi ganska mycket pengar på att göra detta. Men för att svara på dina frågor, Ulrika Carlsson: Jag tror att du blandade ihop vad jag sa om friskolor och vad jag sa om förväntningar. Oavsett om det handlar om friskolor eller kommunala skolor ser vi att man har för låga förväntningar på vissa barn. Det leder också till att barnen inte lyckas. Oavsett vilken skola de går i måste man faktiskt tro att alla barn kan lyckas. Det gör de om man också sätter av pengar till tidigt stöd. Då kommer barnen att lyckas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Det är klart att man kan sätta en stämpel på oss, så som Ulrika Carlsson gör, att vi är emot friskolor. Det är vi inte alls. Men när man ser att friskolor går i konkurs och från den ena dagen till den andra ställer barn på gatan utan skolgång, då måste man såklart ifrågasätta det som Ulrika tog upp i sitt anförande: de tre L:en som Anna Ekström anger, alltså lärare, likvärdighet och långsiktighet. Är det långsiktigt att ha ett system som gör att elever stängs ute från den ena dagen till den andra? Det tycker inte vi. Det är klart att vi måste titta på kvaliteten. Är det god kvalitet i alla våra skolor? Vi ska inte ha dåliga skolor. Vi ska ha bra skolor. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.01311569314e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf104,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367267,Gunilla Svantorp (S), | |
| 61e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,105,"Herr talman! Tack för förtydligandet och svaret, Gunilla Svantorp! Jag är lite förvånad över att det är så likt det som alliansregeringen sa under sina åtta år om att öka jämlikheten och göra satsningar på tidigt stöd, som lyftes fram som ett sätt att höja förväntningarna. Det är precis det vi har jobbat med, kopplat till att få fler speciallärare och fler möjligheter att höja kunskapsnivån och läraryrkets attraktivitet. Det bidrar väl till att det är ganska likt det som tidigare har varit. Jag skulle vilja ställa ytterligare en fråga. Gunilla Svantorp sa att man ska minska barngruppernas storlek. OECD lyfte upp behovet av att satsa på lärares kompetens och hur mycket viktigare det är än att minska barngruppernas storlek. Nu pratar vi om grundskolan - förskolan finns ju inte med i detta. Därför förvånar det mig lite att man så tydligt biter sig fast i att man ska minska barngruppernas storlek. Det finns ju ganska många skolor som redan i dag har relativt små barngrupper utan att det höjer kvaliteten. På vilket sätt kan man arbeta för att höja kvaliteten där? Det bekymrar mig om jag uttryckte mig som om Socialdemokraterna är mot friskolor. Det var inte riktigt så jag menade. Jag tycker att det kommunala vetot är ett tydligt sätt att visa att man inte ser friskolornas möjligheter. Men om vi ska dra fram de frågorna finns det exempel på att även kommuner stänger skolor med ganska kort varsel och säger till eleverna att de är hänvisade till en helt annan skola. Över huvud taget, oavsett kommunalt huvudmannaskap eller friskolor, är det oerhört viktigt att eleverna vet vad fortsättningen kommer att bli. Jag skulle vilja veta lite mer om varför man så tydligt prioriterar att minska barngruppernas storlek i stället för att satsa på lärarna. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf105,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367268,Ulrika Carlsson (C), | |
| 62e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,106,"Herr talman! Nu höll jag på att kalla talmannen för fru. (TALMANNEN: Det hade gått, det också.) Ulrika sa att vi satsar på att minska barngruppernas storlek i stället för att satsa på lärarna. Då har inte Ulrika läst någonting av vad vi föreslår. Vi säger att vi ska satsa på lärarna. Jag har nog sagt det tre gånger nu, men jag kan säga det igen: Det var det som Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen - att vi ska höja läraryrkets attraktivitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi avsätter också ett visst antal miljarder för att göra detta. Vi pratar hela tiden om lärarna, hur viktigt det är att det satsas på lärarna och att lärarna känner att vi tror på dem och att de gör ett gott arbete. Det är det vi har sett när vi reser runt i världen. I de länder där man verkligen tror att lärarna gör ett gott arbete lyckas man. Där höjer man skolresultaten. Vi vill också dit. Vi tror på lärarna. Det är klart att vi då avsätter pengar. Men det har inte ni gjort under er tid. Ni har i stället satsat på skattesänkningar. I budgeten 2014 lade Socialdemokraterna 4,2 miljarder i sitt förslag till utökad utbildningsbudget. Det var sex gånger mer än vad ni lade på den tiden. Det är klart att vi satsar på lärarna. Ja, vi pratar om att minska barngruppernas storlek. Det är faktiskt det som man möter när man kommer ut i skolan. Jag vet att Ulrika Carlsson är mycket ute i skolorna, precis som vi är. Det man då möter är att lärarna och skolan alldeles på egen hand försöker göra det de kan för att ha små grupper. Men det här ska inte vi bestämma. Därför pratar vi om tidigt stöd. Men tidigt stöd kan ju leda till att man får mindre barngrupper och alltså får större möjligheter att se alla barnen och att sätta in stöd när det behövs. Nu glömde jag resten. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.01311569314e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf106,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367269,Gunilla Svantorp (S), | |
| 63e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,107,Herr talman! Jag har egentligen bara en kort och enkel fråga: Hur anser Gunilla Svantorp att regeringen ska hantera de båda tillkännagivanden som riksdagen snart fattar beslut om? ,Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.31442709013e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf107,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367270,Christer Nylander (FP), | |
| 64e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,108,"Herr talman! Ja, de ska väl hanteras på samma sätt som regeringen under de gångna åtta åren har hanterat de tillkännagivanden som de fått under den tiden. De ska alltså in i den ordinarie processen. Sedan har vi inte röstat än. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.01311569314e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf108,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367271,Gunilla Svantorp (S), | |
| 65e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,109,"Herr talman! Om en liten stund, när vi voterar, kan det var så att riksdagen bestämmer att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme och att regeringen ska återkomma med förslag till riksdagen om en tioårig grundskola. Det är två ganska tydliga saker som man antingen gör eller inte gör. Jag skulle återigen vilja ställa frågan till Gunilla Svantorp: Anser Gunilla Svantorp att regeringen ska göra de två tydliga saker som riksdagen om en liten stund eventuellt fattar beslut om? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.31442709013e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf109,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367272,Christer Nylander (FP), | |
| fce184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,11,"Herr talman! Låt mig börja med att få återge vad Dag Hammarskjöld skriver i boken <em>Vägmärken</em>: Dåren ropade på torget. Ingen stannade för att svara. Så bekräftades det att hans teser var oemotsägliga. Så varnade alltså Dag Hammarskjöld för ett samhälle där vi inte bemöter varandras åsikter med en debatt. Vi bara struntar i dem, rycker på axlarna och går vidare. Vi behöver debatten. Vi ledamöter av Sveriges riksdag vet detta. För oss är tidningar och tv livsluft. Vi har alla Facebook, bloggar och andra sätt att nå ut. Men vi är en försvinnande liten del av Sveriges befolkning, och vi är beroende av att människor tar del av den demokratiska debatten. Vi skulle inte vara här utan den demokratiska debatten. Jag tycker inte om tidningen Arbetaren. Proletären är inte den tidning jag läser helst. Men jag är tacksam för att de tidningarna finns. Utan en tydlig meningsmotståndare syns inte mina argument i relief mot någon annans. Det är vår tro att de bästa, starkaste och mest bärande argumenten i längden ska vinna. Om vi inte trodde det skulle vi förlita oss på handkraft och våld som ett alternativ. Men vi gör inte det. Vi står upp för demokratin och den öppna debatten. Jag levde en tid i USA. Eftersom jag i mitt arbete som riksdagsledamot är beroende av tidningar tog jag del av de tidningar som fanns där. Det var blaskor. Jag ska inte namnge dem, för då råkar jag illa ut. Stora tidningar höll inte den kvalitet man kunde förvänta sig i ett land med en tredjedels miljard människor. Tv var ännu värre. Vi försökte titta på tv, men det gick till slut inte. Då satt vi, beroende som vi var, och tittade på svenska medier och försökte hålla oss uppdaterade. Med alla sina brister var detta bättre än vad som fanns att tillgå i ett stort land som USA. Vi behöver den granskande journalistiken. Om en tidning inte lever upp till de förväntningar vi har på den kommer den tidningen att försvinna, och läsarna kommer inte att vara den tidningen trogna. Därför behöver vi en mångfald. Vi behöver debatten, som jag sa inledningsvis. Nu är jag glad. Jag är glad för att samsynen är så stor om att ett presstöd behövs. Vi behöver de andra medierna också. Vi behöver sociala medier, bloggar och så vidare, men nu talar vi om presstödet, nischen i form av dagspress i antingen tryckt form eller digital form - på det sätt vi väljer att tillgodogöra oss den. Vi är eniga om att vi vill ha kvar presstödet och att det ska stärkas. Det ska inte försvagas. Från födelse- och bröllopsannonserna i dagspressen till de stora perspektiven, Putins hot mot västvärlden och så vidare - vi behöver hela detta spektrum. Det hjälper dagspressen oss med. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Jag var en del av Presstödsutredningen, och jag fick se hur vi utifrån olika utgångspunkter från de olika perspektiven i politiken kunde komma fram till en närmast total enighet - med något undantag. Det är jag glad för. Nu för vi det vidare i dagens betänkande. Det är en direkt följd av en närmast enig presstödsutredning som vi nu förverkligar i första steget, som Per Bill sa. Jag ska inte ta upp tid med att räkna upp alla detaljer som nämns i vårt betänkande för att något förbättra situationen för presstödet, utan jag ska nämna ett par russin. Vi räknar med att det så småningom ska bli en samdistribution av tidningar och post, och vi har tagit första steget för att förverkliga detta. Per Bill är moderat, och han tar inte i så mycket. Han sa att det är fråga om 15 000 mil per dag. Det är en försiktig beräkning. Det kan vara så mycket som 25 000 mil per dag som kan vinnas på en samdistribution. Tänk nationalekonomiskt. Tänk miljömässigt. Tänk praktiskt, framtid och vad som är modernt, och vi förstår alla att det skulle vara en god effektivisering. Ett annat russin som jag vill lyfta fram är avskaffandet av reklamskatten, som vi räknar med ska ske till en del till hösten. Det känns oerhört angeläget. Flera regeringar har misslyckats med detta. Det vore regeringen Löfven till gagn och ära om den lyckades med att börja avvecklingen. Det vill vi gärna medverka till. Jag kan nämna att hög- och medelfrekventa dagstidningar får bättre stödnivåer. Det gäller även lågfrekventa tidningar i en framtid. Stödet till storstadstidningarna ska också öka. Detta är viktigt för oss. Nu har jag nämnt bara några saker. För att spara tid, herr talman, går jag inte in i detalj. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 14.) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,1.61597857912e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf11,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367175,Tuve Skånberg (KD), | |
| 66e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,110,Herr talman! Det är klart att jag har respekt för demokratin och respekt för att riksdagen beslutar - jag är ju riksdagsledamot. Det är klart att om riksdagen beslutar en sak måste frågan noga utredas och sedan återkomma hit för beslut. ,Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.01311569314e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf110,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367273,Gunilla Svantorp (S), | |
| 67e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,111,"Herr talman! Jag vill först instämma i Gunilla Svantorps anförande och be om ursäkt för om jag kommer att prata lite fort, men ni som är här förstår varför. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi har i svensk grundskola fantastiska lärare och drivande skolledare, elever som gör enastående prestationer och kockar, kuratorer och personliga assistenter som hjälper till att rusta alla barn och elever. Jag har mött dem i Jönköping, Eskilstuna, Motala, Kalmar, Bredäng, Nybro och Malmö. De finns överallt. Det är vuxna som i sina professioner bistår eleverna i sitt lärande. Och överallt finns det elever som kämpar med sina basfärdigheter, estetiska ämnen, nationella prov, muntliga framträdanden, historiekunskaper och specialarbeten. Jag säger detta för att jag vill understryka att de som verkar i svensk skola har mycket att vara stolta över även om de står inför stora utmaningar. Stora är också omvärldens förväntningar på att kunskapsresultaten ska vända. Men det är inte bara lärares och elevers uppdrag. Det är ett gemensamt åtagande. Föräldrar, grannar, släkt, vänner, rektorer och kommunpolitiker - alla - måste fundera på hur man talar om skolan. För oss som är politiker på riksnivå är det helt avgörande att vi nu tar vårt ansvar, gör vår del och inte lägger oss i fel frågor. Den kommande tiden ska vi visa att vi förmår fokusera och avlasta skolan onödig administration och ge läraren mer tid att vara just lärare. Trots bitvis lite hårt tonläge i den här debatten tror jag att vi har möjligheter att vara konstruktiva i skolpolitiken framöver. Vi måste helt enkelt vara det. En av punkterna i betänkandet och även en reservation har rubriken ""Tioårig grundskola"". Låt mig säga att efter uppemot fem år i förskolan väntar tio års lärande i skolans miljö utifrån grundskolans läroplan. Men sexåringens allra första år har konstruerats som ett möte mellan förskolans och skolans pedagogik och struktur. Det är en brygga in i skolans värld med fokus på små barns lärande som vi har valt att kalla förskoleklass. Att skolas in är viktigt. Även om ett fåtal i dag inte deltar vill vi understryka vikten av att alla gör det genom att göra verksamheten obligatorisk så att man i förskoleklassen kan lägga in moment som man därmed vet når alla barn, så att eventuella stöd eller extrautmaningar som barnen behöver ges redan i förskolan, om inte ännu tidigare. Det är en unik kompetens att kunna läsa små barns utveckling och behov. Det är en kompetens som bland annat förskollärarna besitter. Därför är det en god idé, herr talman, att invänta Ann-Marie Beglers utredning som kommer i höst. Hon har bland annat fått uppdraget att se hur förskolan ska bli obligatorisk - notera att jag inte säger ""om"" utan ""hur"" den ska bli obligatorisk - med förskolepedagogiken som fortsatt grund och med ökad likvärdighet. Sverigedemokraterna vill ha skriftliga ordningsomdömen från första klass. Man vill ha jourskolor för stökiga elever och betyg i årskurs 4, om inte tidigare än så. Man vill skilja flickor och pojkar åt i idrottsundervisningen. Man vill avveckla stödet till genuspedagogik - förhindra inte att barnen styrs av samhällets normer! Det är inte självklart att politiker lyssnar på professionen. Det är heller inte givet att vi ska lämna en auktoritär skola bakom oss. Jag tycker att de här förslagen förtjänar att belysas. De är tagna direkt ur Sverigedemokraternas reservationer. Jag är övertygad om att stödet är svagt hos både lärare och elever. När det gäller genuspedagogik kallar Sverigedemokraterna det för mycket svagt förankrade politiska teorier som försöker experimentera med eller ändra på våra barns beteendemönster och könsidentitet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Antingen är det dålig ironi eller så negligerar ni hela den pågående jämställdhetsdebatten. Har ni missat hur män och kvinnor, redan pojkar och flickor, berövas möjligheter att jobba med det de vill, utöva det fritidsintresse de vill och vara den de vill på grund av starka normer i samhället? Det är en självklar uppgift, herr talman, att rusta alla barn med kunskaper och färdigheter men också med självförtroende och tron att allt är möjligt. Killar kan bli ingenjörer, elektriker, förskollärare eller undersköterskor, och tjejer kan studera och göra karriär, bli brandmän eller lastbilschaufförer om de vill, inte för att samhällets starka normer tvingar dem eller hindrar dem. En skola som stärker individen och självbilden rustar för livet. Det är en skola för alla, som elever vill gå i och som lärare vill arbeta på. Dit ska vi. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.53395328224e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf111,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:02,367274,Lena Hallengren (S), | |
| 68e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,112,"Herr talman! Jag tänker i likhet med Lena Hallengren att det finns en rad olika frågor som vi, precis som med betygsöverenskommelsen, bör kunna resonera vidare om och hitta en långsiktig lösning för, för elevernas bästa och för den svenska skolans bästa. Men jag måste ändå ställa frågan varför en rad olika delar som vi inte verkar vara helt oense om har plockats bort i regeringens budget. Vi har fått tydliga indikationer på att vi i ett internationellt perspektiv ligger lågt till exempel när det gäller undervisningstid i matematik. Där gjorde alliansregeringen en satsning 2013 på de mindre barnen. I den budget som det fattades beslut om i december fanns det också en finansierad satsning från höstterminen 2016 på matte i årskurs 7-9. Detta plockade regeringen bort. Mattelyftet var en av de bästa kompetensutvecklingssatsningar som vi har gjort. Det säger Skolverket tydligt. Läslyftet var en vällovlig satsning. Detta plockas bort. Vi anser att karriärtjänster är en viktig del i att ge våra svenska lärare möjligheter till karriär. Allianspartierna satsade på 5 000 extra förstelärare, framför allt förstelärare i utanförskapsområden, samt på premier för de lärare som vi anser att vi behöver satsa extra mycket på och som det råder brist på. Det gäller bland annat matte och naturvetenskap. Jag försökte få kollegan Jabar Amin att svara på denna fråga. Nu riktar jag den till Lena Hallengren: Varför tar man bort dessa viktiga satsningar? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.81623040415e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf112,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367275,Camilla Waltersson Grönvall (M), | |
| 69e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,113,"Herr talman! Vi kan ta en liten minibudgetdebatt - det blir alltid så när utskottet ska debattera - även om detta inte riktigt är frågor i det här betänkandet. Jag vill börja med att säga att vi inte är avvisande när det gäller mer matematik. Jag själv kanske inte hann säga det, men jag vet att Gunilla Svantorp sa det i sitt anförande. Vi vill se timplanen i sin helhet. Det handlar ju om att få ihop detta. Men i grund och botten har regeringen ingen annan uppfattning än att det behövs mer matematik i skolan. När det gäller karriärtjänsterna tackar jag för möjligheten att få utveckla den frågan lite grann, för jag tycker att det är en väldigt märklig bild som sprids. Det finns 17 000 karriärtjänster. Nu tror jag faktiskt att jag har hört samtliga företrädare för de fyra borgerliga allianspartierna säga att vi kanske borde göra på ett annat sätt. Vi kanske skulle försöka få dem att vara mer samstämmiga och leda mot skolutveckling. Det kanske inte är så att varje kommun ska ha sitt eget sätt att arbeta med detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Jag är övertygad om att karriärtjänster kommer att vara en del av den nationella samlingen där det ju finns 3 miljarder som parterna nu diskuterar användningen för. Jag är inte med där, så jag har ingen insyn och kan inte säga att jag vet, men det skulle förvåna mig mycket om det inte fanns den typen av inslag, och då är 3 miljarder en stor satsning. Jag skulle i min tur vilja fråga Camilla Waltersson Grönvall om hon kan tala om hur mycket pengar som låg i Alliansens budget för just de här 5 000 karriärtjänsterna eftersom det är en stor kostnad förknippad med dem. Jag ska ta en pengafråga till. 600 miljoner till skolsamverkan i utanförskapsområden kan leda till olika insatser beroende på vad skolorna anser vara det mest väsentliga. Det kan handla om fortbildning för lärarna, förstelärare eller någonting annat, men det ska göras skolprogram för utanförskapsområden, där inte lösningen är given. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.53395328224e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf113,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367276,Lena Hallengren (S), | |
| 6ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,114,"Herr talman! Det har gått ganska lång tid, betydligt mer än de där 100 dagarna som utbildningsministern sa sig behöva för att komma till rätta med skolans problem. Vi kan ändå konstatera att regeringens verktygslåda när det gäller skolan är ganska tom. Vi välkomnar de 3 miljarderna till lönesatsning. Jag tror att det är viktigt att vi satsar på lönerna. Men jag tror också att det är viktigt att vi belyser det faktum att vi faktiskt vände den negativa löneutvecklingen för svenska lärare redan 2011. Enligt Lärarförbundets egna beräkningar har de svenska lärarna sedan 2011 haft en löneökning på 1-2 procent mer än ett genomsnitt av övriga lönegrupper, och man har räknat ut att det har inneburit en löneökning på mellan 1 300 och 1 400 kronor i månaden. Vi har alltså gjort en ganska rejäl satsning. De lyft man har gjort för de svenska lärarna har resulterat i att vi har en löneökning för de svenska lärarna som ligger betydligt över övriga lönegrupper, och det tycker jag är viktigt att markera. Jag vill också ställa samma fråga som min kollega Christer Nylander ställde till Gunilla Svantorp nyss: Hur tänker Lena Hallengren att regeringen ska hantera de tillkännagivanden som riksdagen högst troligen tänker rösta om om en timme? En viktig del i detta är den tioåriga grundskolan och de tydliga signaler som riksdagen nu ger regeringen. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.81623040415e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf114,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367277,Camilla Waltersson Grönvall (M), | |
| 6be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,115,"Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att det är lite småtramsigt att prata om 100 dagar i ett läge där regeringens budget inte ens var den som vann i riksdagen. Det är klart att det då är lite svårare att driva både skolutveckling och genomföra de insatser man hade planerat. Att det sedan finns idéer och tankar tror jag faktiskt i ärlighetens namn inte att Camilla Waltersson Grönvall har några tvivel om. Hon missar att tala om att 26 miljoner kronor är budgeterat för karriärtjänster. Den verkliga kostnaden är 500 miljoner kronor, så det återstår väl att visa det i kommande budgetar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Kommunerna har bidragit till att höja lönerna, det är alldeles riktigt. De har det ganska knapert däremot. De har det inte så lätt att hantera både de välfärdsutmaningar som finns och samtidigt höja löner. Därför skulle jag säga att det är välkommet att regeringen nu har de här 3 miljarderna som ska bidra till att också höja lönerna. Hur hanterar man tillkännagivanden? Det skulle vi kunna ha en lång diskussion om. Det är väl ganska allmänt och inte specifikt för just den här debatten. Däremot tycker jag att det finns en konstig bild av att ett tillkännagivande är något annat än ett tillkännagivande. Regeringen har nu klart för sig vilken majoritet som finns i riksdagen för vilket beslut. Nu ska regeringen arbeta vidare med detta. Jag hade bara ett anförande på fyra minuter och valde ändå att fokusera på just tioårig grundskola för att kunna ge en del av de svar som jag märker att Alliansens partier efterlyser. Då vore det ju önskvärt om ni lyssnade på vad vi sa. Vi säger att vi vill ha en tioårig grundskola men att det ska vara möjligt att ha förskollärare det första året. Hade Camilla Waltersson Grönvall haft möjligheten till en replik skulle hon ha fått utveckla varför förskollärarna inte kan få arbeta kvar i förskoleklass. Det är ju den enda stötestenen som återstår, och jag är även där hoppfull om att vi kan finna varandra. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.53395328224e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf115,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367278,Lena Hallengren (S), | |
| 6ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,116,"Herr talman! Jag tänkte att jag skulle ge Lena Hallengren lite mer tid så att hon inte behöver tala så fort och så att hon kan utveckla en del saker när det gäller dessa frågor. Jag skulle vilja fortsätta där det tidigare replikskiftet slutade, nämligen om förskoleklassen och att den ska bli obligatorisk. Jag tyckte att Lena Hallengren mot slutet av replikskiftet ändå lyfte in behovet av en tioårig grundskola. Som det ser ut i dag har förskoleklassen många gånger blivit en sluss in i skolan. Visst är det viktigt att det sker en övergång och att de så kallade olika pedagogikerna får möta varandra på ett bra sätt. Samtidigt vet vi att ett tidigt lärande är viktigt liksom att tidigt få stöd om man behöver det. Det är också viktigt att tidigt möta lärare som på olika sätt lyfter in både språkutveckling, matematikutveckling och andra delar. Det vi pratar om från Alliansens sida handlar om att den nya årskurs 1 blir från sex års ålder. I vår skrivning står det också om vikten av att förskolepedagogiken kommer in i grundskolan på ett bra sätt. Men man kanske inte behöver ha ett helt år på sig, utan man kan ganska fort få möjligheten. I anförandet tidigare lät det som att först har man fem år i förskolan och sedan har man tio år i grundskolan, och det är väl bra om man får vänta så länge som möjligt innan man måste börja i grundskolan. Jag hoppas att det inte var det Lena Hallengren sa, utan att man just ser möjligheten till att påbörja lärandeutvecklingen och också få det stöd man behöver, inte minst när det gäller den språkliga utvecklingen som vi vet att för få elever får i dag. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf116,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367279,Ulrika Carlsson (C), | |
| 6de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,117," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Herr talman! Vi har väl alla lite att jobba med när det gäller att försöka förstå varandra snarare än att missförstå varandra. Det är naturligtvis så att man har ett lärande under fem år i förskolan. Men vi kan väl alla vara överens om att man oftast då är i vissa lokaler med viss personal, viss struktur och en egen läroplan, och därefter börjar man i stället i skolans lokaler. I dag är första året någonting som vi kallar förskoleklass. Vi har i utskottets regi fått en föredragning från Skolverket som har gjort en kartläggning. De avråder inte alls utskottet från att fortsätta ha någonting som heter förskoleklass, men de visade på en hel del förbättringsområden där vi behöver jobba med likvärdigheten. Jag vill nog påstå att vi inte har jobbat särskilt mycket med att försöka utveckla förskoleklassen, och jag tror att det är dags att vi gör det. Alternativet är inte bara att säga att årskurs 1 blir ett år tidigare och så utbilda bort alla förskollärare till grundlärare. Om jag får anlägga ytterligare en aspekt på det så är det ett faktum att vi har ganska svårt med lärarrekryteringen framöver. Att då utbilda bort förskollärare så att de inte ska vara behöriga att arbeta i förskoleklass längre är något som vi kraftigt motsätter oss. Däremot är det naturligtvis så att en förskollärare kan bedöma barns utveckling och deras behov av lärande utifrån sina förutsättningar. Nu är snart läsa-skriva-räkna-garantin på plats som vi gemensamt har arbetat för, och med den måste naturligtvis både förskollärarna i förskoleklass och grundlärarna i årskurs 1 arbeta ur olika aspekter. Det är ju inte så att det arbetet ska börja i årskurs 1. Det tror jag, om jag inte minns fel, att utbildningsministern också har beskrivit för oss alla i utskottet. Jag tror inte att min son i förskoleklass är den enda som har jobbat med just matematik, att knäcka läskoden, hålla på med fem- och tioskutt och väldigt mycket annat. Det är ett lärande som sker även i förskoleklass, men den där skola-in-perioden och ett långsamt övergående till det som är lite mer traditionell skola tror jag faktiskt är någonting som är ganska klokt, och jag tycker inte att någon har avrått oss från detta. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.53395328224e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf117,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367280,Lena Hallengren (S), | |
| 6ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,118,"Herr talman! Centerpartiet föreslog redan från början när förskoleklassen infördes 1998 att den skulle bli obligatorisk, och det var väl klokt redan då. Vi har också föreslagit det som vi kallar för flexibel skolstart. Det har utretts, och man har tittat på både fördelar och nackdelar. Jag tror att det är det som vi egentligen på lite olika sätt är ute efter: att man faktiskt ska få möjligheten att bli utmanad och mötas som individ och inte, som det tyvärr ändå har blivit på en del ställen, hamna i lite mer av en stängd sluss. Jag tycker att det är lite olyckligt att säga att man vill utbilda bort. Min erfarenhet är att när fritidspedagoger och förskollärare utbildar sig till grundlärare och då har en dubbel kompetens så är det viktigt för skolan att ha de dubbla kompetenserna, inte alltid hos två olika individer. Det är ett sätt att få möjlighet att bygga på sin kompetens och också göra karriär, vilket är viktigt för skolan. Jag är också nyfiken på hur man kan bygga in frågan om flexibel skolstart, även om det inte precis fanns med i betänkandet. Men kan Lena Hallengren lyfta upp den frågan lite grann, kopplat till att skapa en organisatorisk förutsättning för att kunna arbeta även på det sättet? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf118,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367281,Ulrika Carlsson (C), | |
| 6fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,119," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Herr talman! Skolan fungerar olika på olika ställen i landet utifrån hur många elever den har, var den ligger, vilka kompetenser lärarna har och så vidare. På samma sätt är det såklart med den sluss eller bro in - beskriv det hur ni vill - som förskoleklassen förväntas vara. Ambitionen är såklart att det ska vara flexibelt. Jag minns verkligen debatten om flexibel skolstart. Även om jag inte själv hade barn i förskolan i början av 2000-talet var jag förskoleminister i fyra år, och jag märkte att den debatten på något sätt ebbade ut lite i och med att förskoleklassen fyllde mycket av de behov som föräldrar kände. Det handlade om funderingar som till exempel: ""Ska mitt barn börja nu? Ska barnet gå kvar? Ska barnet börja som fem, sex- eller sjuåring?"" Nu behöver man inte stå inför ett sådant, som man upplever det som förälder, ganska dramatiskt val om barnet ska gå kvar ett år till eller inte. I princip alla sexåringar börjar förskoleklass. Men det gäller att få en flexibilitet. Man får ändå säga att förskoleklassen är en ganska ny skolform. Hur hittar vi sätt för att underlätta samarbetet mellan professioner? Jag har inget alls emot dubbla kompetenser. Men jag är också realist och funderar över hur mycket utbildning det är rimligt att förvänta sig att en lärare som arbetar med de tidiga årskurserna ska ha. De kommer nästan att bli de mest välutbildade lärarna vi har i skolsystemet. Och jag är inte säker på att vi avlönar dem därefter. Dessutom är risken stor för att man framöver, när de som i dag är förskollärare har kompletterat sin utbildning, kommer att få rekrytera grundskollärare till förskoleklasserna eftersom de inte har de dubbla kompetenserna. Jag blir mest bekymrad över att förskolans pedagogik långsamt försvinner när man blir en del av en stor skola. Jag vill på olika sätt värna förskolepedagogiken, men i en god dialog. Vi bör ta vara på Skolverkets kartläggning över vad vi kan göra och vad vi behöver göra för att få en mer jämlik förskoleklass. På samma sätt som det spelar roll vilken förskola man går på i fem år, spelar det roll vilken förskoleklass man hamnar i och vilken skola man sedan går på. Allt detta måste vi arbeta för. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.53395328224e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf119,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:02,367282,Lena Hallengren (S), | |
| fee184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,12,"Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Herr talman! Vi diskuterar i dag betänkande 24 om ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Jag vill börja med att yrka bifall till båda våra reservationer i ärendet, så har jag det ur världen. Propositionen innebär ytterligare undantag från kravet att medföra giltigt pass för svenska medborgare som reser ut från Sverige. Det nya undantaget ska gälla för dem som reser till en stat inom EU som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet och som medför det giltiga identitetskortet som är utfärdat av en passmyndighet. En av remissinstanserna, Kriminalvården, anför i sitt remissvar att förändringen medför utökade möjligheter för vissa brottsmisstänkta och fängelsedömda att lämna landet för att undgå lagföring och verkställighet. I motiveringen till lagändringen i passlagen anfördes att det har hänt att dömda har avvikit och med hjälp av giltiga pass lämnat landet, vilket framgick i en proposition från 2004/05. Det ansågs inte som en bra ordning. Då vidtogs åtgärder för att försvåra för personer att lämna landet under till exempel verkställighet. Kriminalvården har i sitt remissvar sagt att den nu föreslagna ändringen i passlagen innebär att en person som saknar pass i stället med ett nationellt identitetskort kommer att kunna resa från Sverige till ett land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet. Jag ska inte läsa upp hela svaret, men poängen är att det är till nackdel för Sverige och till fördel för brottslingen. Vi instämmer i den bedömning som Kriminalvården gör, och vi ser faktiskt ingen anledning till att inte harmonisera reglerna för pass med reglerna för nationella id-kort. Vi föreslår därför i vår reservation att nationella id-kort ska likställas med pass så att bestämmelserna i passlagen och förordningen om nationella identitetskort harmoniseras i fråga om hinder, återkallelse och tillstånd samt möjlighet för intagen i anstalt att inneha id-kortet. Vi är alltså inte negativa till att kunna resa med nationella identitetskortet. Det är smidigt att ha det i plånboken i stället för ett stort pass. Men vi menar att reglerna borde vara likadana så att det ställs samma krav på dem så att de är lika säkra som pass. Vi vill även att det ska införas fingeravtryck på nationella id-kort, precis som på pass. Läser man i propositionen vad regeringen och utskottet i övrigt anser ser man att de inte tycker om våra förslag. Jag har funderat lite: Vad är nackdelen med förslagen? Jo, med utgångspunkt i det som står i propositionen och även i betänkandet menar de att nationella identitetskort inte bör införas eftersom de får begränsad betydelse. De säger att man redan i dag kan ta ett nationellt id-kort och resa till ett icke-Schengenland. Där har vi ett problem i sig: Om man inför regler om att kunna återta nationella id-kort precis som pass följer det exakt samma logik som för passhandling - exakt samma logik. Varför ska man inte kunna göra det med det nationella id-kortet bara för att man kan resa med det i dag? Om man dessutom reser med det till ett tredjeland är ett annat argument att man inte kan resa ut från EU, för då krävs det pass. Men som alla vet finns det olika grader av rättsliga instanser i EU, där det är mer eller mindre säkert att resa ut. De länder man ska kunna resa till med det här id-kortet utan fingeravtryck som man inte kan återkalla är bland annat Rumänien. Och det är nog lättare att ta sig ut från Rumänien utan ett pass än det är från Sverige eller något annat mer rättssäkert land. Man måste leva lite i verkligheten också och kolla vad det här kan innebära. När rättsvårdande myndigheter som till exempel Kriminalvården anför att det kan bli problem, då tar vi det på allvar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort En annan invändning är att det skulle ""komplicera förfarandet vid utfärdandet av nationella identitetskort"". Det är ganska intressant. Regeringen och utskottet i övrigt menar att det blir svårare att få ut det här och att det är problematiskt att det kompliceras. Det är uppenbarligen en så stor anledning att man inte ska införa det. Vad är det som är så problematiskt med nationella identitetskort? Hur får man ut dem? Jo, när man ska hämta ut ett pass går man till passautomaten. Man lämnar sina fingeravtryck och tar fotot. Exakt samma automat utfärdar nationella id-kort. Jag har en vän. Han gjorde både ett pass och ett nationellt identitetskort. Han använde samma foto som togs vid utfärdandet av passet i samma automat, där han lämnade sina fingeravtryck - på exakt samma ställe. Det gick i en handvändning. Vad är det som är så fantastiskt svårt med att bara införa de bestämmelserna för nationella identitetskort? Är det så mycket svårare att utfärda dem? Det är det ju inte. Det är exakt samma process. Det är till och med så att nationella identitetskort i dag är dyrare att hämta ut än pass trots att de innehåller mindre information och inte kan återkallas. Vad är det som är så svårt? Dessutom står det som sagt att det försvårar och komplicerar förfarandet. Jaha? Låt oss då titta på pass, som är det vi har att jämföra med. Vad vet vi om Sveriges passhantering i dag? Jo, att den är extremt slapp. Att hämta ut ett pass är i dag nästan lika lätt som att hämta ut en bussbiljett. Är det inte rimligt att vi åtminstone försöker få nationella identitetskort på samma nivå som passen - till att börja med? Sedan har Sverigedemokraterna lagt motioner om att se till att den slappa passhanteringen skärps. Alliansen gjorde ingenting under åtta år. Jag frågade Beatrice Ask om det när hon var justitieminister. Ingenting gjordes. Jag vet inte riktigt om någonting kommer att hända under den här regeringen. Men argumenten som nu framförs, att det komplicerar förfarandet, håller inte. Det tror jag att alla vet om. Det är lika lätt som att få ut ett pass. Det är samma procedur, samma maskin och samma foto. Id-kortet kostar till och med mer och innehåller mindre information. Mot bakgrund av det här ser vi inte nackdelen med att bifalla Sverigedemokraternas förslag. Vi ser inte det komplicerade. De säger att det kanske inte gör någon jättestor skillnad. Nej, men om det gör en liten skillnad räcker väl det. Vi har ändå de här reglerna för pass. Om man anser att det gör skillnad för pass, varför skulle det inte göra skillnad för nationella identitetskort på samma sätt? Det är jag intresserad av att få veta mer om. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till vår reservation. (Applåder) ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf12,H201JuU24,N,2015-08-18 09:00:49,367165,Kent Ekeroth (SD), | |
| 70e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,120,"Herr talman! Året var 2013. Xi Jinping blev president i Kina. Candy Crush, världens mest spelade mobilspel, lanserades. Katolikerna fick en ny påve. Kroatien gick med i EU. Och PISA-rapporten slog ned som en bomb i det politiska Sverige. Helt plötsligt var två uppsättningar av fyra bokstäver, PISA och OECD, något som varenda svensk hade en relation till, oavsett om man var skolpolitiker eller inte. Häromveckan presenterade OECD en ny, fördjupad studie av Sverige som en uppföljning av detta. Den fördjupade studien beställdes efter att vi 2013 fick de resultat som pekade på att Sverige hade tappat i 30 år. Den nya rapporten pekar ut en rad områden där Sverige kan bli bättre och en rad områden där vi har blivit bättre. Men den pekar också ut några områden där man fortfarande tycker att Sverige är bra. Man betonar framför allt det stora, starka och gemensamma politiska stödet för en likvärdig skola för alla, utan krav på egenfinansiering. Man betonar att det finns en långsiktighet i det politiska systemet och att det finns ett stort intresse för att skapa en skola där varje elev ska komma till sin rätt, få det stöd som behövs och få tryggheten och kunskapen i en jämlik skola. Det lyfts fram som något otroligt positivt. Det tycker jag är värt att komma ihåg när vi debatterar de här sakerna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet När vi nu debatterar skolväsendet och går igenom samtliga motioner som ska hanteras är det, även om vi delar ett stort intresse för en gemensam skola, samtidigt uppenbart att regeringsunderlaget har lägre ambitioner. Detta är lite ryckt ur sitt sammanhang men likväl; när det diskuterades andra saker sa en företrädare för regeringsunderlaget att det räcker gott och väl som det är i dag. Det tycker jag är ganska talande. Man är emot utvecklad hbtq-kompetens, emot utveckling av elevhälsan, emot utökade elevhälsosamtal, emot utökad undervisningstid i idrott, emot utökad matematikundervisning, emot fler förstelärare i utsatta områden och emot en tioårig grundskola. Och man är för att försvaga det fria skolvalet och i stället införa ett kommunalt veto. Man är emot. Man är tveksam. Man skjuter på framtiden eller paketerar om, vilket blir uppenbart när företrädare för regeringspartiet står i talarstolen och talar om Lågstadielyftet. Det var en satsning från alliansregeringen som sedan har paketerats om till ett lågstadielöfte. Den tioåriga grundskolan är kanske det absolut tydligaste exemplet på att man väljer att skjuta på framtiden i stället för att ta tag i de utmaningar som man ser. Detsamma, och det kanske viktigaste inslaget i debatten, gäller dock synen på makten över skolan, på vem skolan finns till för och på vem som vet bäst vad som fungerar bra i den svenska skolan. När vi diskuterar det fria skolvalet, när vi diskuterar kommunalt veto, uppstår en fundamental skillnad mellan Alliansen och regeringsunderlaget. Regeringen sätter tydligt ned foten och menar att politiker minsann vet bättre än elever och föräldrar själva gör. Trots att bland annat Lärarförbundet har konstaterat att kommunalt veto skulle leda till ökad segregation, och trots att flera andra har konstaterat samma sak kör man på ändå. Man ignorerar det som OECD säger. Man drar undan de satsningar som spelar roll och väljer i stället att fokusera på det som känns bra i magen. Det talades tidigare om vikten av höga förväntningar. Ja, det behöver svensk skola. Och det behövs hela vägen från Sveriges riksdag genom alla lärare. Men en viktig fråga att kunna besvara, för att kunna höja förväntningarna och kunna diskutera tillsammans är - jag citerar August Palm - ""Vad vilja Socialdemokraterna?"" (Applåder) Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 14.) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.13020576128e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf120,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:02,367283,Erik Bengtzboe (M), | |
| ffe184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,13,"Herr talman! I dag debatterar justitieutskottet som bekant JuU24, <em>Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort</em>. Det nya förslaget innebär att svenska medborgare får möjlighet att resa till EU-medlemsstater som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet med ett nationellt identitetskort i stället för ett pass. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Ändringen syftar till att bättre anpassa lagen till EU-direktivet om unionsmedborgares rätt att röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, det så kallade rörlighetsdirektivet. Det kan tolkas som att Sverige i dag inte helt lever upp till detta direktiv, och den osäkerhet som råder kring detta stöder att vi ändrar denna lag. En mindre ändring görs också i syfte att anpassa lagen till EU:s förordning om en gemenskapskodex om gränspassage för personer, den så kallade gränskodexen. Båda dessa ändringar ska träda i kraft den 1 juli i år. Herr talman! Nationellt identitetskort är ingenting nytt för Sverige. Förordningen om nationellt identitetskort trädde i kraft redan den 1 oktober 2005 och gjorde det möjligt för svenska medborgare att hos en passmyndighet ansöka om och få utfärdat ett nationellt identitetskort med uppgifter om medborgarskap och biometrisk information i form av bland annat en ansiktsbild. Identitetskorten infördes i syfte att underlätta resandet inom det gränslösa Schengenområdet för att man vid behov ska kunna styrka sitt svenska medborgarskap. Den som medför nationellt identitetskort ska vara skyldig att lämna kortet till behörig passkontrollant för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade på kortet. Personen ska även låta sig fotograferas digitalt, en metod som ökar alltmer världen över, för att man ska kunna se att ansiktet överensstämmer med personen i verkligheten. När kontrollen är gjord att det faktiskt är samma person på kortet som i verkligheten ska dessa biometriska data förstöras. Den digitala bilden ska alltså tas bort - detta för att det inte ska bli integritetskränkande på något sätt. Ansiktsbilden får absolut inte användas i något annat syfte än att kontrollera identiteten - detta för att uppnå ett gott integritetsskydd, som sagt. Lagändringen kräver inga särskilda övergångsbestämmelser eller anpassningar. Med anledning av detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder) ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.06541436524e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf13,H201JuU24,N,2015-08-18 09:00:52,367176,Sanne Eriksson (S), | |
| 00e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,14,Herr talman! I mitt anförande ställde jag mig frågande till vad nackdelen är med att säga ja till Sverigedemokraternas förslag. Jag hörde inget argument för att det skulle vara en nackdel i anförandet alldeles nyss. Jag är intresserad av vad problemet är med att genomföra ett förslag om att kunna återkalla nationella id-kort och att införa fingeravtryck på dem. ,Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf14,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367177,Kent Ekeroth (SD), | |
| 01e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,15,"Herr talman! Visst är det så som Kent Ekeroth säger att exempelvis Kriminalvården lyfter fram det här. Men Kriminalvården skriver också själv att man mot bakgrund av de möjligheter som finns att använda sig av en europeisk arresteringsorder ser att de här farhågorna gör sig gällande i allt mindre grad. Det nämns även som någonting positivt att allt fler länder kan ansluta sig till Schengensamarbetet, vilket skulle underlätta detta ytterligare. Detta kan läsas på exempelvis s. 12 och s. 14 i propositionen. Såklart är det svårare om personen försöker ta sig till ett tredjeland utanför EU, men då krävs helt enkelt pass. Man kan inte resa med nationellt identitetskort på det sättet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Vi menar alltså att det i nuläget inte är motiverat att införa bestämmelser om hinder och återkallelse för det nationella identitetskortet. Men vi kommer definitivt att följa utvecklingen i frågan. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.06541436524e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf15,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367178,Sanne Eriksson (S), | |
| 02e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,16,"Herr talman! Jag uppfattade inte vad nackdelen är med vårt förslag. Det kostar uppenbarligen inte mer. Ett pass är i dag billigare än ett nationellt id-kort. Man skaffar det i en handvändning med samma procedur som för pass. Så vad är nackdelen med att införa detta? Kriminalvården säger att det i allt mindre grad är nödvändigt eftersom allt fler ansluter sig till Schengen. Ja, men alla är inte anslutna till Schengen i dag. Då måste man ställa sig frågan: Vad är nackdelen med vårt förslag? Kostar det mer? Nej, uppenbarligen inte. Pass är billigare och görs i samma automat. Så vad är nackdelen? Att ha möjligheten att återkalla ett nationellt id-kort på samma sätt som pass var relevant tidigare - för tio år sedan var det viktigt. Det är fortfarande så eftersom pass fortfarande har den regleringen. Så vad är nackdelen? Man säger att det kanske inte gör så stor skillnad. Men om det gör en liten skillnad och är till noll nackdel för vårt land, varför inför vi det då inte? Det är den frågan ingen har besvarat, och det är den frågan jag ställer mig själv. Vad är nackdelen? Vad förlorar Sverige på att göra det här - på riktigt? Jag vill ha ett konkret svar. Vad förlorar Sverige på att göra det här? Jag har inte fått det svaret. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf16,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367179,Kent Ekeroth (SD), | |
| 03e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,17,"Herr talman! Jag kan bara upprepa att en europeisk arresteringsorder är en möjlighet att lösa problemet ifall någon som är brottsdömd skulle behöva föras tillbaka. Vi ser det som en lösning på problemet, helt enkelt. Vi ser det inte riktigt så som Kent Ekeroth gör. Sedan lyftes frågan om att det är samma maskin och hur man tillverkar passen. Ska man använda fingeravtryck eller inte? I nationella identitetskort finns det, enligt de bestämmelser som finns i dag, biometrisk information, bland annat i form av en ansiktsbild. Utskottet ser inget skäl till att ställa sig bakom det här med fingeravtryck och avstyrker därför motionen. Vi vet ännu inte exakt utformningen av tekniken för just den biometriska kontrollen, som jag nämnde, när det gäller digitala foton. Men det är någonting som håller på att utredas redan i dag. Det ska finnas en trygghet i att fotona slängs. Integriteten ska också värnas. På Arlanda har man någonting som kallas för Smarta gränser, som är ett pilotprojekt. Där kommer just ansiktsavläsning och inte fingeravtryck att användas för att säkerställa att rätt person har rätt pass. Vi anser att det är en metod lika god som någon för att kunna säkerställa att det är rätt person - man läser av exakta detaljer i ansiktet. Anders Ygeman kommer bland annat att besöka Arlanda för att se över det här redan i morgon. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.06541436524e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf17,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367180,Sanne Eriksson (S), | |
| 04e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,18,"Herr talman! Detta betänkande gäller, som mina kollegor före mig sagt, ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Syftet med denna lagstiftning och andra tidigare lagstiftningar på samma område har varit att försöka tillgodose en av de grundläggande friheterna inom Europeiska unionen, nämligen den fria rörligheten för personer. Hela tanken med EU är just att arbeta för att underlätta fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och även personer. Sverige anslöt sig till EU 1995 och blev en del av gemenskapen. Året efter gick Sverige även med i det så kallade Schengensamarbetet. Huvudsyftet med upprättandet av Schengensamarbetet är att avskaffa de fysiska gränserna mellan unionens medlemsstater. Det innebär att systematiska personkontroller mellan medlemsstaterna är förbjudna och att gränsöverskridande brottslighet i stället förhindras genom fördjupat polisiärt samarbete mellan medlemsstaterna och med förstärkta yttre gränser. Schengenområdet består av 22 medlemsstater inom Europeiska unionen. Det är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Irland och Storbritannien står utanför Schengensamarbetets bestämmelser om till exempel avskaffandet av systematiska personkontroller. Storbritannien har dock valt att delta i de delar som rör polisiärt och rättsligt samarbete. Därtill, herr talman, är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz associerade medlemmar i området, vilket innebär att de tillämpar alla bestämmelser men saknar rösträtt vid lagstiftning. Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien är alla fyra bundna vid Schengenregelverket genom sitt medlemskap i EU, men de har ännu inte uppfyllt de praktiska kraven för att få avskaffa sina systematiska personkontroller. Herr talman! Med det lagförslag som vi i dag behandlar anpassar vi svensk lagstiftning så att den bättre överensstämmer med den EU-lagstiftning som rör unionsmedborgares rätt att röra sig fritt och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Det föreslås att medborgare nu ska ha möjlighet att resa inom EU utan att ta med sig sitt pass om de i stället kan uppvisa ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet. Identitetskortet innehåller biometriska underlag i syfte att försvåra missbruk och förbättra säkerheten. Till skillnad från pass innehåller nationella identitetskort inte uppgifter om fingeravtryck. Kontrollen av riktigheten i ett nationellt identitetskort sker i stället genom att låta behörig kontrollant ta en bild i digital form och sedan jämföra denna med den ansiktsbild som finns lagrad i identitetskortet. Herr talman! Givetvis kan man efterlysa att fingeravtryck även ska ingå i de biometriska data som finns lagrade på kortet. Med en teknikutveckling som snabbt går framåt tror jag att vi i framtiden kommer att se ytterligare biometrisk information kopplad till våra identitetskort. Det som vi dock måste ha klart i sinnet är just det som jag inledde med, som handlar om den fria rörligheten för personer inom EU och även förbudet mot systematiska personkontroller. Flertalet länder på den europeiska kontinenten har inga gränskontroller alls mellan olika medlemsländer inom EU. Det svåra inom brottsbekämpningen är sällan att de facto identifiera en person som är tagen i förvar, utan svårigheten ligger i att faktiskt finna personen och gripa honom eller henne. Här är det mycket viktigare med ett fördjupat gränsöverskridande samarbete mellan medlemsländerna. Skulle dock behovet av att lägga in ytterligare biometriska data i de nationella identitetskorten tydligt uttalas från de brottsbekämpande myndigheterna är Moderaterna och Alliansen inte främmande för att göra detta. Men i detta skede anser vi i likhet med tidigare talare från Socialdemokraterna att det inte är nödvändigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Herr talman! Det för oss osökt till nästa invändning om att harmonisera regler avseende hinder och återkallelse av identitetshandlingar. Med en öppnare och gränslösare europeisk union blir de här frågorna tyvärr ibland mer teoretiska. Redan i dag kan man åka runt i flertalet europeiska länder utan att uppvisa sitt nationella pass. Rörlighetsdirektivet, det vill säga rätten att som person röra sig fritt inom Europa, ger denna möjlighet även med endast giltigt nationellt identitetskort. Det som då blir av yttersta vikt är att samarbetet mellan våra brottsbekämpande myndigheter såväl inom brottsbekämpning som inom informationsutbyte fungerar väl. I dag finns goda förutsättningar att återföra och lagföra en person som avviker från verkställighet av till exempel frihetsberövande genom utfärdandet av en så kallad europeisk arresteringsorder. Där bör vi lägga vår yttersta kraft på att tillse att de brottsbekämpande myndigheternas samarbete mellan medlemsstaterna inom EU effektiviseras och ständigt förbättras. Motverka uppbyggandet av mer administration och låt oss i stället få mer valuta för pengarna inom den faktiska brottsbekämpningen - på de kriminellas bekostnad men inte på bekostnad av den fria rörligheten! Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.43345349823e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf18,H201JuU24,N,2015-08-18 09:00:52,367181,Anders Hansson (M), | |
| 05e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,19,"Herr talman! Också jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det här är ett förslag om ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Det är en harmonisering där Sverige anpassar sina regler till EU:s regler och där vi helt enkelt gör det smidigare och enklare för svenska medborgare att resa inom Europeiska unionen. Bara för några dagar sedan träffade jag en kollega i Kroatien. Kollegan hade glömt sitt pass och upptäckte detta när han skulle gå på planet på Arlanda. Med den nya lagstiftningen kommer det att räcka att ha med sig sitt nationella identitetskort i plånboken för att få kliva på det planet. Nationella identitetskort, herr talman, är inte avsedda att fungera som resehandlingar utan är i huvudsak till för att människor ska kunna styrka att de är svenska medborgare och unionsmedborgare och att de därmed har rätt att fritt röra sig inom Europeiska unionen. Det är bra att Sverige tar det här steget. Det har i den här debatten diskuterats huruvida detta skulle göra det enklare för rymlingar från svenska fängelser att ta sig från Sverige och vidare ut ur Europa. Men faktum är, vilket framgår tydligt av regeringens proposition och justitieutskottets betänkande, att den faktiska möjligheten att göra detta inte påverkas av det här förslaget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Redan i dag är det, så att säga, lika svårt eller enkelt att ta sig från Sverige, via EU-länder, ut till icke-Schengenländerna. Det tycker jag är ett skäl att fundera på om det är värt, såsom Sverigedemokraterna vill, att lägga statens resurser på att förändra systemen med nationella identitetskort eller om det i själva verket mest är symbolpolitik. Jag lutar åt det senare, och jag delar mina kollegor Sanne Erikssons och Anders Hanssons bild av att vi ska fokusera våra resurser till brottsbekämpande verksamhet som faktiskt får effekt och inte ägna oss åt att införa regleringar bara för att det känns som att det inte kostar något. Det är ett faktum att statens resurser är begränsade, och vi ska använda dem så effektivt som möjligt. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.19601620927e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf19,H201JuU24,N,2015-08-18 09:00:52,367182,Annika Hirvonen (MP), | |
| f3e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,2,"Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till KU:s förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. Det känns bra att stå i kammaren i dag. Jag känner mig trygg eftersom sju av åtta partier ser värdet av att vi har många dagstidningar, och därmed många röster, i vårt land. Dagstidningarna granskar, fördjupar, refererar och rapporterar. De ger en bild av det lokala och regionala samhället, av nationella händelser i politiken och av samhällsutvecklingen. Tänk så fattigt det skulle vara om vi bara hade en Pravda eller ingen tidning alls! Tänk om den omvärldsbild vi fick var via våra ""vänner"" på Facebook eller, än värre, via Flashback. Det är bra att regeringen tidigarelade sina förslag jämfört med Presstödskommitténs förslag. Det är bråttom nu. Bara under den tid som utskottet har hanterat frågan har två tidningar fått säga tack och hej. Många redaktioner börjar bli anorektiska, och det inverkar naturligtvis på den produkt vi läsare vill ha. Vi vill ha såväl lokala och regionala nyheter som riksnyheter och en blick över världen. Det är så vi kan förstå samtiden och inte vara rädda för framtiden. Jag påstår att dagstidningen har en mycket viktig bildningsfunktion. Det är i det sammanhanget vi också ska se frågan om samdistribution av tidningar. Jag håller med dem som tycker att det försök som gjordes i Arvikatrakten under tre månader var lite väl taffligt för att frågan helt skulle kunna avfärdas. Därför är jag tacksam för att vi i utskottet har kunnat enas om vikten av nya initiativ i den här frågan eftersom människor i hela vårt land har rätt till en dagstidning. Jag tror dessutom att papperstidningen kommer att leva i många år än. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Jag har hört under den här resans gång att presstöd är någonting bara för sossetidningar. Då tänker jag snabbt: Om det vore så väl! Då skulle det finnas betydligt fler av den sorten. Nej, presstödet är i första hand till för att stötta andratidningar, för att det ska finnas en allsidig rapportering, för att fler röster ska få höras och framför allt få framföras. Detta är ett av skälen till att vi i utskottet har enats om att det inte bara är stödet till de högfrekventa tidningarna som måste förbättras utan att också fådagarstidningarna ska få ett stärkt stöd under de år som kommer. Där vill vi se att regeringen återkommer med de konkreta förslagen. Vi ställer oss givetvis bakom regeringens förslag om stöd till tidningar som delvis är skrivna på finska inom fler geografiska områden än i dag. Herr talman! Vad som kommer i framtiden är svårt att sia om. Vi har många utmaningar. Maktkoncentrationen i Mediesverige är en av dem. Hur vi ska attrahera unga läsare och få unga människor att tycka att det är okej att betala för nyheter är en annan utmaning. Från vår och utskottets sida kommer vi att följa jobbet och också den nyligen tillsatta Medieutredningen. Vi kommer naturligtvis att följa frågan om stegvis sänkt reklamskatt för dagstidningar. Jag hoppas att den enighet vi nu har kunnat uppnå i utskottet kommer att bära vår politik framöver, så vi slipper se en utveckling i enlighet med Sverigedemokraternas motioner, intentioner och reservationer. Det intressanta är ändå varför Sverigedemokraterna vill avskaffa presstödet. Det kan väl ändå inte vara så att undersökande journalistik och kvalitetsjournalistik är ett problem för Sverigedemokraterna? (Applåder) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.52248175312e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf2,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367166,Berit Högman (S), | |
| 06e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,20,"Herr talman! Jag är ledsen över att förlänga debatten, men jag är fortfarande nyfiken på nackdelen med vårt förslag, vilken teknik som ska användas, om det är fingeravtryck eller datoriserad ansiktsigenkänning. Jag var faktiskt ute på Arlanda för bara några veckor sedan. Det där systemet fungerade inte då - det är som sagt var ett pilotprojekt. Vi får hoppas att det blir bra, men det vet vi inte. När det gäller frågan om att återkalla nationella identitetskort och höja det till samma status som pass undrar jag vad som är nackdelen för Sverige att göra det. Om man har den möjligheten, är det då inte bättre att ha en möjlighet än att inte ha någon möjlighet alls? Folk pratar om den europeiska arresteringsordern. Ja, det är jättefint att man kan göra så, men om det inte behöver gå så långt som att utfärda en europeisk arresteringsorder utan man kan ta dem utan de kanske åker till ett icke-Schengenland, varför inte göra det då? Vad kostar det Sverige? Kan någon säga vad nackdelen är? Jag har frågat det flera gånger, men jag har inte fått något svar. Vad är nackdelen? ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf20,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367183,Kent Ekeroth (SD), | |
| 07e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,21,"Herr talman! Nackdelen är att vi då skulle lägga en massa resurser på att förändra ett system på ett sätt som inte ger några fördelar. Det tycker jag är slöseri. Det är slöseri med våra begränsade, gemensamma resurser som borde användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att bekämpa brott. Faktum är att det förslag som Kent Ekeroth framhärdar i inte skulle minska möjligheterna för dem som har rymt från ett fängelse att ta sig ut i Europa. Tyvärr är det i dag inte hundra procent möjligt att hindra detta, men vi ska inte lägga resurserna på något som inte minskar den möjligheten när vi kan lägga dessa resurser på något som faktiskt minskar möjligheten. Om Kent Ekeroth tror att det inte kostar något att göra om ett helt system för utfärdande av nationella identitetskort tror jag att han är något naiv. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.19601620927e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf21,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367184,Annika Hirvonen (MP), | |
| 08e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,22,"Herr talman! Jag citerar från Kriminalvårdens utlåtande: ""Kriminalvården är emellertid av uppfattningen att redan det nuvarande regelverket har brister, eftersom begränsningarna i passlagen vad exempelvis gäller fängelsedömda saknar motsvarighet i förordningen om nationella identitetskort. Genom den föreslagna lagändringen underlättas dessutom ytterligare något för den som vill undandra sig straff genom att lämna landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Genom den föreslagna förenklade möjligheten att ta sig till ett EU-land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet ökas dock också möjligheten att lämna EU, eftersom ett land som inte fullt ut deltar i samarbetet inte har tillgång till Schengens informationssystem med uppgifter om exempelvis återkallade resehandlingar."" Kontentan är alltså att det blir lättare. För Sveriges del är nationella id-kort redan i dag registrerade i ett datasystem precis som pass är. När vi redan har ett sådant system på plats, i samma maskin som man gör nationella id-kort i, finns det ingen sådan nackdel. Om det blir en liten merkostnad lär den inte överväga fördelen med att ha ett sådant system som våra rättsvårdande myndigheter efterlyser. Jag citerade rakt upp och ned nu. Den europeiska arresteringsordern är ingen ursäkt för detta. Det är ett komplement ifall man ändå lyckas ta sig i väg. Sedan har vi ju ett allmänt problem med den här öppna och totalt fria rörligheten i EU när det gäller brottsbekämpning och den organiserade brottsligheten. Den förra regeringens egen proposition sa att organiserad brottslighet fått fotfäste i Sverige på grund av det. Vi vill gå ur Schengensamarbetet, men det är en annan diskussion. Om man tittar på vad Kriminalvården de facto säger går det liksom inte hand i hand med det som Miljöpartiet står och anför här. Argumentet är att det uppstår en kostnad. Men vi har ju redan ett sådant system med pass som fungerar i dag. Den kostnaden kan inte vara jättestor, speciellt med hänsyn till vad Kriminalvården själv säger om det ni nu föreslår. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf22,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367185,Kent Ekeroth (SD), | |
| 09e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,23,"Herr talman! Om man läser vidare i propositionen kan man också läsa om regeringens svar på det remissyttrandet, där det tydligt framgår varför det inte blir enklare att ta sig vidare än så som det ser ut i dag. Redan i dag är det möjligt att ta sig till ett Schengenland och därifrån vidare med ett nationellt id-kort. Det är ju de svenska reglerna som inte stämmer överens med resten av EU. Den enda skillnaden skulle vara att det inte blir lika lätt att ta ett direktflyg till något av de här länderna, men redan i dag kan du promenera över gränsen till Danmark och göra det därifrån. Därför blir det ingen skillnad. Därför blir det ingen fördel med det förslag som Sverigedemokraterna anför. I stället ska vi fokusera våra insatser till exempel på att stärka det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet inom Europeiska unionen. Och även om det inte handlar om hundratals miljoner utan om en 1 miljon eller 10 000 kronor så tycker jag att vi ska använda dessa 10 000 kronor på det som faktiskt fungerar. Det som Sverigedemokraterna föreslår gör inte det. I grunden har vi väldigt olika syn på det europeiska samarbetet och på den fria rörligheten generellt, där vi är sju partier i Sveriges riksdag som tycker att det är positivt att människor kan röra sig mellan länderna, som ser de stora vinsterna både för individerna, för ekonomierna och för länderna med det här samarbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Där skiljer sig Sverigedemokraterna tyvärr från övriga partier, och jag tror att det är där skon egentligen klämmer. Det är symbolpolitik som vi ägnar tid åt att diskutera i dag. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.19601620927e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf23,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367186,Annika Hirvonen (MP), | |
| 0ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,24,"Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. Det här betänkandet, vilket ju alla egentligen förut har lyft upp, handlar om att förändra och anpassa lagen till vårt rörlighetsdirektiv i EU. När det gäller personrörlighet är detta av godo. Jag skulle vilja lyfta fram två saker som andra inte har varit inne på. Ni har varit väldigt mycket inne på de olika saker som står i själva betänkandet och lite kanske tekniska detaljer. Men jag menar att det här också någonstans handlar om en balansgång mellan personlig integritet och hur vi bekämpar brott. Alla de föreslagna förändringarna är naturligtvis bra för en bra och fri rörlighet för människor i EU. I sammanhanget finns också aspekten att det måste finnas en balansgång mellan den personliga integriteten, hur mycket vi ska övervaka folk och så vidare, kontra hur man rör sig. Den andra delen handlar egentligen om hur vi bekämpar brottslighet. Jag menar, precis som alla andra här, att det som finns i reservationerna egentligen inte ger någon större effekt när det gäller att bekämpa grov brottslighet. Det görs på andra sätt. Det finns också beskrivet i betänkandet exakt vilka medel man kan ha, och de räcker gott och väl till. Jag tror därför att det är viktigt också ur en principiell synpunkt att inte ha någon större tilltro till alla de här biometriska sakerna i den bemärkelsen. Jag tror att det handlar mycket om att vi måste skydda den personliga integriteten för att folk ska känna att det här är någonting som jag kan använda utan att på något sätt automatiskt vara misstänkt för någonting. Den förändring som görs tycker jag är ganska okej. Det är en bra balansgång. Man behöver inte göra någon överkurs av det när det gäller att bevaka människor på det sättet. Det handlar alltså om godtagbara förändringar som gynnar rörligheten. Vi har inget större behov av att göra några fler förändringar. Det som görs i dag är gott och väl, och jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,37508021018.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf24,H201JuU24,N,2015-08-18 09:00:52,367187,Torbjörn Björlund (V), | |
| 0be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,25,"Herr talman! Det här är min sista replik, jag lovar. Även Vänsterpartiet tycker att förslaget från Sverigedemokraterna inte gör någon skillnad. Men Kriminalvården tar upp även detta i sitt remissvar. Nu ska jag citera igen, vilket även bemöter Miljöpartiets senaste inlägg: ""Skulle sådana bestämmelser införas torde den omedelbara effekten bli att den som saknar pass eller nationellt identitetskort endast skulle kunna resa till ett Schengenland, men däremot inte på ett legalt sätt resa vidare till ett land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet. Denna slutsats bygger på antagandet att övriga Schengenstater i vart fall torde kräva ett nationellt identitetskort för resa till ett land som inte fullt ut deltar i samarbetet."" STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort De skriver också: ""Om möjlighet infördes att upptäcka även återkallade identitetskort i Schengens informationssystem, kunde personer som använde sig av ett återkallat identitetskort upptäckas."" Med utgångspunkt i det de skriver och det som vi föreslår måste möjligheten att upptäcka folk som avvikit rimligen bli bättre. Vänsterpartiet verkar inte hålla med om det. Jag vill gärna ha en kommentar till det. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf25,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367188,Kent Ekeroth (SD), | |
| 0ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,26,"Herr talman! Kent Ekeroth har rätt. Vi håller inte med. Vi tycker inte att det är på det sättet. Kriminalvården som remissinstans har beskrivit vissa saker som de befarar. Men det finns egentligen bara en remissinstans som säger de sakerna. Att ta alla perspektiv i beaktande innebär inte att man automatiskt går efter en remissinstans, vilket är just vad Sverigedemokraterna gör i det här fallet. Som jag beskrev i mitt anförande handlar detta både om integritet för människor som faktiskt inte är brottslingar och om att bekämpa brott. Om vi har tillräckliga möjligheter att bekämpa brott eller att söka efter sådana som rymmer ska det vara på det sättet. Man ska inte utöka något som inte behöver utökas. Det har flera varit inne på här också. Vad är behovet egentligen? Jag är tveksam till Kriminalvårdens remissvar. Jag tror att det är något överdrivet. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,37508021018.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf26,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367189,Torbjörn Björlund (V), | |
| 0de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,27,"Herr talman! Torbjörn Björlund säger att man inte alltid går efter remissvaren. Och det är korrekt. Det gör man inte. Det gjorde inte vi heller per automatik. Men vi kollade upp det. Vi kollade hur nationella id-kort utfärdas. Vi var i kontakt med Tullverket, och vi var i kontakt med myndigheten som utfärdar pass. Och slutsatsen efter de kontakterna var att det inte finns någon nackdel. Det kanske inte gör världens skillnad. Men det gör någon skillnad i alla fall. Det är inte sant att det bara var Kriminalvården som anförde det här. Det var någon annan remissinstans också. Jag kommer inte ihåg exakt ifall det var Tullverket, Kustbevakningen, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, men det var en eller två till. Det var inte alltså inte bara Kriminalvården. Vi har undersökt frågan. Och precis som Kriminalvården säger skulle det göra skillnad. Vi har undersökt det, och det finns inga motargument mot att det försvårar om man inte har ett identitetskort med sig när man ska resa till ett land som inte ingår i Schengensamarbetet. Det är det som det handlar om. Detta är en liten försvåring för något som Sverige skulle kunna åtgärda med ganska små medel. Då ser vi ingen anledning till att inte göra det. Så enkelt är det. ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.69028728526e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf27,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367190,Kent Ekeroth (SD), | |
| 0ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,28," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort Herr talman! Kent Ekeroth lyfter upp olika saker, olika kontakter och undersökningar. Jag har inte en aning om vilka undersökningar det är. Utifrån det som jag har sett i betänkandet och som har kommit fram när vi har tagit fram betänkandet ser jag inte något behov av att göra som Sverigedemokraterna vill. Skillnaden är inte, tror jag i alla fall, att man på något sätt får bättre brottsbekämpning. Det handlar inte om fingeravtryck på ett id-kort. Det handlar om helt andra saker. Det blir därför en fråga om hur långt man går när det gäller den personliga integriteten. Det är en balansgång mellan hur långt vi är beredda att gå när det gäller att bekämpa brott och att försvara den personliga integriteten. Jag ser fortfarande inget argument från Kent Ekeroth som skulle kunna påverka beslutet. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 14.) ",Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,37508021018.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf28,H201JuU24,Y,2015-08-18 09:00:52,367191,Torbjörn Björlund (V), | |
| 13e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,29,"Herr talman! Vänner i salen! Alla människor på läktaren! Webbtittare! Vi ska tala om apoteket och vad som har hänt sedan Apoteket avreglerades. Efter omregleringen av apoteksmarknaden upplever många kunder att det har blivit mycket svårare att få tag på receptbelagd medicin. Och många apoteksanställda menar att de inte kan ge kunderna samma service som tidigare. Det gäller speciellt de som bor i glesbygden. Där får man verkligen anstränga sig. 61 procent av de apoteksanställda upplever att förutsättningarna för kunder att få förskrivna läkemedel inom 24 timmar har försämrats efter omregleringen. Och i Statskontorets konsumentundersökning från 2013 uppgav 71 procent av konsumenterna att deras läkemedel vanligtvis fanns på de valda apoteken, jämfört med 76 procent 2008. Så visst är det en försämring. Det borde vara självklart att man som konsument av läkemedel får sin medicin när den behövs. Det gäller speciellt de med svåra sjukdomar eller de som har speciell medicin som de är helt beroende av. Herr talman! Samtidigt som antalet apotek har ökat upplever kunderna alltså att det har blivit svårare att få tag på det receptbelagda läkemedlet vid det första apoteksbesöket. Det är många undersökningar i omlopp här nu. Vårdanalys har också tittat på det här i en befolkningsundersökning. Enligt den har fler än hälften av dem som besökt ett apotek det senaste året upplevt att det förskrivna läkemedlet inte har funnits i lager. Jag tror att många har varit med om det, kanske till och med någon i den här salen. Jag har varit med om det. Problemet tycks drabba särskilt dem som ska hämta ut ett dyrt eller ovanligt läkemedel. Det är självklart kunderna som drabbas. Det finns enligt Statskontoret ett antal faktorer som kan förväntas försämra förutsättningarna för att man ska få medicinen direkt eller inom 24 timmar. Det kan vara försämrad lagerhållning till följd av att det är fler apotek - det kan vara ganska små apotek med garderobslika lager, vilket kan vara jobbigt. Det kan också vara på det sättet att apoteken inte kan anpassa sin lagerhållning efter den lokala kundkretsen. Oftast går vi ju till det apotek som ligger närmast. Även Läkemedels- och apoteksutredningen har pekat på att flera av dessa faktorer påverkar möjligheterna för apoteken att tillhandahålla läkemedel direkt eller inom 24 timmar. Det blir alltså negativt. Statskontoret påpekar även att när ett apotek hänvisar kunder till andra apotek vet de inte om de andra apoteken har medicinen på lager. Apoteken är ju konkurrenter. De har ingen koll, och det finns inget register där apotek A kan ringa till apotek B eller slå i något befintligt system. Det är mer konkurrensens lag som gäller än kundens. Marknaden har tagit över. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Apotekens skyldigheter gentemot kunden regleras i dag genom en förordning om handel med läkemedel som säger att kunden, med vissa undantag, ska få sitt läkemedel inom 24 timmar efter att det efterfrågats. Men det är uppenbarligen inte tillräckligt. För att komma till rätta med problemet, som är ett riktigt problem, vill Vänsterpartiet att lagen om handel med läkemedel tillförs en bestämmelse om 24 timmars leveranstid vid kundbeställning. Det räcker dock inte att rikta kravet bara mot apoteken eftersom de är beroende av leveranser från grossisterna. Ansvaret för de ökade kostnader som en försening medför bör hamna hos den aktör som är ansvarig för förseningen. Lagen om handel med läkemedel bör tillföras en bestämmelse om att kunden bör erbjudas expressleverans av läkemedlet till hemmet, om 24-timmarsregeln inte kan hållas. Konsumenten ska inte behöva springa omkring och fråga olika apotek. Man ska få hem sin medicin till dörren. Det är ganska rimligt i ett välfärdsland. Om man bor i en större stad, som jag gör, är sannolikheten stor att man har nära till ett apotek. Då är det lättare att springa runt bland apoteken. Men för den som bor på landsbygden blir det definitivt svårare. Antalet apoteksombud har nämligen minskat med 23 procent från 1999 till 2013. Och det känns av om man bor i glesbygden, det vill jag lova. De flesta av oss konsumenter i Sverige har fått en ökad tillgänglighet, speciellt vi i storstäder. Det dräller av apotek som ibland ändå inte kan lämna ut medicin när man behöver den, och det är lite märkligt. Men bor du, som sagt, i glesbygd är det betydligt svårare. Vid Statskontoret är de väldigt oroliga. De ser att apotek i glesbygd och tätortsnära landsbygd håller på att försvinna. Kommer de att finnas kvar på längre sikt? Läkemedelsverket lämnade 2014 ett förslag om att samtliga öppenvårdsapoteksaktörer, alltså hela marknaden, ska få möjlighet att etablera ombud i glesbygden. Det har inte varit någon jätterusning till detta, för det är klart att det är mer lönsamt att öppna ett apotek i en storstad eller i alla fall i en större stad än att vara apoteksombud i Eda. Rusningen är alltså inte jättestor, för här handlar det om att cash is king. Lönsamhet går först och sedan kommer konsumenten. Apoteket AB bör fortsatt ha i uppdrag att behålla de befintliga 700 apoteksombuden ute i glesbygden. Det är oerhört viktigt för att människor helt enkelt ska få sin medicin. Läkemedelsverkets förslag kan innebära att apoteksombuden helt enkelt raderas ut. Det lär i så fall bli många som inte får sin medicin när de behöver den, för det är en himla skillnad när det gäller tillgång till apotek och tillhandahållande av medicin om man bor vid Stureplan eller i Eda. Till dess att ombuden inte säkras vill Vänstern slå ett slag för att det i lagen om handel med läkemedel bör tillföras en bestämmelse om att kunden bör erbjudas expressleverans av läkemedel till hemmet om 24-timmarsregeln inte kan hållas. Det tycker vi är ett ganska modest förslag, ett serviceinriktat förslag och ett kundorienterat förslag. Vi yrkar därför bifall till reservationerna 1 och 2. Det finns inte så många reservationer i det här betänkandet. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf29,H201SoU16,N,2015-08-18 09:00:56,367192,Karin Rågsjö (V), | |
| f4e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,3,"Herr talman! Jag tackar alla som hjälpt till att hitta en kompromiss. Det är faktiskt någonting som vi politiker ibland måste lära oss att bli duktiga på. I en värld som för tillfället blir mer och mer global, mer och mer digital, där olika typer av medier smälter ihop, där vi på nätet inte vet om en nyhetssajt är driven av ett radioföretag eller av en dagstidning, har det skapats ett enormt tryck på olika medieföretag, och kanske särskilt, herr talman, på tryckta medier: tidningar och tidskrifter. Det är inte någonting som bara gäller här i Sverige eller i Norden, utan med undantag, tror jag, från delar av Sydamerika är det för tillfället så att tryckta medier har problem. Upplagorna sjunker, och tyvärr lämnar annonsörerna medierna i en ännu snabbare takt eller byter medier och går över till tv, radio, storbildstavlor eller vad det nu är. När världen ser ut på det sättet är det, tycker vi moderater, viktigt att försöka hitta vad som förenar oss. Det som förenar oss partier i riksdagen, eller åtminstone de allra flesta, är att vi vill ha en granskande journalistik - nationellt, regionalt och nere i varje kommunkontor. Hur kan vi då försöka behålla detta? Ett sätt är att försöka minska de politiska risker som finns i branschen. Minskar man de politiska riskerna blir det lättare för företagen att göra framtidskalkyler. Det har vi försökt göra i Presstödsutredningen. Vi fick ägna väldigt mycket tid åt vad som förenar och inte vad som delar oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Det är därför väldigt roligt, herr talman, att vi nu i dag står och ser del ett av Presstödsutredningen. Hade det här varit helheten hade man väl kunnat säga att det bara bidde en tumvante. Men Presstödsutredningen skriver att man har fyra huvudförslag och ett antal mindre förslag. Man skriver också ganska tydligt att flera av de mindre förslagen med fördel kan genomföras tidigare. Regeringen har lyssnat på detta och gör nu så. Vi har dessutom lagt till ett antal synpunkter på den stora delen, som fortfarande ligger framför oss. De många små förbättringar som görs nu görs dels för att det ska bli lite bättre affärsmässighet, dels för att det ska bli lite modernare. Det ska inte vara någon skillnad på om man trycker tidningen på misshandlad skog eller om den läses i en ""padda"" eller något liknande. Men det vi har framför oss är de fyra stora bitarna. Om vi kan se till att steg för steg avskaffa reklamskatten gagnar det alla tidningar som i dag betalar reklamskatt. Om det görs riktiga och seriösa försök till samdistribution av post och tidningar tidigt på morgonen slipper man åka 15 000 mil extra varje dag, om jag kommer ihåg siffran rätt. Det finns också en fantastisk möjlighet att se till att denna distribution inte blir mindre och mindre serviceinriktad, utan att vi vänder trenden, så att avståndet mellan brevlådan och husknuten kan räknas i meter och decimeter och inte i kilometer och mil. Vi vill också i kompromissens anda ändra lite grann i stödtrapporna, och vi har gått med på en digital knuff. Dessutom har vi en samsyn om längden på detta presstöd. Om man bara tittar på dagens lilla första proposition kan det tyckas som lite. Men tittar man på helheten tror jag ändå att man kan säga det som vi sju partier skrev i Svenska Dagbladet i måndags, nämligen att det under den tid det har funnits presstöd aldrig har rått så stor samsyn om hur det ska användas. (Applåder) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.5866823241e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf3,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367167,Per Bill (M), | |
| 14e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,30," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Herr talman! Karin Rågsjö tog upp problematiken kring detta med läkemedel, och jag tänker kommentera den lite senare. Det absolut viktigaste i betänkandet är att vi har fått ett förslag från regeringen till en ny läkemedelslag som blir tydligare och lättare att läsa. All lagstiftning behöver göras om och fräschas upp med jämna mellanrum, och det är precis det förslag som vi i dag har att ta ställning till. I den frågan finns det inte någon oenighet bland de politiska partierna, utan jag vill nog påstå att det är ett helt enigt utskott som står bakom förslaget. När det gäller apoteksfrågan skapades det ett antal problem i samband med att borgerligheten avreglerade och privatiserade Apoteket för några år sedan. En av de saker som Karin Rågsjö tog upp är den så kallade 24-timmarsregeln. Självklart ska man i flertalet fall få tillgång till sin medicin så fort man kommer in på apoteket, och så sker i väldigt många fall. Samtidigt är det jätteviktigt att om man kommer till ett apotek och inte där kan få sin medicin måste man få den inom de föreskrivna 24 timmarna. Jag känner mig nöjd med att kunna meddela att regeringen just nu förbereder direktiv till en utredning som ska ta fram förslag som innebär att vi som då och då är i behov av mediciner faktiskt får tillgång till dem så snabbt och säkert som möjligt. Där ligger självklart frågan om 24-timmarsregeln med som en viktig del. Jag vill med dessa ord yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.58776965517e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf30,H201SoU16,N,2015-08-18 09:00:58,367194,Lennart Axelsson (S), | |
| 15e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,31,"Herr talman! Det är inte ofta som jag replikerar på dig, Lennart Axelsson. Nu ska regeringen titta på det här, och det låter lovvärt. Men flera undersökningar som har gjorts - det här är inte något som vi har hittat på på vår kammare - när det gäller just konsumenternas möjlighet att få sin medicin inom 24-timmar visar att det brister ganska så rejält. Det enda som vi har noterat i den stora förändringen av läkemedelslagen är 24-timmarsregeln och att du som konsument ska ha möjlighet att få din medicin till dörren när du är sjuk. Du ska inte behöva springa ut eller be någon anhörig att göra det. Jag tycker att det är ganska rimligt att 24-timmarsregeln ska hållas. Och om du är sjuk, låt säga att du har lunginflammation eller någon ännu värre sjukdom som inte ens antibiotika kan åtgärda, är det väl himla bra att du får din medicin till dörren. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf31,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367195,Karin Rågsjö (V), | |
| 16e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,32,"Herr talman! Karin Rågsjö och jag delar problembeskrivningen. Det vi inte är överens om är hur vi ska gå till väga för att få ett system som ser till att vi som är i behov av medicin får det varenda gång vi går in genom dörren till apoteket. Ett tillkännagivande till regeringen, som Karin Rågsjö egentligen är ute efter i sin motion, brukar man använda sig av om man inte tycker att regeringen gör det den ska eller inte riktigt verkar veta det som man vill att den ska veta. Men i det här fallet är båda dessa saker uppfyllda. Därför tycker jag att det känns onödigt att peka ut hur vi ska lösa de här sakerna, när regeringen med ett öppet sinne försöker hitta lösningar över hela området. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag När man går från läkaren och har fått ett recept i handen, eller elektroniskt numera, ska man kunna få tillgång till medicinen på första bästa apotek. Jag tror att vi är helt överens om det. Det kanske är vägen dit som skiljer oss åt. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.58776965517e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf32,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367196,Lennart Axelsson (S), | |
| 17e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,33,"Herr talman! Men vi vill nog ha lite snabbare action, Lennart Axelsson, för vi har ingen kristallkula som säger exakt vad regeringen ska göra. Inte ens Vänsterpartiet har fått en sådan ännu. Det vore skillnad om de här problemen hade dykt upp för ett år sedan, men vi har sedan omregleringen av Apoteket kunnat se hur det har fluktuerat ganska så rejält när det gäller just möjligheten att få ut sin medicin. Det gäller specifikt de som inte bor i storstäder utan i glesbygd. Det du säger blir jag lite happy av, att regeringen nu ska titta på det här och kanske till och med göra någonting rejält av det. Jag hoppas då att Vänsterpartiet har inspirerat er till att göra något rejält. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf33,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367197,Karin Rågsjö (V), | |
| 18e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,34,"Herr talman! Regeringens kristallkula handlar i det här fallet om en utredning. När man har tittat tillräckligt länge i den hoppas vi att det förslag som kommer fram gör att vi får tillgång till den medicin vi behöver på ett sätt som liknar hur det var före avregleringen och privatiseringen. Jag pratade nyligen med en anställd på ett apotek som sa: Vi har fått direktiv om att när en kund kommer in med ett recept och ska hämta ut medicin ska vi se till att kunden kommer ut med två saker som han eller hon inte hade tänkt handla, bara för att kunna få det hela att gå ihop. En sådan sak tycker jag visar på att det inte har blivit bättre efter avregleringen, i alla fall inte för den som behöver ha medicin. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.58776965517e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf34,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367198,Lennart Axelsson (S), | |
| 19e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,35,"Herr talman! Jag tänkte försöka få lite spänst i den här debatten genom att vidga perspektivet på läkemedel något, nu när vi äntligen får diskutera något så viktigt som en läkemedelslag. Precis som Lennart Axelsson sa är det drygt två decennier sedan vi fick en läkemedelslag, och den behöver naturligtvis reformeras och ändras. Huvudsakligen handlar det dock om språkliga och redaktionella justeringar för att få en mer modern lagstiftning. Karin Rågsjö och Lennart Axelsson diskuterar i läkemedelsperspektivet, som handlar om en enorm kunskapsprodukt, en liten skärv av ett problem, nämligen det som heter apotek och handlar om distributionskedjan för läkemedel. När det gäller konflikten mellan de röda kamraterna och Alliansen ser vi läkemedel i ett helt annat perspektiv än ni. Vi ser det som den kunskapsprodukt det faktiskt är 2015. Låt mig ge lite exempel på hur man kan fundera i läkemedelsfrågan, som har en bäring på läkemedelslagen som givetvis reglerar användning av läkemedel, som bygger lite mer på ett framtidsperspektiv och ett näringsperspektiv. Här har socialutskottet en stor betydelse eftersom det handlar om en sjukvårdsprodukt av rang, som mer och mer, efter vad vi kan se, kommer att ta över sjukvården i en nära framtid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Herr talman! I dag tar det i runda slängar ett och ett halvt decennium att utveckla ett läkemedel. Kostnaden för ett enskilt läkemedel ligger runt 10-15 miljarder kronor. I Sverige har vi ungefär tusen läkemedelsprodukter, så vi talar astronomiska summor. Det handlar om 10 000-15 000 miljarder kronor i globala investeringar för dessa produkter, som ofta är den första försvarslinjen i behandlingen i enkel såväl som avancerad sjukvård. Detta kan ställas i relation till Sveriges hela statsbudget. Den är lägre än 2 000 miljarder kronor, vilket i sig givetvis är en astronomisk summa. Men här talar vi om i princip fem till tio gånger större resurser. Sverige har historiskt spelat stor roll i detta. Vårt lilla land har varit ett av de ledande länderna i att inom denna enorma summa resurser kunna ta del av läkemedelsutvecklingen. Här är givetvis en läkemedelslag viktig för att reglera den inhemska marknaden. Med detta givet kan sägas att med det lilla perspektivet om 24 timmars leveranstid av substanser kanske man inte ens har en aning om ifall de skulle utrangeras till förmån för investeringar i nya produkter. Då kan det vara väl så viktigt att diskutera hur dessa nya läkemedel tas fram. Vi har i dagarna glatts åt att Södertälje har fått ett par hundra nya arbetstillfällen - för att tillverka läkemedel, inte för att beforska och utveckla läkemedel, vilket vi tidigare gjorde. Sverige har alltså gått från att vara en forsknings- och utvecklingsnation av rang till att bli en tillverkningsindustri. Tyvärr är det så, även om det är glädjande med dessa jobb, att de är lättflyktiga på en global marknad. Tillverkning är mycket svagare än forskning och utveckling. När det sedan gäller distribution blir det ännu mer patetiskt att diskutera 24-timmarsregeln utifrån ett apoteksperspektiv. Det handlar om att grossisterna inte förmår att leverera till apoteken. Apoteken väntar alltså på leverans som grossisterna inte klarar av. Faktum är att grossisterna inte ens kunde leverera till apoteksmonopolet. Herr talman! Tyvärr är den förklädda röda agendan att försöka argumentera för att återförstatliga apoteken. Här är Vänsterns linje helt klar, men jag är säker på att lite mer reformerade socialister som Socialdemokraternas Lennart Axelsson inte vill detta och inser att det är en omöjlig process att backa bandet. Vi kan diskutera detta. Jag jagar gärna upp mina röda kamrater till en dialog i denna lilla detalj. Men nu åter till den viktiga frågan om utvecklingen. Hur utvecklar vi läkemedel? Vem ska investera dessa 10 000-15 000 miljarder för att bygga vidare på en utveckling av läkemedel när Sverige har tappat tätpositionen? Vi kan inte vara nöjda med att vi blir en tillverkningsindustri. Vi kan inte vara nöjda med att vi kan distribuera befintliga läkemedel inom landet. Vi måste också ta del av utvecklingen av läkemedel. Låt oss titta lite på den ideologi som styr denna typ av investeringar. Här är marknadsekonomin mycket intressant. Det är klart att denna typ av investeringar kräver riskvilligt kapital och seriösa, satsande läkemedelsindustrier som bygger på en konkurrenssituation. Vänsterpartiet förslog en gång i tiden ett förstatligande av läkemedelsindustrin. De ville för övrigt förstatliga bankerna också, men det har de väl lämnat bakom sig. Låt oss dock titta lite mer seriöst på detta och på vänsterregimerna runt om i världen. Vi kan börja med Sovjetunionen - som i dag representeras av Ryssland - Fastlandskina, Kuba och diverse vänsterorienterade halvdiktaturer i Sydamerika. Hur många av dessa länder har någonsin utvecklat ett enda läkemedel? Svaret är noll. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag I denna typ av strukturer, oavsett om de styrs av planekonomi eller ideologi, finns det ingen utveckling av seriösa läkemedel. Bäraren av utveckling av läkemedel är helt och hållet förborgat demokratier som bygger på marknadsmässiga principer. Det måste vi förstå. Vi måste också förstå att vi inte kan reducera den viktiga läkemedelsdiskussionen i riksdagen, när vi nu har något så spännande som en ny läkemedelslag, enbart till distribution och, i bästa fall i näringssammanhang, tillverkningsindustri. I stället måste vi ha ett framåtblickande perspektiv där vi ser och välkomnar att Sverige återtar sin position vad gäller forskning och utveckling av läkemedel. Detta, mina vänner, kräver en helt annan överblick än denna miniatyrdiskussion i en sakfråga där Vänsterpartiet dessutom har fel i sak. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf35,H201SoU16,N,2015-08-18 09:00:58,367199,Finn Bengtsson (M), | |
| 1ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,36,"Herr talman! Det är intressant att bli ihopkopplad med diverse regimer. Det blir en lite lustig debatt, men jag lämnar det till ett annat tillfälle. Vi kommer säkert att återkomma till det. Astra Zeneca lade ned under Alliansen. Jag undrar därför oroligt varför ni inte gjorde större insatser för att säkra det Astra Zeneca stod för tidigare? Den bollen låg inte hos Vänsterpartiet i alla fall. Limma inte ihop mig med kommuniststater, är du snäll, Finn Bengtsson. Jag är reformvänlig socialist. Vi har tittat på läkemedelslagen. Vi valde att lyfta fram 24-timmarsregeln, för det handlar om konsumenterna. Ska vi tala om läkemedelsbolag kan vi kanske diskutera hur det kommer sig att till exempel ebolamedicin inte har kommit till de delar av Afrika där den behövs och att man i stället har valt att utveckla till exempel Viagra. Den debatten kan vi ta sedan. Låt oss titta på vad som har hänt efter avregleringen. Man får inte bara vänta på medicinen alldeles för länge, utan annat har också hänt. Risken för felexpediering har ökat på grund av att personalen är stressad. Det kan vi se i olika undersökningar. Det är för lite kompetensutveckling på apoteken. Det är vansinnigt bra om de som expedierar på apoteken har koll på läget. Annars kan man gå därifrån och bli riktigt sjuk. Tidspress leder till feldoseringar. Det finns underlag man kan gå vidare med. Det är sämre förutsättningar för rådgivning om läkemedel etcetera. Detta är ett problem för konsumenten. Konsumenten ska vi väl också värna, inte sant? Men för Finn Bengtsson verkar konsumenten vara en liten perifer figur. Det är illa i så fall. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf36,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367200,Karin Rågsjö (V), | |
| 1be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,37,"Herr talman! Tala inte om hur jag ser på konsumenten, Karin Rågsjö. I mitt samhälle har konsumenten en mycket större betydelse än i Karin Rågsjös samhälle, framför allt i sjukvården. Att Astra Zeneca hade problem under den borgerliga regeringen, vad berodde det på? Svensk läkemedelsindustri flyttade från landet. Det är en global marknad. Det grundlades ett problem för svensk läkemedelsindustri under många, långa socialdemokratiska år där trycket på läkemedelsindustrin ökades på ett sådant sätt att den tappade konkurrenskraften internationellt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Herr talman! Vänsterpartiet har verkligen varit drivande i att försvåra för läkemedelsindustrin. Kom inte och beskriv bilden av att alliansregeringen är orsak till att läkemedelsindustrin lämnade Sverige. Glöm inte att ni en gång i tiden ville förstatliga denna industri. De ränderna har inte riktigt gått ur. Åter till den mindre skärvfrågan om 24-timmarsregeln. Det är intressant att läsa Karin Rågsjös och Vänsterpartiets reservation. Ni skriver att apoteken ska åläggas i lag att få fram läkemedel. Men problemet ligger inte hos apoteken. Det är grossisterna som inte förmår att leverera. De skulle inte förmå det på en förstatligad marknad heller, om det fanns en sådan. Problemet har alltså inte med apoteksregleringen och apoteken att göra, utan det handlar om grossisterna. Om ni ska ha ett lagkrav så rikta det till grossisterna. Enligt Statskontorets undersökning <em>upplever</em> apoteksanställda att förutsättningarna att tillhandahålla förskrivna läkemedel är något sämre än tidigare. Vidare <em>upplever</em> kunderna att de medicinskt inte hittar fram. Det är klart att det med en viktig reform som omregleringen av apoteken som har skapat en massa nya utleveransställen kan finnas en upplevelse hos personal och kunder att det finns problem. Men det är inte belagt att det faktiskt är så, Karin Rågsjö. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf37,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367201,Finn Bengtsson (M), | |
| 1ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,38,"Herr talman! Det skulle vara väldigt intressant att diskutera läkemedelsbolag och investeringar hit och dit, Finn Bengtsson, men Astra Zeneca lades de facto ned under er tid. Det kan man inte komma ifrån. Då hade ni styrt sedan 2006, om jag inte är ute och cyklar. Ni har haft stor möjlighet att baxa dem. Det är inga fattiga bolag det handlar om, och bolag vill ofta tjäna pengar. Men vi kan ta den diskussionen en annan gång. Det finns en mängd undersökningar om Apotekets avreglering. Det som förvånar mig, Finn Bengtsson, är att samtliga era reformer alltid i hög utsträckning handlat om att få ut så mycket som möjligt till marknaden. Det finns mycket lite egen uppföljning, och man får förlita sig på andra som gör denna uppföljning. Det gäller samtliga era reformer. Man får leta, skanna, googla, titta och så vidare. När man genomför denna typ av reformer drabbar det kunderna, och det tycker jag är en viktig aspekt. Det är inte något man bara känner från magen eller något som en massa flummiga personer står och tycker på apoteken, utan det finns undersökningar som visar att man exempelvis får felexpediering och att det är väldigt lite kompetensutveckling. Många inom apotekssvängen säger i dag att man behöver mer kompetens. När du kommer som kund är det viktigt att du kan få vägledning och råd och att du går därifrån och känner dig trygg. Jag tycker att det är en viktig aspekt när man pratar om apoteken. Det är inte bara läkemedelsbolagen vi pratar om, utan vi vill lyfta fram kundperspektivet. Det tycker jag är viktigt. Det är många kunder där ute som inte är jättenöjda, även om det finns många som är det. Men jag tycker att de problem som finns ska åtgärdas. Det är inget litet problem när det gäller konsumenter. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf38,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367202,Karin Rågsjö (V), | |
| 1de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,39," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Herr talman! Då ska vi lyfta fram kundperspektivet lite, Karin Rågsjö. Jag är säker på att kunderna i Sverige också vill ha nya läkemedel som kan ersätta äldre läkemedel som kanske inte fungerar så bra och som har fler biverkningar. Det är klart att utvecklingen av läkemedel är viktig. Karin Rågsjö sa att vi kan diskutera det där med läkemedelsbolag hit och dit en annan gång. När blir det denna andra gång då Vänsterpartiet ska lyfta fram frågan om hur vi ska utveckla läkemedel? Som jag sa i mitt anförande är det orimligt att utveckla nya läkemedel i de regimer som bygger på de ekonomiska föreställningar som Vänsterpartiet fortfarande har. Ni måste någon gång ta fram ett förslag till hur man ska investera för att kunna utveckla läkemedel, Karin Rågsjö, givet de rigorösa och riktiga lagstiftningar vi har, där det kostar pengar att utveckla läkemedel. Vi kan inte sky detta. Kundperspektivet är att kunderna också vill ha nya välfungerande läkemedel och inte få dem i andra hand. Tidigare var vi första land att utveckla dem, men nu får vi köpa dem utifrån eftersom vi inte har någon industri. Att beskriva det som att det är Alliansen som har sett till att läkemedelsindustrin flyr Sverige är fullständigt orimligt. Det förstår alla som lyssnar till denna debatt. Att det är på det viset är för att ni under alla år har motarbetat att industrin generellt och kanske läkemedelsindustrin i synnerhet ska kunna konkurrera på en global, konkurrensutsatt marknad. När det gäller apoteken finns det en ådra i Karin Rågsjös resonemang som säger att det var bättre förr och att vi gärna ska ha ett apoteksmonopol. Jag vet inte om ni har det i partiprogrammet, men ni önskar kanske det. Låt mig påminna om att när vi omreglerade apoteksmonopolet fanns det fyra länder i världen som hade monopol. Vid sidan av Sverige var det Nordkorea, Kuba och en halvdiktatur i Sydamerika. Nu återstår tre länder. Nordkorea kommer väl ihärdigt att hålla fast vid detta. Jag vill inte återvända till en nordkoreansk planmonopolisering av apoteken. Det kommer inte att underlätta för kunderna, Karin Rågsjö, det är jag säker på. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf39,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367203,Finn Bengtsson (M), | |
| f5e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,4,"Herr talman! Tidningsdöd är inte ett nytt begrepp. Men tyvärr är det ett begrepp som väldigt väl illustrerar hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Tidningarna tappar annonsörer och annonsintäkter i rask takt och får därför allt svårare att finansiera sin redaktionella verksamhet. Inte minst är det lokalredaktionerna som man har svårt att finansiera. Det har lagts ned lokalredaktioner, och många kommuner står i dag utan nyhetsbevakning på plats. De lokalredaktioner som finns kvar har krympt till ett minimum, vilket naturligtvis ställer till oerhört stora problem för den demokratiska möjligheten att följa med i utvecklingen i kommunen. En sekundär effekt av att vi ser färre tidningar med färre prenumeranter är också att anslaget till presstödet inte utnyttjas fullt ut. Det är därför inte nödvändigt att höja anslagsnivån, och det är inte det regeringen föreslår. Vad som behövs är förutsättningar för fler tidningar att kunna få presstöd, så att det anslag som finns avsatt verkligen ska kunna komma tidningarna till del. Den proposition som lagts fram handlar om att skapa bättre förutsättningar för tidningar att kunna ta del av presstödet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Själv satt jag i den förrförra presstödsutredningen, och jag har därför debatterat presstödsfrågor under många år. Jag möts ofta i debatten av den typ av missförstånd kring presstödet som Sverigedemokraterna anför, med argument kring att tidningsföretag som inte klarar att leva på marknadens villkor lika gärna kan gå i graven och ifrågasättanden av att staten på konstlade sätt ska hålla de här företagen under armarna. Ofta är missförståndet kopplat till att man tror att presstödet på något sätt är en arbetsmarknadsåtgärd. Det är inte det. Presstödet är en investering för att vi ska kunna ha en vital demokrati. Det är oerhört svårt att föreställa sig att demokratin skulle fungera om det inte fanns en fri och politiskt oberoende press som kan granska makthavare. Det handlar om att illustrera och belysa komplicerade samhällsfrågor och föra upp på dagordningen de förslag till beslut som finns inte minst på lokal nivå så att medborgarna sedan kan göra medvetna och initierade val. Tyvärr finns den okunskapen också i riksdagen. Vi ser det tydligt i Sverigedemokraternas reservationer och särskilda yttranden. Sverigedemokraterna talar om att presstödet snedvrider konkurrensen och hämmar tillväxten av nya tidningar. Verkligheten är precis den rakt motsatta. Det är tack vare presstödet som vi fortfarande har en mångfald av tidningar och därmed en konkurrens mellan olika aktörer. Tack vare presstödet finns det möjligheter för nya tidningar att starta. Det var väldigt tydligt när presstödsreglerna förändrades förra gången. Miniminivån på antal prenumeranter som krävs för att få presstöd sänktes från 2 000 till 1 500 prenumeranter, och genast startade ett stort antal nya tidningar. En del av dessa var inte bärkraftiga. De har sedan lagts ned. Men flera av dem har kunnat utvecklas tack vare presstödet. I verkligheten är det precis tvärtom. Presstödet ger förutsättningar för en mångfald av tidningar och skapar förutsättningar för tidningar att växa. Nu har vi lyckligtvis stor samsyn mellan övriga partier. Det gör att vi kan utveckla presstödet. Vi gör det i flera steg, som både Per Bill och Berit Högman har varit inne på tidigare. Ett första steg har redan tagits i och med att Presstödsnämnden har utarbetat ett förslag till ett nytt stöd för digital utveckling. Förslaget är överlämnat till regeringen för bara någon vecka sedan och ska godkännas av EU innan det kan träda i kraft. Stödsystemet är väldigt likt det system som redan finns i Danmark. Vi kan förutsätta att processen inom EU kommer att gå snabbt och att vi kan ha det system som Per Bill kallar digital knuff på plats redan nästa år. Nästa steg är den proposition och det betänkande som riksdagen ska hantera i dag. Till skillnad mot vad Sverigedemokraterna anför innehåller propositionen flera viktiga saker som gör att tidningarna framöver i större utsträckning ska kunna få ett presstöd. Förslagen är kanske tekniska till sin natur och därför svåra att förstå. Jag ska gå igenom några av dem. En förändring som görs är att den begränsning som finns i dagens regelverk och som gör att en tidning som har mer än 30 procents hushållstäckning inte är berättigad till presstöd mjukas upp. Det finns redan i dagens system ett antal orter som utpekas som undantagna från regelverket. Nu görs det ett generellt undantag som gör att det är möjligt för tidningar som ligger över 30 procent på orten att ändå kunna få presstöd. Det är fullständigt relevant med tanke på den snabba nedgång i annonsintäkter som tidningsföretagen drabbas av. En annan viktig förändring är att kravet på hur stor andel av den totala utgivningen som är prenumererad sänks för hög- och medelfrekventa tidningar och sätts på samma nivå som för de lågfrekventa tidningarna. Det gör att lågfrekventa tidningar har möjlighet att utöka sin utgivningsfrekvens utan att riskera att tappa presstöd, och framför allt gör det att tidningarna kan distribuera friexemplar i större omfattning, det vill säga sprida en upplaga till hushållen för att på det sättet värva prenumeranter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen En tredje viktig förändring är som nämnts att vi får en likabehandling av alla läsarintäkter. Det är inte bara den traditionellt abonnerade upplagan som ligger till grund för presstöd. Det är utomordentligt viktigt för att tidningsföretagen ska kunna hitta nya affärsmodeller utan att riskera att tappa presstödet. Detta är naturligtvis förändringar som inte kommer att revolutionera möjligheterna och trygga förutsättningarna för tidningsföretagen för en lång tid framöver. Det är förändringar som gör att befintliga tidningar får en tidsfrist och kommer att kunna överleva ett antal år framöver. Det gör att vi under ett antal år framöver kommer att kunna se att man törs starta nya tidningar. För att trygga situationen mer långsiktigt krävs än mer omfattande förändringar. Därför är det väldigt bra att regeringen har tillsatt en ny medieutredning. Den har för övrigt kallat till sig en politisk referensgrupp för ett första sammanträde redan i dag. Med det yrkar jag bifall till propositionen och utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.7322342031e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf4,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367168,Niclas Malmberg (MP), | |
| 1ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,40,"Herr talman! Jag kan inte undgå att fascineras över Finn Bengtsson. Han ser bokstavligen rött när man pratar om lösningar som på något sätt är gemensamma, som Apoteket faktiskt var. Det var en viktig del av svensk hälso- och sjukvård som hade som huvuduppgift att se till att vi fick medicin när vi behövde den. Det är inte riktigt så nu. Finn Bengtsson pratar om en miniatyrdebatt. Jag håller med Karin Rågsjö om att den absolut viktigaste personen i den här diskussionen, oavsett om man pratar om att ta fram nya läkemedel eller om förutsättningarna för företag att finnas i landet, i slutändan är den enskilda person som kommer in på apoteket för att hämta sin medicin. Om man glömmer det är man illa ute. Om Finn Bengtsson inte ser de problem som faktiskt finns när det gäller att se till att vi får medicin snabbt och säkert blir jag lite bekymrad. Det är inte så att marknaden på något sätt har löst problemen. I det här fallet har den skapat problem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag I dag ser vi att det är en mängd apotek i stora samhällen och städer. I mindre samhällen, exempelvis Nora som jag kommer ifrån och som har ungefär 10 000 invånare, hade vi ett apotek förut. Det har vi fortfarande, och det fungerar väldigt bra. Det är samma människor som är där - de tillhör något som kallas för Apoteksgruppen. Men där finns inte underlag för ytterligare ett apotek. Det som sker i dag är att marginalerna för apoteken att få det att gå runt minskar i och med att de blir allt fler. Det är fortfarande ungefär lika många recept som skrivs ut, och de får varje apotek inkomster från. Men om hundra apotek ska dela på dem blir det betydligt sämre. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.58776965517e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf40,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367204,Lennart Axelsson (S), | |
| 1fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,41,"Herr talman! Vi är överens om att den nya läkemedelslagen, som ärendet handlar om, ska genomföras, Lennart Axelsson. Det står sju partier i den här riksdagen bakom. Det är ett alliansförslag som har beretts av den nuvarande regeringen. Det var alltså Alliansen som tog initiativ till den nya läkemedelslagen, och vi är glada att Socialdemokraterna fullföljer denna viktiga process under sitt regeringsinnehav. När det gäller frågan om perspektivet på läkemedel kan vi diskutera distribution och apoteksmarginaler och hålla på och peta i detaljer kring den viktiga läkemedelsfrågan. Jag försöker göra en beskrivning av den viktiga ordergången när vi talar om läkemedel i politiska termer. Hur ska vi, när det gäller utveckling av läkemedel, kunna återta ledningen av utvecklingen? Det är den första prioriteten. Den andra prioriteten när det gäller läkemedel är att titta på prissättningen och varför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har ett sådant obegripligt mandat att ibland - nyckfullt - ge en förmån och ibland inte. Det drabbar patienterna. Vissa får läkemedelskostnader som är helt orimliga medan andra får läkemedel nästan gratis. Det finns ingen logik i detta, utan man har en felaktig analyskedja. Detta är två frågor som vi borde börja med att penetrera om vi verkligen vill göra läkemedlen i Sverige en tjänst och lyfta upp kundernas perspektiv förbi distributionen. Det är naturligtvis viktigt att apoteken kan leverera de läkemedel som finns. Men det viktiga är inte att det går snabbt nog - om fel läkemedel distribueras på fel sätt till fel patient - utan det handlar om att vi politiker måste kunna göra hierarkin när det gäller nivåsättningen av betydelsen av läkemedelsfrågan i denna kammare och att även regeringen gör det. Om vi bara diskuterar leveranser och talar om apoteksmonopol eller inte hamnar vi i en diskussion som hör forntiden till. Att vi hade ett apoteksmonopol var egentligen av beredskapsskäl. Det ser ut som om vi förhoppningsvis inte behöver det i dag, men vem vet med den säkerhetspolitiska omgivning vi har. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf41,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367205,Finn Bengtsson (M), | |
| 20e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,42,"Herr talman! Patienten kom in även i Finn Bengtssons retorik. Det tycker jag är bra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Det är vi enskilda människor som har behov av hjälp och stöd som är beroende av de beslut vi fattar här inne. Finn Bengtsson utvidgade diskussionen ytterligare genom sitt anförande, men det som fanns med i betänkandet och motionen handlade egentligen om apoteken och den nya läkemedelslagen. Det är alltså inte konstigt om vi försöker hålla oss till det. Jag är beredd att vid vilket tillfälle som helst diskutera de mer övergripande förutsättningarna för att vi ska få tillgång till läkemedel så snabbt som möjligt, men jag tror inte att det är det som denna debatt bör handla om. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.58776965517e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf42,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367206,Lennart Axelsson (S), | |
| 21e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,43,"Herr talman! Jag betvivlar inte ett ögonblick att Lennart Axelsson, som verkligen är en hygglig karl, har patienten i fokus. Jag vill betona att jag också har patienten i fokus, Lennart Axelsson. Jag tillhör de få i den här kammaren som under 35 års tid har receptförskrivit läkemedel till mina patienter. Jag kan berätta om min erfarenhet från dessa 35 år. Det som har frustrerat mig mest av allt är först och främst att patienter vet att det finns möjligheter till nya läkemedel där det saknas och vill att Sverige ska delta i att utveckla nya läkemedel - och då måste man anpassa sin politik för att uppnå det syftet. Men det gör man inte med en socialdemokratisk regering, än mindre om den är stödd av Vänsterpartiet. Det andra är att få en rättvis bild av kostnaden för läkemedel för den enskilda patienten. Det har frustrerat mig massvis med gånger att en patient har haft all medicinsk anledning att få sitt läkemedel subventionerat men att TLV i sitt rigida regelverk, som dessutom inte ger möjlighet till individuella bedömningar, har förskjutit möjligheten för den individen att få det rimliga ersättningsskydd som finns och som vi tycker ska vara rättvist och lika, inte minst enligt hälso- och sjukvårdslagen. Alltså borde vi titta på hur vi gör läkemedelsförmånen mer rättvis för alla patienter i hela Sverige. Det är två viktiga prioriteringar som för mig är viktigare än om man får ut en medicin precis just då eller då. Det är klart att det senare också ska tillfredsställas. Men vi kan inte börja bygga pyramiden ovanifrån på det här sättet utan måste ta tag i de viktigaste frågorna först. Fundamentet är att utveckla nya läkemedel och att Sverige ska delta i detta. Vi ska ha en rimlig kostnadsbild för alla patienter. På toppen ska de naturligtvis också få tillgång till sina läkemedel. Men börja inte i fel ände, Lennart Axelsson! Nu när ni sitter i regeringsställning uppmanar jag dig att ge det beskedet tillbaka till minister Gabriel Wikström. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf43,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367207,Finn Bengtsson (M), | |
| 22e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,44,"Herr talman! Det blir en lite märklig debatt, tycker jag. Självklart betyder forskning och utveckling väldigt mycket för ett land. Det håller jag verkligen med dig om, Finn Bengtsson. Ni hade åtta år på er. Det kan vi diskutera vid något annat tillfälle. Tittar man på läkemedelslagen: Visst, det är jättebra. Men det är något man måste lyfta när olika utredningar staplas på varandra och vi ser saker och ting som drabbar kunden. Man kan inte vara helt kundfrånvänd. Till slut måste ändå slutanvändarna - det vill säga du, jag och andra som hämtar ut medicin - känna sig trygga på apoteken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Då kan man se att risken för felexpedieringar har ökat. Det är för lite kompetensutveckling. Tidspress leder till feldoseringar. Det är sämre förutsättningar för rådgivning om läkemedel. Apoteksombuden har blivit färre. Nya försäljningsställen för receptfria läkemedel har i och för sig kommit - yippee! Det är svårare att få ut receptbelagd medicin. Vi ska inte gå in på det något mer. När det gäller grossisterna har vi lyft den frågan i vår reservation - självklart. Detta är en stor fråga. Jag skulle verkligen vilja att vi i socialutskottet fördjupade oss i forskning och utveckling om läkemedel - absolut. Men lite kundfokus från höger, tack! ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf44,H201SoU16,N,2015-08-18 09:00:58,367208,Karin Rågsjö (V), | |
| 23e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,45,"Herr talman! Jag är väldigt glad över att jag lyckades jaga upp mina röda kamrater i den här diskussionen ytterligare en runda, inte minst Karin Rågsjö, som är så genomtänkt och klok på alla sätt. I reservationen står det: ""Jag anser också att apoteket bör erbjuda kunden expressleverans till hemmet om inte 24-timmarsregeln kan hållas."" Den meningen, herr talman, är mycket intressant, för just nu erkände Karin Rågsjö i sitt anförande att det inte är apotekens problem utan att det är grossisternas problem. Då borde väl lagtexten, om den nu ska skrivas in, handla om dem som bär ansvaret, nämligen grossisterna. Varför handlar den då om apoteken? Jo, därför att Karin Rågsjö vill använda det här tillfället för att torgföra sin vansinniga idé om att återförstatliga apoteken, så att vi återgår till ett nordkoreanskt eller möjligtvis kubanskt eller halvdiktaturliknande tillstånd i någon sydamerikansk stat som jag inte känner till, där man fortfarande har apoteksmonopol. Herr talman! Det som Karin Rågsjö nu framför förefaller vara en massiv kritik mot att allt har blivit sämre och att allt var bättre förr. Då måste man, i en internationell, globaliserad värld, fråga sig om alla andra världens demokratier är så omåttligt korkade att de inte har sett det som Vänsterpartiet i Sverige har sett, ljuset i tunneln, att det hade varit bättre att återgå till ett monopol, eftersom det skulle innebära att alla dessa problem bara skulle försvinna från världens yta. Det kanske är så att andra länder har något att tillföra oss. Det var det alliansregeringen tog fasta på när man gjorde en omreglering på ett mycket ansvarsfullt sätt, så att man behöll en statligt styrd del för att hantera de frågor som verkligen är av betydelse för staten att ha kontroll på. Men marknaden i sig är bättre för att öka tillgängligheten för kunden. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf45,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367209,Finn Bengtsson (M), | |
| 24e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,46,"Herr talman! Nordkorea har aldrig varit min favoritort på jorden. Det måste jag säga till dig, för du vill alltid liksom limma ihop Vänsterpartiet med det absurda, typ Nordkorea och gamla Sovjetunionen. När det gäller Kuba kan man titta på deras hälsovård, men den diskussionen kan vi återkomma till någon annan gång. När man sjösätter en stor reform, som ni gjorde när ni avreglerade hela apoteksmarknaden, behöver man följa upp. Då måste man i slutändan ha fokus på slutanvändaren, det vill säga kunden. När diverse undersökningar från Statskontoret, Vårdanalys och andra visar att det är obalans, att kunden drabbas, då borde man självklart ha åtgärdat det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny läkemedelslag Apoteken - det finns mängder av apoteksägare, för det är vad det handlar om - ska på något sätt reglera så att de har ett kundfokus. Inte sant? Det handlar om att de har tillräckliga lager. Visst skulle det vara bra. Är det inte bra att man så att säga kan korsa varandra? Nu är det helt omöjligt. Om du går in på apotek A och de inte har medicinen kan de titta på bara alla apotek A i området - inte på apotek B. Som kund får man alltså springa runt. Det är det vi har velat lyfta. Vi har inte valt att lyfta allt det andra, utan vi har lyft konsumenten. Men det verkar inte vara något som du bekymrar dig så mycket om, för då hade ni tillsatt någon följdutvärdering av er reform och varje år följt vad som händer. Det tycker jag att man gör oavsett vilken reform det handlar om. Om det är Socialdemokraterna eller Moderaterna som sjösätter en reform ska den efteråt vara behängd med utvärderingar, så att man tittar på vad som händer. Man lämnar bara inte över allt till marknaden och önskar lycka till. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf46,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367210,Karin Rågsjö (V), | |
| 25e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,47,"Herr talman! Nu får det vara nog med osakligheterna! Uppföljning av apoteksomregleringen var en av de mer massiva insatser som den förra regeringen föreslog och som den nuvarande regeringen följer upp, så uppföljning av apoteksomregleringen sker, Karin Rågsjö. Problemet med Karin Rågsjös resonemang är att hon försöker att tala ur ett slags kundperspektiv. Jag försökte ge en annan dimension, tala om vad kunderna vill ha. Då är det viktigt att se vad som är den politiskt viktiga hierarki som vi ska titta på när det gäller läkemedel. Det handlar om kanske en av de viktigaste behandlingsprinciperna i sjukvården alla kategorier i dag, varför socialutskottet måste engagera sig i detta och inte bara näringsutskottet. Det gäller att kunna utveckla nya läkemedel som kan ersätta de gamla som har många brister. Den utvecklingen kräver marknadsekonomi, något som jag ändå tror att Vänsterpartiet inte är särskilt förtjust i, trots att man har reformerat sig. Det andra är att titta på läkemedelsförmånen, alltså att vissa läkemedel ingår i läkemedelsförmånen och att andra inte gör det, på ett i dag mycket nyckfullt sätt, eftersom man tittar på ett grupperspektiv. Det är klart att det kollektiva synsättet kanske tilltalar ett kollektivistiskt parti som Vänsterpartiet. Men det tilltalar inte mig som individualist. Det är just därför som jag är kundmedveten. Jag nämnde också i ett tidigare inlägg att jag har förskrivit läkemedel till just kunder, individer, i över 35 års tid. Jag vet att deras intresse ofta gäller: Finns det något nytt läkemedel som jag kan ta, eftersom jag inte kan ta de gamla läkemedlen? Finns det möjligtvis ett läkemedel som är rabatterat som alla andra, så att jag rättvist kan få stöd av samhället för det? Någon enstaka gång handlar det om problem att leverera läkemedel på apoteket. Men det är den frågan som Vänsterpartiet fokuserar helt på. Det gör man egentligen av en enda anledning: Man vill återföra diskussionen till det lite puttenuttiga och säga att det finns sämre kundnöjdhet, för då kan man föra fram förslaget att återförstatliga apoteken igen, gå till precis det som de totalitära regimerna har kvar som en reminiscens av ett gammalt kommunisttänkande. Jag säger inte att det är så för Karin Rågsjö - men det låter så. ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.21657655513e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf47,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367211,Finn Bengtsson (M), | |
| 26e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,48,"En ny läkemedelslag Herr talman! Det är inte ens så för vårt parti, att vi hänger oss åt att titta på Nordkorea. Men vad du, Finn Bengtsson, och dina allianskompisar - och i viss mån också Sverigedemokraterna, som är ett parti som har krokat arm med er, för det har de - hänger er åt är att sjunga marknadens lov på alla sätt. Ni lämnar walkover till marknaden på en mängd områden, även när det gäller apoteken. Det är klart att vi inte motsätter oss ett marknadssamhälle. Men, Finn Bengtsson, vi vill ha lite politisk styrning. Man kan inte bara säga: Voilà, här har ni apoteken, här har ni hälso- och sjukvården, ta hand om det, kamrater, för vi ska ägna oss åt något annat. Och så lämnar man walkover till marknaden. Då lämnar man också folkhälsan, hälso- och sjukvården och konsumenten på vägen. Detta blir inte bra det heller. Det blir som i djupaste södern i USA. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 14.) ",En ny läkemedelslag,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.46927519019e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf48,H201SoU16,Y,2015-08-18 09:00:58,367212,Karin Rågsjö (V), | |
| 28e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,49,"Herr talman! Mänskliga rättigheter borde vara så självklara. Det borde egentligen vara en fråga som vi inte skulle behöva stå och debattera här i dag. Men det finns inget som heter självklart. Arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är något som alltid måste fortsätta. Vi moderater tycker att Sverige ska fortsätta att vara en tydlig röst i världen för de mänskliga rättigheterna och att Sverige också ska fortsätta att agera bilateralt och multilateralt genom Europeiska unionen, det nordiska samarbetet, FN, Europarådet, OSSE och andra samarbetspartner. Omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Så har det varit under många år, och det är också viktigt att det fortsätter att vara så. Sverige ska därför också fortsätta sitt engagemang som medlem i EU och i andra internationella organisationer. Sverige har ett bra renommé för just sitt engagemang. Vi är trovärdiga. Det är viktigt för oss att vi fortsätter att vara det. Jag vill här lyfta fram en fråga som är viktig för mänskliga rättigheter. Det handlar om staters respekt för individen. Det handlar om demokrati, om rätten att uttrycka sig och om respekt för den enskilda individen. Det handlar också om möjligheterna att förverkliga sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Jag började med att säga att vi egentligen inte skulle behöva stå och debattera mänskliga rättigheter. Men vi lever i en tid av oro, konflikter och stridigheter. Det handlar till exempel om Rysslands invasion av Ukraina, Isils framfart i Mellanöstern och attackerna i Köpenhamn och Paris. Men det handlar också om oro, konflikter och stridigheter på många andra håll. I Guatemala finns det ett förtryck, och det har funnits under många år. På Haiti har återuppbyggnaden efter jordbävningen avstannat. I Tibet är det ett systematiskt förtryck av medborgarna. Nepal har drabbats av ett jordskred. Det innebär en stor risk för de mänskliga rättigheterna. Vad vill jag då säga genom att räkna upp flera olika frågor? Jo, det är att de mänskliga rättigheterna är hotade på väldigt många håll. Det innebär att de demokratiska organen och länder som Sverige måste fortsätta att ha ett stort tryck på arbetet för de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att ingen stat eller regim ska tillåtas och ha möjlighet att förtrycka människor och deras rättigheter. Herr talman! Såväl i politiska partier som i ett brett spektrum av enskilda organisationer kommer omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna till uttryck. Denna samsyn om de mänskliga rättigheternas betydelse i utrikespolitiken som finns i Sverige är värdefull, och jag tror att det är därför som vi från svensk sida har lyckats föra ett resultatinriktat arbete när det gäller mänskliga rättigheter och också har fått en trovärdighet. Men med detta följer också skyldigheter att fortsätta driva frågorna framåt. Här vill jag lyfta fram ett område som är angeläget och som är relativt nytt när det gäller de mänskliga rättigheterna. Det handlar om internet. Internet är fantastiskt. Det ger människor möjlighet att kommunicera, att engagera sig och att hålla kontakt med andra. Men det som ger möjligheter till utveckling ger också stora möjligheter till förtryck. Det finns regimer som gärna vill stänga av internet och som vill begränsa människors möjligheter till information och engagemang. Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva den frågan. FN och EU har i sina rådsslutsatser lyft fram vikten av respekt för opinions- och yttrandefrihet när det gäller internet. Det är viktigt att det på internet och i den virtuella världen finns samma rättigheter som i den verkliga världen. Jag ska lyfta fram ett annat viktigt område som behöver prioriteras i debatten och på den politiska dagordningen. Det handlar om hbtq-frågor. Tyvärr är det mycket vanligt förekommande att människor runt om i världen förtrycks för sin sexuella läggning. Så ska det naturligtvis inte vara. Vi i Sverige kan tycka att det är självklart att personer med hbtq-läggning ska respekteras. Så är det. Men det är inte lika självklart i vår omvärld. Därför måste vi fortsätta att lyfta fram frågorna. I detta sammanhang vill jag understryka att vi moderater självklart stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Vi tror också att Sverige kan bidra till och göra stor nytta för en säkrare värld i FN:s säkerhetsråd. Samtidigt vill jag lyfta fram att det är viktigt att FN fortsätter att moderniseras och att FN fortsätter att fokusera sitt arbete. Det går inte att göra allt, men det går att göra mycket. Jag vill också tala om EU. EU är det europeiska organ där vi är aktiva. Vi måste fortsätta driva frågor med våra närmaste länder. EU talar vi ofta om när det gäller handel. Men de mänskliga rättigheterna är också en del i EU:s arbete. Jag tänker på det östliga partnerskapet som vi under Alliansens tid i regeringen var med och bildade inom EU och som vi fortfarande driver från svensk sida. Jag hoppas att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen håller kvar stafettpinnen. Det har till exempel varit ett toppmöte för det östliga partnerskapet. Det ska naturligtvis ses som att partnerskapet fortfarande lever. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Jag ska lyfta fram frågan om fattigdom. Fattigdom innebär stora umbäranden för människor. Det är något som vi måste arbeta för att minska. I detta sammanhang vill jag också säga att det finns ett mål när det gäller undernäringen, och undernäringen bland världens befolkning har halverats. Andelen människor som kan läsa har aldrig varit så stor som i dag. Men fortfarande är det en femtedel av jordens vuxna befolkning som inte kan läsa, och två tredjedelar av dessa människor är kvinnor. Det är ytterligare ett exempel på hur viktigt det är att kvinnors rättigheter stärks. Om kvinnor ska kunna få en större respekt för sina rättigheter, vilket är angeläget, måste också kvinnors möjligheter till försörjning öka. Här har Sverige varit med och bidragit genom FN och EU till mikrolån för att kvinnor ska ha en möjlighet att starta företag. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt i bland annat Afrika. Genom att kvinnor får möjlighet att försörja sig får de också möjlighet att ta hand om sina barn och kanske möjlighet att bidra till sina föräldrars ekonomi. De får även möjlighet att göra sig självständiga från förtryck och möjlighet att välja vem de vill gifta sig med och hur de vill bo. De kan faktiskt få större respekt för sin sexuella hälsa och en möjlighet att själva avgöra om de ska föda barn. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter arbeta för att stärka kvinnors position, och däri ligger att stärka kvinnors ekonomi. Med detta, herr talman, och av respekt för att det finns fler personer som ska delta i debatten vill jag avsluta. Jag yrkar bifall till reservation 3 och avslag på förslaget i betänkandet. (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf49,H201UU15,N,2015-08-18 09:00:57,367193,Margareta Cederfelt (M), | |
| f6e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,5,"Herr talman! Det talas en del här i dag om olika missförstånd, missuppfattningar och så vidare. Vi har hört att man har talat om affärsmässighet i en verksamhet som är direkt beroende av statliga subventioner. Vad jag undrar lite grann över är att vi inom Sverigedemokraterna på något sätt skulle vara rädda för utvecklingen, granskning och så vidare. Det förstår jag inte riktigt. Tittar man i en ganska nära omvärldsanalys på våra två grannländer Finland respektive Danmark har Danmark valt som majoriteten i utskottet här föreslår att hänga kvar vid en lösning som egentligen är från 70-talet. Där har man haft en väldigt negativ utveckling, som jag har förstått det, på pressområdet. I Finland har man varit mer proaktiv och valt andra vägar att gå och försökt anpassa sig efter modernare förutsättningar. Där har man haft en väldigt positiv utveckling, som jag har uppfattat det. Det skulle vara intressant att höra Niclas Malmbergs reflektioner om detta. Hur kommer det sig att andra i vår omvärld kan göra på andra sätt och lyckas så mycket bättre än med den gamla, lite halvmossiga lösningen som ni så varmt vurmar för? ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.74355225922e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf5,H201KU12,Y,2015-08-18 09:00:51,367169,Fredrik Eriksson (SD), | |
| 29e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,50,"Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 5 och 8. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande begränsar jag mig. Vi debatterar i dag ett betänkande om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Jag vill förtydliga att vi är ett enigt utskott vad gäller vikten av demokrati och mänskliga rättigheter, men vi kan ha lite synpunkter på och debatt om hur frågor drivs och vad vi kanske tycker att regeringen borde vara tydligare i eller driva mer. Herr talman! Förenta nationerna har sedan andra världskriget varit navet kring vilket det internationella samarbetet har kretsat. Trots att organisationen kanske särskilt på senare tid uppvisat vissa begränsningar och hinder får man ändå säga att FN har gjort mer än någon annan institution för att förhindra krig och konflikter och för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. En grundläggande princip för arbetet inom FN har alltid varit att alla länder ska vara likvärdiga och oberoende. Utvecklingen inom EU går nu mot att beröva medlemsstaterna den rätten och därmed beröva flera av dem deras betydelsefulla röster inom FN. Det oroar oss i Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Vi i Sverigedemokraterna stöder Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet. Enligt Lissabonfördraget måste Sverige dock framföra Bryssels ståndpunkt om en plats skulle bli aktuell. Vi vill verkligen framföra att vi på ett principiellt plan är emot denna utveckling, som i det långa loppet kan komma att beröva de europeiska staterna deras röster i FN och därmed stora delar av deras möjlighet att utöva utrikespolitiskt inflytande inom FN. Regeringen har tidigare talat om vikten av Sveriges oberoende röst, och det har jag tyckt varit bra. Jag tycker att det är tråkigt att vi nu kan se hur regeringen börjar backa från det. Herr talman! Sverigedemokraterna ser arbetet med att främja mänskliga rättigheter internationellt som det mest angelägna inom utrikespolitiken. Den enda långsiktiga lösningen på svåra situationer för människor i andra länder är att förbättra livsvillkoren på plats. Vi är i utskottet eniga om att alla mänskliga rättigheter är odelbara, ömsesidigt samverkande, innehar samma värde och gäller för alla människor utan åtskillnad. Vi har dock lite olika utgångspunkt i hur vi ska prioritera resurser inom biståndet för att ge bäst förutsättningar för utsatta människor att förbättra sina levnadsvillkor. Utskottet menar i detta betänkande att medborgerliga och politiska rättigheter är förutsättningen för ekonomiska och sociala rättigheter. Ekonomiska och sociala rättigheter handlar bland annat om rätten till rent vatten, grundläggande sanitet och många viktiga saker för överlevnad. Vi menar att denna prioritering får konsekvensen att man i biståndet prioriterar medborgerliga och politiska rättigheter. Man har nämligen något slags vision om att förbättra ovanifrån - att förändra politiker och institutioner för att få ett bättre styre i landet. Jag ifrågasätter inte att detta i teorin är en fin vision. Vi vill dock hellre se en förändring nedifrån och upp, där vi kan vara med och ge människor förutsättningar i vardagen för att de sedan själva ska kunna påverka utvecklingen i sitt land. Kvinnor drar ofta ett stort lass i familjen, och vi menar att en kvinna som har fullt upp med att skaffa mat och vatten för dagen för att familjen ska överleva kanske inte har så mycket ork kvar för att vara med och förändra den politiska utvecklingen. I ett samtal jag en gång hade med en biståndsarbetare som varit ute i fält fick jag höra att hon skulle hålla kurs i mänskliga rättigheter men att ingen kom. Varför? Ja, de hade ju fullt upp med att få ihop sin vardag och överleva. Arbetet för medborgerliga och politiska rättigheter är naturligtvis viktigt, för vi värderar ju alla rättigheter lika. Men vi menar att i människors vardag är de ekonomiska och sociala rättigheterna en förutsättning för att människor ska ha en möjlighet att vara med och påverka även de politiska och medborgerliga rättigheterna. Det är inte tvärtom. Naturligtvis tycker vi också att vi i relation till andra stater alltid ska vara tydliga och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, och till skillnad från en del andra tycker vi detta även när det hettar till och när vi möter motstånd. När det gäller händelserna runt avslutandet av det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien - vi var för att avsluta det - och debatten kring det anser vi att det var Saudiarabiens reaktion på ett uttalande i Sveriges riksdag som var oproportionerligt stark. Det var där kritiken skulle ligga, inte mot utrikesministerns uttalande. Vi i Sverigedemokraterna kommer aldrig att acceptera en ordning där auktoritära stater genom diplomatiska hot ska få bestämma vad som får sägas och inte sägas i Sveriges riksdag. Att påverka på politisk nivå räcker dock inte för oss. Vi vill skapa förutsättningar i utsatta människors vardag att förändra inifrån. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! När länder drabbas av krig och katastrofer får det alltid värst effekter för samhällets svagaste, vilket ofta är barnen. Varje dag dör ca 4 000 barn av diarré som orsakats av smutsigt vatten, en sjukdom som skulle kunna förebyggas genom satsningar på rent vatten och grundläggande sanitet. Barnarbete, sexuellt utnyttjande, våld, barnäktenskap och könsstympning är bara några av de fasor som drabbar miljontals barn i världen. Även om vi i utskottet är överens i sak om att det är viktigt att värna barnens rättigheter tycker vi i Sverigedemokraterna att barnperspektivet alltför mycket har börjat komma i skymundan i Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Vi vill att barnens rättigheter mer aktivt ska drivas av regeringen och att de grundläggande principerna i FN:s barnkonvention om rätten till liv och utveckling samt barnets bästa ska vara vägledande i alla beslut som rör barn och i arbetet för mänskliga rättigheter. Herr talman! Kristna är i dag en av världens överlägset mest förföljda grupper. Enligt International Society for Human Rights är 80 procent av de som förföljs på grund av sin religion i världen kristna. I såväl Nordkoreas socialistiska diktatur som bland Mellanösterns, Somalias och Nigerias radikala islamister och terrorgrupper drabbas kristna av kidnappningar, tortyr, slaveri, masshalshuggningar och korsfästningar. Även andra minoriteter i området är extremt utsatta av dessa terrorgrupper. Det kulturella och religiösa folkmord och den etniska rensning som pågår i delar av Irak och Syrien syftar till att utrota det mer än tusenåriga kristna kulturarvet och fördriva kristna och andra minoriteters befolkningar från sina hem. I 139 av världens 196 länder förvägras kristna den religionsfrihet som garanteras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Herr talman! Den 24 april var det 100 år sedan det fruktansvärda folkmordet på 1 ½ miljon armenier och andra kristna folkgrupper skedde i Turkiet, vilket uppmärksammades på flera olika sätt. Vi kan inte bara titta på när historien upprepar sig. Jag är glad att utskottet i betänkandet konstaterar att kristna befinner sig i en utsatt situation. Men när de slaktas och mördas och när barn korsfästs känner jag väl inte direkt att man tar i från tårna när man skriver att de är ""utsatta"". Vi borde kunna uttrycka oss lite starkare. Utskottet konstaterar också att förföljelsen måste stoppas, och det är bra enligt oss. Sverige måste dock även bättre bidra till att stoppa den etniska utrensning och det folkmord som pågår. Sverigedemokraterna anser, herr talman, att regeringen och övriga oppositionspartier har misslyckats med att visa sitt tydliga engagemang för världens mest förföljda grupp, som nu håller på att utrotas. Vi tycker att regeringen borde kunna göra mycket mer, som till exempel att verka för självstyre för kristna på Nineveslätten. Det är också oacceptabelt att det på olika håll i landet diskuteras hur återvändande terrorister, som har varit med och bidragit till att utsätta människor för brutala övergrepp, ska belönas med olika typer av sociala åtgärder. Det är ett slag i ansiktet på alla de offer som drabbas och på alla de anhöriga till dem som drabbas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Jag vill påminna regeringen om FN:s resolution 2170 från 2014, som är antaget enligt det bindande sjunde kapitlet i FN-stadgan och som uppmanar alla medlemsstater att stoppa flödet av utländska stridande till Islamiska staten och al-Nusrafronten. Jag vill också påminna om andra resolutioner som uppmanar oss att stoppa terroristers fria rörlighet och deras finansiering. Herr talman! Världen över drabbas kvinnor regelbundet av sexuellt och hedersrelaterat våld. I många fall riskerar de dessutom att straffas av rättsväsendet för att de blivit utsatta för brottet. De anklagas för att själva ha orsakat det. Det är fruktansvärt, och vi anser att om regeringen på riktigt vill värna kvinnors rättigheter bör det vara prioritet nummer ett att fokusera på kvinnors rätt att slippa sexuellt våld och slippa att dessutom bli straffade för det. I många utvecklingsländer, men även i länder som Indien och Kina, drabbas kvinnor av en unik form av diskriminering. De får inte ens födas. Det genomförs aborter av flickor bara på grund av att de är just flickor. Herr talman! Arbetet med sexuella och reproduktiva rättigheter är på många sätt viktigt, och vi är i många avseenden överens om det i utskottet. Sverigedemokraterna ser dock inte riktigt lika enkelspårigt på abortfrågan, utan vi menar att det även är ett etiskt dilemma där hänsyn måste tas till både barnets och moderns rättigheter. Vi stöder möjligheten till abort i ett tidigt skede, både i Sverige och i andra länder, men vi anser att frågan måste ses från två håll. Vi har inget emot att man i dialog med andra länder för fram kvinnans perspektiv när det behöver göras, till exempel om kvinnan blivit utsatt för våldtäkt eller om hennes hälsa är i fara. Men det finns fall där flickor aborteras för att de är just flickor och där 23 veckor gamla små barn ska ligga och självdö. I den typen av fall tycker vi att man kan reflektera över vems rättighet som ska väga tyngst och inse att frågan kanske inte är svart eller vit. Att utföra abort är inte en mänsklig rättighet enligt FN. Sverige kan därför inte i dialog med andra länder kräva att de ska anta vår syn på abort för att anses respektera mänskliga rättigheter. Ett oerhört viktigt arbete är därför insatserna för att minska antalet oönskade graviditeter samt att minska det sexuella våldet mot kvinnor. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf50,H201UU15,N,2015-08-18 09:00:59,367214,Julia Kronlid (SD), | |
| 2ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,51,Herr talman! Jag vill ta upp frågan om religionsfrihet. Rätten att uttrycka och utöva sina religion är en del av de mänskliga rättigheterna. Den rätten omfattar naturligtvis alla religioner oavsett om det är en kristen eller någon annan religion. Jag undrar hur Julia Kronlid ser på alla människors rätt att uttrycka sin religion utan risk för att drabbas av förföljelse. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till det. ,FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf51,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367215,Margareta Cederfelt (M), | |
| 2be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,52,"Herr talman! Vi gör naturligtvis ingen åtskillnad mellan religionerna. Alla människor måste ha rätt att tro på sin religion, att uttrycka sin religion. Det gäller alla. Sedan har alla också ett ansvar. Det är ingen mänsklig rättighet att i religionens namn döda en annan människa, eller tycker Margareta Cederfelt att det är en mänsklig rättighet? Vi har många konventioner och rättigheter att ta hänsyn till, och naturligtvis ska vi värna religionsfriheten. Men man kan inte i religionens namn, genom att säga att det är en mänsklig rättighet, ta livet av en annan människa. Eller vad anser Margareta Cederfelt? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf52,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367216,Julia Kronlid (SD), | |
| 2ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,53," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Att vinkla religionsfrågan till att vara en fråga om rätt att döda, som jag uppfattade att Julia Kronlid gjorde, förstår jag inte. Det jag frågade om var religionen. Jag inkluderade inte på något sätt rätten att döda. Det är helt självklart att rätten att döda inte existerar, eller gör Julia Kronlid en koppling mellan religion och rätten att döda? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf53,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367217,Margareta Cederfelt (M), | |
| 2de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,54,"Herr talman! Det jag menar är att vi måste kunna kritisera radikalisering och extremism inom alla religioner när det går ut över en annan människas rättigheter. Vi måste kunna kritisera olika religioner när de övergår i extremism. Det spelar ingen roll vilken religion det är. Rätten att utöva sin religion och rätten att bekänna sig till en tro, oavsett om man är kristen, muslim, buddhist eller hindu, står vi naturligtvis bakom. Där är vi eniga. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf54,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367218,Julia Kronlid (SD), | |
| 2ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,55,"Herr talman! Tack för att jag får hoppa in för Centerpartiet i en fråga som engagerar och intresserar mig mycket! Kerstin Lundgren, som är Centerpartiets ordinarie ledamot i utrikesutskottet, befinner sig just nu på en NPT-konferens i New York. Det är en konferens som regelbundet gör en översyn av det icke-spridningsavtal om kärnvapen som trädde i kraft 1970. Vad resultatet av konferensen blir får vi se, men hittills verkar diskussionerna enligt Kerstins rapporter gå trögt. Här i kammaren diskuterar vi i dag ett betänkande som handlar om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Det är viktiga frågor, inte minst i dessa tider när vi ser hur människor alltjämt utsätts för hot, våld och förtryck. Det är en diskussion som handlar om att vi har de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget och att fler och fler länder, däribland EU-medlemmar, för en diskussion om att omdefiniera vad demokrati och mänskliga rättigheter betyder. Att stå upp för mänskliga rättigheter och vara aktiv i det internationella arbetet för fred och säkerhet tycks dessvärre vara något som alltid behövs, inte minst i denna tid. I dag ser vi hur länder i närområdet, som Turkiet och Ryssland, försöker omtolka begreppet mänskliga rättigheter och hur de demokratiska spelreglerna alltför ofta inskränks. Det är självklart mycket oroande. De senaste åren har vi sett liknande tendenser inom EU. Utvecklingen i Ungern är ett tydligt exempel på hur synen på demokrati och mänskliga rättigheter utmanas i diskussionen. När den västliga demokratin såsom vi känner den utmanas, och när samhällsstrukturer som finns i exempelvis Ryssland, Turkiet och Kina av Ungerns premiärminister Viktor Orban lyfts fram som förebilder har vi i Sverige en viktig uppgift genom att vara en motpol och påtala detta. Det är viktigt att påtala dels av oss själva, dels genom de kanaler som finns på plats och i närområdet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Vi i Alliansen tycker att vi från svensk sida ännu mer måste styra vårt bistånd till demokratiseringsinsatser och se till att vi kan ge stöd till de demokratiaktivister som agerar för att det samhälle som de lever i ska respektera deras demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter. Sverige har också en tydlig och viktig roll inom EU-samarbetet. Här är det viktigt, när vi nu går in i en intensivare fas vad gäller den svenska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd, att vårt engagemang inom ramen för EU inte dras ned. Vi får inte tappa fokus på de utmaningar som finns i vårt närområde vad gäller fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Det är mer samarbete, inte mindre, som är nyckeln. Tappa därför inte fokus på och ansvar för EU-samarbetet! Herr talman! I år är det många globala utvecklingsfrågor på agendan. Bland annat ska nya utvecklingsmål efter millenniemålen arbetas fram, det ska diskuteras en finansieringsagenda och i slutet av året har världen stora förväntningar på att ett nytt globalt klimatavtal ska komma på plats. Från Centerpartiets och Alliansens sida menar vi att Sverige även där har en viktig roll att spela. Post-2015-dagordningen måste fokusera på att utrota fattigdomen och bidra till en hållbar utveckling, en utveckling där vi återfinner en demokratisk samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet och kvinnors egenmakt, klimathänsyn och mänskliga rättigheter. Det krävs en ambitiös klimatöverenskommelse för att nå långsiktigt hållbara mål, också för området mänskliga rättigheter. Herr talman! Brott mot mänskliga rättigheter begås ofta utan att förövarna ställs till svars för sina handlingar. Det är oacceptabelt och bidrar till att öka spänningarna, fördjupa motsättningarna och göra konflikterna långvarigare än vad de behöver vara. Straffrihet från sådant är förödande för tilltron till mänskliga rättigheter och för byggandet av ett inkluderande, tryggt och säkert samhälle. Avsaknaden av konsekvenser när människor bryter mot uppsatta regler, inte minst de universella rättigheter som vi slagit fast, är något som hela tiden urholkar tilltron, förtroendet och givetvis också människors egen syn på dessa. Brott mot mänskligheten och krigsbrott hör till de värsta brott som finns. De sker också oftast i områden där rättsstaterna slutat fungera och där krig, våld och förtryck råder. De brott som begås där måste också få en konsekvens. På det globala planet har vi ett viktigt verktyg för att se till att denna straffrihet minskar, nämligen ICC, den internationella brottmålsdomstolen, vars arbete har en viktig roll att spela i detta sammanhang. Jag och Centerpartiet vill stärka dess roll och internationella mandat. Vi ser gärna att det blir en integrerad och renodlad del av FN-systemet. I dag är vi tyvärr alldeles för långt från detta, men den kampen, herr talman, måste fortsätta. Detta är en vår då vi talat om ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge, inte minst här i Europa. Det är en viktig diskussion att föra, och det är viktigt att vi kan agera för att stärka säkerheten och tryggheten. Men att vi från flera håll inom EU börjar höra röster om att omtolka mänskliga rättigheter och blicka bort från demokratiska system är väldigt illavarslande. Vi i Sverige måste föra en fortsatt kamp för att stå upp för de viktiga värdena: frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Jag står bakom alla reservationer från Centerpartiet och Alliansen, men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 3. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.34639939611e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf55,H201UU15,N,2015-08-18 09:00:59,367219,Ola Johansson (C), | |
| 2fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,56,"Herr talman! FP står bakom alla våra reservationer - naturligtvis också våra gemensamma reservationer - men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Folkpartiets reservation nr 6 om kvinnors rättigheter. Det är en reservation som ligger mig särskilt varmt om hjärtat. År 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. År 1993 fastslogs att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. År 2006 beslutades att inrätta ett MR-råd för att främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna. Ändå vet vi att länder konstant bryter mot detta, vilket tydligt pekar på vikten av att FN kontinuerligt stärks och reformeras. Sverige måste vara en konstruktiv kraft i de här diskussionerna, en kraft som inte viker en tum från att försvara demokrati och mänskliga rättigheter för alla människor. Ingen regering ska kunna hävda särskilda förhållanden som en ursäkt för att kränka de mänskliga rättigheterna. Detta är någonting som blir uppenbart när nu, som en följd av det kvotsystem som finns inom FN-systemet, risken är överhängande för att Saudiarabien, en av världens absolut värsta diktaturer, blir ordförande i MR-rådet. Det är förstås fullständigt bisarrt. Landet tillämpar de mest barbariska former av bestraffning. Man förvägrar alla invånare, särskilt kvinnor, de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Nyligen publicerades en jobbannons i Saudiarabien för åtta bödlar, bland annat med amputation i jobbeskrivningen. Man behövde inga förkunskaper till detta arbete. Från Folkpartiets sida accepterade vi motvilligt att Sverige kandiderade till MR-rådet under förra mandatperioden. Vi markerade då att vi ansåg att syftet för Sveriges del skulle vara att försöka förändra rådet. Men om så inte kunde ske borde Sverige i stället agera för att rådet skulle läggas ned. Nu blev Sverige inte invalt i rådet, av det enkla skälet att vi värnar mänskliga rättigheter för mycket för att få diktaturernas röst. Om Saudiarabien blir ordförande i FN:s råd för mänskliga rättigheter är den enda rimliga slutsatsen att hela rådet är så moraliskt bankrutt och irrelevant att regeringen som en del av Sveriges FN-politik bör klargöra att rådet ska läggas ned, för FN:s skull. Den som värnar om ett starkt FN, den som tror på FN som ett ljus i mörkret, kan inte acceptera att världens diktaturer amputerar världssamfundets människorättsarbete. Herr talman! 2 ½ miljard människor lever i ofria länder som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Ytterligare ungefär 1,8 miljarder lever i stater som klassificeras som delvis ofria, vad nu det kan betyda. Sveriges utrikespolitik och internationella röst måste konsekvent genomsyras av ett kraftfullt stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Därför måste även grunden för den fria rösten i samhället, yttrandefriheten och pressfriheten, försvaras. De övergrepp som konstant sker mot journalister måste stoppas. Utan yttrandefriheten har vi inget samhälle. Regeringen har aviserat en ny strategi för Sveriges prioriteringar och internationella åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Som ett led i det arbetet vill Folkpartiet se en utredning med mandatet att presentera en agenda för ett ökat svenskt stöd på detta område. Utgångspunkten för utredningen bör bland annat vara att en större del av biståndet riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier samt till att öka stödet till demokratiaktivister. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Det är omöjligt att på denna tid täcka hela MR-området i svensk utrikespolitik. Det är väl ett tecken som visar att Sverige är ytterligt engagerat just i de här frågorna. Men låt mig ta upp en punkt som ligger mig och Folkpartiet särskilt varmt om hjärtat, nämligen arbetet med kvinnors rättigheter i världen. År 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I konventionen betonas staternas skyldighet att vidta åtgärder för att avskaffa diskrimineringen av kvinnor. Vi skriver nu 2015, och i dag kränks fortfarande kvinnors mänskliga rättigheter i högre grad än mäns. Det är bra att utrikesministern nu deklarerar att utrikespolitiken ska genomsyras av ett feministiskt perspektiv. Men då måste Sverige vara än tydligare och verka för att kvinnor i världen ska åtnjuta sina mänskliga rättigheter, inklusive rätten till sin egen kropp. Ett feministiskt perspektiv innebär att Sverige både som enskilt land och som medlemsland i EU och FN måste agera för att alla länder ska respektera den grundläggande mänskliga rättigheten att kvinnor ska ha tillgång till fria, lagliga och säkra aborter. Vi ser att denna rättighet ständigt är under attack. I många länder där abort är tillåtet enligt så kallad lag har samvetsklausuler eller aggressiva antiabortkampanjer i praktiken omöjliggjort det för kvinnor att få säkra aborter genomförda. I Sverige hörs nu liknande röster. Låt oss vara väldigt tydliga, rakt över partilinjerna: Rätten till en kvinnas kropp äger ingen annan än kvinnan själv, oavsett om det är i Jönköping, Jemen eller Jackson i Mississippi. Min rätt till min kropp är kvinnans rätt till sin kropp. Att fler kvinnor måste få mer makt i världen är helt uppenbart, inte bara i anslutning till den fråga jag tog upp om kvinnors rättighet till sina egna kroppar. Andelen kvinnliga parlamentariker är i dag drygt 20 procent. De är synnerligen ojämnt distribuerade över världen. Antalet kvinnliga stats- och regeringschefer är mycket lågt. För att förbättra detta krävs betydligt bättre utbyte mellan länder rörande framgångsrika metoder som ökat andelen kvinnliga politiker på ledande poster. Därför bör Sverige, som det goda exempel Sverige faktiskt är, ta initiativ till en FN-resolution med fokus på kvinnors möjligheter att erhålla politisk makt. Detta handlar verkligen om demokrati och mänskliga rättigheter åt alla. (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.82811195313e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf56,H201UU15,N,2015-08-18 09:00:59,367220,Tina Acketoft (FP), | |
| 30e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,57,"Herr talman! Vi kan alla tycka att det borde vara tillgängligt och möjligt, i varje fall enligt mig, för en kvinna i ett tidigt skede att genomföra en abort. Men att tycka det och säga att det är en mänsklig rättighet är olika saker. När vi talar om mänskliga rättigheter ska vi ändå respektera FN och de konventioner vi har att förhålla oss till när vi säger att någonting är en mänsklig rättighet. I vilka konventioner från FN har Acketoft stöd i att abort är en allmängiltig mänsklig rättighet? Var ska gränsen gå? Vilka länder bryter mot mänskliga rättigheter om dessutom fri abort ska vara en mänsklig rättighet? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik I till exempel Finland ska man helst göra en prövning innan abort sker och pröva kvinnans skäl till den. Bryter då Finland mot grundläggande mänskliga rättigheter? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf57,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367221,Julia Kronlid (SD), | |
| 31e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,58,"Herr talman! Denna fråga kanske ytterligare visar att liberaler och sverigedemokrater står så långt ifrån varandra som man någonsin kan komma. Rätten till kvinnors kroppar är en fundamental rättighet, Julia Kronlid. Hur mycket än Julia Kronlid tycker att så inte är fallet och vill tala om abortgränser och veckor hit och veckor dit är det ett faktum. Politik handlar väldigt mycket om att tycka. Det handlar om att följa sin ideologi och sin ryggrad. Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att jag ska få bestämma över min kropp precis som Julia Kronlid ska få göra det över sin. Jag tycker att det är ett fördärv att man i stora delar av världen förnekar kvinnor denna rättighet när vi vet att den är så fundamental för att man ska kunna få ett jämställt samhälle. Om kvinnor inte ens har rätten att bestämma över sin egen kropp, hur ska vi då tro att vi någonsin ska upprätthålla ett jämställt samhälle? Jag tycker detta, Julia Kronlid, och dessutom är det rätt. (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.82811195313e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf58,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367222,Tina Acketoft (FP), | |
| 32e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,59,"Herr talman! Också jag tycker att kvinnor ska få bestämma över sin egen kropp. Men nu är inte abortfrågan riktigt så enkel. Om det är så att kvinnan i alla sammanhang ska ha rätt till sin kropp, anser då Acketoft att också Sverige bryter mot mänskliga rättigheter eftersom vi i Sverige förnekar kvinnan rätt till sin egen kropp efter vecka 23? Då bryter vi enligt Acketoft mot den rätten till sin egen kropp. När det uppstår fall i Sverige som till exempel på Gällivare sjukhus att ett foster eller ett barn, hur man nu vill definiera det, ska ligga och självdö i ett bäcken och plågas till döds, anser då Acketoft att det är kvinnans kropp som plågas till döds? Vems rättighet ska vi då försvara? Jag vill förtydliga att jag också tycker att det bästa är att kvinnor har en möjlighet till abort. Men när vi börjar tala om mänskliga rättigheter ska vi vara försiktiga. Vi måste också kunna diskutera de svåra etiska frågor som vi rör oss med när det handlar om abortfrågan. Jag vill gärna ha svar på frågorna. Bryter Sverige mot mänskliga rättigheter när vi förnekar kvinnor rätt till sin kropp, som Acketoft anser att det är, efter vecka 22? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf59,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367223,Julia Kronlid (SD), | |
| f7e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,6,"Herr talman! Först vill jag kommentera det du kallar statliga subventioner, Fredrik Eriksson. Du ser presstödet som ett sätt att hålla tidningsföretag som inte är ekonomiskt bärkraftiga på egna meriter under armarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Jag ser det på ett annat sätt. Jag ser presstödet som ett sätt att ge en injektion för en vital demokrati. Jag ser det som investeringar för en funktionell demokrati. Presstöd finns i de allra flesta europeiska länder. Finland må vara ett undantag här med andra modeller. Men i de allra flesta europeiska länder har vi system motsvarande det svenska med ett stöd till pressen. ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.7322342031e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf6,H201KU12,Y,2015-08-18 09:00:51,367170,Niclas Malmberg (MP), | |
| 33e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,60,"Herr talman! Jag tror att den diskussion som Julia Kronlid nu försöker ta upp snarare hör hemma i socialförsäkringsutskottet eller socialutskottet. Jag hävdar igen med emfas och med all rätt i världen att kvinnans rätt till sin egen kropp är helt fundamental. Den enskilda kvinnans beslut, om hon någon gång skulle behöva ställas inför det beslutet, är oerhört svårt. Då kan inte vi som samhälle dessutom belasta henne ytterligare med att föra diskussionen på den nivå som Julia Kronlid nu försöker göra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Jag hävdar igen med emfas och med all rätt i världen att rättigheten till kvinnans kropp är kvinnans egen. Utan de rättigheterna har vi ingen möjlighet att bygga det samhälle som jag som liberal vill se. Det är ett jämställt, öppet och fritt samhälle där vi värnar om de mänskliga rättigheterna, gemensamt står upp för dem och inte börjar diskutera om den enskilda kvinnans kval som hon kan ställas inför. Det som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna försöker göra är att ytterligare belasta och skuldbelägga. Dessutom försöker de med berått mod se till att mängder av kvinnor i världen förnekas rättigheten till säkra och lagliga aborter. Då är vi inne på en väldigt farlig väg. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.82811195313e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf60,H201UU15,Y,2015-08-18 09:00:59,367224,Tina Acketoft (FP), | |
| 34e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,61,"Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. FN är och ska förbli en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och säkerhet. Men det är också en organisation med stora utmaningar. Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, många med en syn på demokrati och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen. Det är helt centralt att FN sätter upp tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå. Sveriges utrikesförvaltning lägger nu stor kraft på att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Samma engagemang måste till för att få till stånd en reformering av FN. FN:s stadgar som kom till 1945 tar inte hänsyn till dagens komplexitet i världssystemet, vilket gör att säkerhetsrådet, genom vetorätten, ständigt står inför låsningar. Vi kan inte stillatigande acceptera att säkerhetsrådet inte tar sitt ansvar för att upprätthålla fred och säkerhet. Men också generalförsamlingen och dess utskott måste moderniseras och effektiviseras. I utrikesdeklarationen tydliggjordes att Sverige ska bli en mer aktiv medlem i FN och att ambitionen är att Sverige ska delta i fler FN-ledda fredsfrämjande insatser. Men viljan att stärka Sveriges engagemang och aktivitet i FN måste handla om mer än bara ökad svensk närvaro. I betänkandet framhålls dock att EU är och ska vara det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s stora styrka ligger i en utrikespolitik baserad på normer och värderingar. Som världens största ekonomi, världens största handelspart och världens största biståndsgivare har EU möjlighet att påverka utvecklingen i världen genom en rad olika kanaler. EU måste gemensamt stå upp när FN:s säkerhetsråd misslyckats med att få ett slut på dödandet i Syrien eller när omvärlden står splittrad kring de grundläggande frågorna om händelseutvecklingen i Ukraina. EU måste gemensamt stå upp när barn dör av hunger och brist på vaccin, när flyktingströmmarna fortsätter att öka och när naturkatastroferna slår till allt hårdare. Herr talman! För oss kristdemokrater är det helt centralt att utrikespolitiken är värdebaserad och står upp för och försvarar människans absoluta värde. Men demokratin och friheten i världen är på tillbakagång. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik När Freedom House släppte sin rapport <em>Frihet i världen 2015</em> konstaterade de att vi nu är inne på det nionde året i rad då friheten minskade på det globala planet. Antalet demokratier blir färre, och existerande demokratier misshandlas av ledare som krampaktigt håller sig kvar vid makten. Medborgerliga fri- och rättigheter kränks. Utvecklingen är minst sagt oroande, och Sverige och EU måste med kraft stå upp för ett starkt stöd till demokratiinsatser i diktaturer och nya demokratier världen över. Om inte respekten för demokrati och mänskliga rättigheter får vara ledstjärna går vi vilse i en våldets och diktaturens labyrint. De stora insatserna för en konkret förändring i människors liv och vardag görs av människor som vågar bryta mönster och stå upp för frihet och rättvisa där förtryck råder. MR-försvarare och demokratikämpar lever i många länder under hot eller otrygghet till följd av sitt engagemang. Det är vår moraliska plikt att göra allt vad vi kan för att skydda och stötta dessa hjältar. Sverige skulle kunna göra betydligt mer till stöd för enskilda MR-försvarare och i internationella sammanhang lyfta fram olika personer och stå upp för deras rätt. Därför stöder vi förslaget i Folkpartiets partimotion. Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 3 som handlar om att vi vill tillsätta en utredning med mandat att presentera en agenda för ett ökat svenskt stöd till demokratiseringsprocesser och enskilda demokratiaktivister. En ökad andel av biståndet bör även riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier i diktaturer och nya demokratier. Herr talman! Den kristdemokratiska ideologin sätter människovärdet i centrum. Varje individ har ett och samma, och ett okränkbart, värde. Om vi gemensamt ska komma någonvart med vår strävan efter att utrota fattigdom och förtryck måste vi ha människovärdet som utgångspunkt. Apartheid i Sydafrika vore ett otänkbart begrepp om de vita i Sydafrika förstod att människovärdet inte har någonting med hudfärg att göra. Museveni i Uganda hade aldrig behövt beröva homosexuella människovärdet, och Islamiska staten hade aldrig kunnat mörda på grund av religiös tillhörighet - listan kan dessvärre göras lång. Det är en lista på brott mot mänskliga fri- och rättigheter som pågår i vår värld och som vi måste göra allt i vår makt för att bekämpa. För Kristdemokraterna är religions- och övertygelsefriheten grundläggande rättigheter i varje samhälle. Inskränkningar av denna frihet måste också uppmärksammas och fördömas. Sverige har som ett av få länder tagit emot människor som flytt från Mellanöstern bara för att de är kristna. 34 kilometer från oss ligger Södertälje - en stad som har blivit känd världen över som en fristad för denna kristna minoritet som sedan tusentals år har sina rötter i länder som Irak, Syrien och Turkiet. Utifrån denna unika situation, herr talman, och det kritiska läge som denna minoritet lever under i Mellanöstern är det anmärkningsvärt att detta faktum inte belystes i regeringens utrikesdeklaration. Religionsfrihet är ingen sidofråga. Den hör hemma i kärnan av debatten om de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att utskottet har enats om en bra formulering om vikten av religionsfrihet och att utskottet betonar att den pågående förföljelsen av kristna i Mellanöstern måste upphöra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! I länder som genomgår eller har genomgått krig och katastrofer är kvinnor särskilt utsatta; det har många av oss talat om här i dag. I år är det 25 år sedan kvinnokonferensen i Beijing ägde rum och 15 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Kristdemokraterna kräver att FN:s resolution med kraft aktualiseras för att se till att kvinnor får inflytande i fredsarbete och det planeringsarbete som görs efter ett fredsavtal. Herr talman! Demokratin och friheten i världen är på tillbakagång. Låt oss hoppas att världen kan ta sitt ansvar och att vi tillsammans kan vända trenden gällande brott mot mänskliga rättigheter. De får inte bli fler; de måste bli färre. Det handlar om att stå upp för människovärdet. Kristdemokraterna ställer sig bakom alliansreservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till nr 3. (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.06286538528e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf61,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367225,Sofia Damm (KD), | |
| 35e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,62,"Herr talman! Sofia Damm och Kristdemokraterna lyfter ibland, liksom vi, vikten av att stödja förföljda kristna runt om i världen som just nu, enligt oss, är utsatta för etnisk utrensning och ett folkmord. Kristdemokraterna hade en egen partimotion för att trycka på regeringen att göra mycket mer i frågan, men valde att inte reservera sig för den. Det förvånar mig lite grann att Kristdemokraterna inte ens stöder sin egen motion. Betyder det att Kristdemokraterna är nöjda med regeringens arbete? Är det som regeringen gör nu för förföljda kristna tillräckligt, när man inte ens vill visa sitt tydliga stöd för självstyre för kristna på Nineveslätten och när människor kan delta i IS verksamhet, döda och korsfästa barn och sedan återvända till Sverige utan konsekvenser och kanske till och med få belöning? Är Kristdemokraterna verkligen nöjda med regeringens arbete för att stödja utsatta kristna när Sofia Damm till och med kritiserar regeringen för att inte ta med det i den utrikespolitiska deklarationen? Det förvånar mig att man helt enkelt bara nöjer sig med det arbete som pågår och inte ger en tydlig uppmaning till regeringen att göra mer i frågan genom att stödja sin egen partimotion. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf62,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367226,Julia Kronlid (SD), | |
| 36e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,63,"Herr talman! Jag tackar Julia Kronlid så mycket för frågan. Jag tycker att jag var ganska tydlig i mitt anförande. Jag är glad över att utskottet enades om en skarp formulering när det gäller att vi med all kraft ska stå emot och göra någonting åt förföljelsen av kristna i Mellanöstern och att det barbari som nu pågår måste upphöra. Vid det första beredningstillfället i utskottet trodde jag nog att jag skulle följa upp vår motion. Då var tonläget i utskottet lite annorlunda. Men efter att ha diskuterat med kollegor och fört fram argument blev jag nöjd med den skrivning som finns i betänkandet. Jag tycker att det är min roll som ledamot i utskottet att försöka se till att betänkandet blir absolut så bra som möjligt. Denna skrivning är det som vi lyfte fram i vår motion, och vi tycker att den är bra. Självklart måste vi fortsätta att driva frågan i alla forum. Vi skriver interpellationer, frågor och artiklar för att hela tiden se till att vi gör mer. Men denna bedömning gjorde vi i detta betänkande. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.06286538528e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf63,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367227,Sofia Damm (KD), | |
| 37e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,64," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Också jag är glad över att denna formulering kom till. Om inte den hade kommit till hade jag varit bra mycket mer missnöjd än vad jag är nu. Men när det pågår en etnisk utrensning som är så pass allvarlig som denna tycker jag ändå inte att det räcker att säga att människor är utsatta. Det är så mycket allvarligare än att någon är lite utsatt. Det är inte bara förföljelsen som ska stoppas, utan även dödandet och den etniska utrensningen måste stoppas. Men tack i alla fall för svaret, Sofia Damm! Jag har en ytterligare fråga. Alliansen, däribland Kristdemokraterna, har tryckt på mycket här för att stödja demokratiaktivister och att man i biståndet mer ska stödja insatser för yttrandefrihet. Det är såklart bra insatser, som också jag stöder. Men hur tänker man sig att till exempel en kvinna som har fullt upp med att över huvud taget överleva, som inte har vatten för dagen och mat för dagen och som kämpar för sin överlevnad, ska kunna ta del av de här rättigheterna? Hur ska en kvinna och en familj som inte ens har tillgång till de grundläggande rättigheterna, och som inte ens har en dator, kunna sitta och ta del av sin yttrandefrihet på internet? Ska vi inte någonstans börja med att ge människor grundläggande förutsättningar att ta del av de andra viktiga rättigheter som Alliansen vill prioritera i biståndet? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf64,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367228,Julia Kronlid (SD), | |
| 38e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,65,"Herr talman! Först vill jag bara säga till Julia Kronlid att detta inte är någon tävling om vem som står upp för förföljda kristna och mördade kristna i Mellanöstern. Här måste vi alla agera, och här måste vi alla trycka på. Det som händer är absolut fruktansvärt. Vi ska inte plocka billiga politiska poäng, utan vi ska verkligen försöka nå reell förändring. Julia Kronlids andra fråga handlade om demokratibistånd. Vi säger inte att 100 procent av biståndet ska gå till demokratiaktivister. Men det är en viktig del, och därför känner vi behovet av att stärka denna typ av bistånd. Om samhällen ska kunna bära sig själva och om människor ska kunna vara ärliga och bedriva en politik som är till gagn för människor i staten måste vi jobba med politiker. Då måste vi jobba med ungdomar och med kvinnor som får ta del av demokratin. När det gäller världens allra fattigaste är det klart att vi måste kunna jobba med både och. Vi måste jobba med förnödenheter och mikrolån till kvinnor och andra, som vi har varit inne på tidigare, men samtidigt kunna stödja demokratiaktivister. Det måste vi göra. Om inte vi står upp för dem gör ingen annan det. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.06286538528e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf65,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367229,Sofia Damm (KD), | |
| 39e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,66,"Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande i dess helhet och avslag på alla reservationer. I slutet av februari släppte Amnesty International sin årsrapport för 2014/15, som tar upp läget för de mänskliga rättigheterna i 160 länder. I rapporten konstateras att trots att framsteg har gjorts på vissa områden har människorättssituationen försämrats på många håll runt om i världen. I rapporten fastställs bland annat att det förekommer krigsförbrytelser och övergrepp i många länder. Yttrandefriheten inskränks, och tortyr används fortfarande i många länder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik I 28 av världens länder råder ett totalförbud mot abort, även i fall då kvinnans liv eller hälsa är i fara eller om graviditeten är ett resultat av en våldtäkt. Sex mellan samtyckande personer av samma kön är kriminaliserat i 78 länder. Herr talman! I dag pågår ungefär 30 väpnade konflikter i världen. Det har lett till att vi har en av de allvarligaste flyktingkriser som världen någonsin upplevt. Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Så många flyktingar har det inte funnits sedan andra världskriget. 38 miljoner människor är så kallade internflyktingar. Under 2014 förvärrades situationen för flyktingar och migranter. Flera tusen människor tros ha drunknat i Medelhavet i sina försök att nå Europa. För en månad sedan dog 1 500 människor i en överfylld båt. Drömmen om ett bättre liv förvandlades till en mänsklig tragedi! Medelhavet har blivit en kyrkogård. Just nu utspelas en mänsklig tragedi i Sydostasien där tusentals människor som hör till folkgruppen rohingya i Burma finns på båtar ute på havet i Malackasundet. Inget land vill ta emot dessa människor. Många av dem kommer att dö om inte världssamfundet agerar och hjälper de nödställda på havet, där många av dem har befunnit sig i flera veckor eller mer. Burma tar inte sitt ansvar i den här frågan. Herr talman! Så ser läget ut i världen i dag! Då är frågan: Ska vi i Sverige titta på när allt detta sker eller ska vi agera, hjälpa till och höja våra röster? Jag anser att vi ska agera kraftigare och höja våra röster ännu mer - mot krig, mot förtryck, mot övergrepp, mot förföljelse, mot orättvisor, mot fattigdom och mot rasism. Jag anser att Sverige ska fortsätta att spela en aktiv roll i den internationella politiken både genom handel och genom att föra fram våra tydliga ståndpunkter i samtal. Herr talman! Vi socialdemokrater anser att FN utgör navet i det internationella samarbetet, och ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikespolitik. Detta tydliggörs också i regeringens utrikesdeklaration, nämligen att Sverige ska bli en mer aktiv medlem i FN. Men FN är aldrig starkare än vad medlemsstaterna tillåter. Det reformarbete som har påbörjats, inte minst gällande säkerhetsrådet, måste fortsätta för att få ett säkerhetsråd som är mer baserat i dagens verklighet än i andra världskrigets segermakter. FN:s roll för fred och säkerhet är helt central på global nivå. Den behöver stärkas. Sverige vill och kan ta ansvar för gemensamma lösningar genom FN. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd 2017-2018 är ett konkret uttryck för vår vilja att påverka världspolitiska händelser. Som medlem av säkerhetsrådet skulle Sverige ha ökade möjligheter att påverka en effektivisering av FN:s arbete för att främja fred, säkerhet och hållbar utveckling och verka för nedrustning och mot rasism, terrorism och massförstörelsevapen samt för en ökad respekt för folkrätten. Därför är jag stolt över att det finns en bred politisk majoritet i Sveriges riksdag bakom Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Herr talman! De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Att få uttrycka sina tankar och åsikter är en mänsklig rättighet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Modern teknik har skapat informationsmöjligheter som tränger igenom diktaturernas murar. Vi vet att friheten på internet inte respekteras av alla stater, och vi ser allvarligt på att det förekommer försök att begränsa yttrandefriheten genom lagstiftning, övervakning och censur eller att nätanvändning störs eller stängs ned. Yttrande- och tryckfriheten måste försvaras, även på och utanför internet. Sverige ska fortsätta att vara en pådrivande kraft för den. Övergrepp mot journalister måste stoppas. Vi kan inte stillatigande se på när det fria ordet hotas eller när journalister fängslas, kidnappas och dödas. Det fria ordet får aldrig någonsin tystas! Herr talman! FN:s kvinnokonvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor är grundläggande i arbetet med kvinnors mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor är ett exempel på en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Minst en tredjedel av världens kvinnor utsätts för hot och våld i form av till exempel misshandel, våldtäkter, sexuella trakasserier, könsstympning, hedersmord och prostitution. Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för kvinnors rättigheter. Inte minst handlar det om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett område där Sverige både kan och bör ta initiativ. Bristen på dessa rättigheter är förödande. Ca 300 000 kvinnor dör varje år i samband med graviditet eller förlossning. Genom tillgång till preventivmedel, läkarvård, sexualundervisning och säkra och lagliga aborter skulle de flesta dödsfall kunna undvikas. Osäkra aborter orsakar närmare 50 000 kvinnors död varje år. Abort är en rätt som vi ofta tar för given i Sverige men som i många länder, även inom EU, är förbjuden eller hotas. Nästan hälften av aborterna som utförs är illegala och utförs av personer som saknar adekvat medicinsk utbildning, och de leder oftast till lidande eller död för dessa kvinnor. I Paraguay nekas en tioårig flicka abort efter att hon våldtagits av sin styvfar och blivit gravid. Tvingas flickan fullfölja graviditeten kan den få förödande konsekvenser för hennes fysiska och psykiska hälsa. Amnesty har uppmärksammat det här fallet. Trots påtryckningar från omvärlden vägrar Paraguay den tioåriga flickan rätten till liv och hälsa. Jag anser att detta är ett brott mot den tioåriga flickans mänskliga rättigheter. Hon måste få möjlighet till en säker abort. Många flickor och kvinnor ute i världen nekas rätten till att bestämma över sin egen kropp. Det är inte acceptabelt! Herr talman! Omfattningen av mödradödligheten är en av de största tragedierna i vår tid. Enligt Unicef lider 300 miljoner kvinnor av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och förlossning. Herr talman! Människohandel, trafficking, är en av de mest utbredda och grövsta formerna av våld mot kvinnor. Sverige har varit en drivande internationell kraft för att motverka människohandeln inom både EU och FN. Vi menar att den svenska sexköpslagen som modell måste lyftas fram i europeiska och internationella sammanhang och att människohandel måste fortsätta att bekämpas av både Sverige och EU. Jag tänkte också säga något om barns rättigheter. Barnen utgör en majoritet av jordens befolkning, och trots att FN:s barnkonvention fyllde 25 år i fjol kränks barnens rättigheter ständigt. Den dagliga verkligheten för miljoner barn i världen står i skarp kontrast till vad som anges i övergripande förklaringar, konventioner och andra instrument. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Därför, herr talman, anser jag att vi har ett ansvar för att alla barn får en god uppväxt oavsett var de råkar bo. Jag är glad att regeringen har påbörjat ett grundligt arbete för att göra FN:s barnkonvention till svensk lag och för att värna barnens rättigheter på det lokala, nationella och globala planet. Herr talman! Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle där alla känner sig välkomna oavsett könstillhörighet eller sexuell läggning. Alla har rätt att bli behandlade med respekt. Hbtq-personer förföljs och diskrimineras i många länder i världen. I närmare 80 länder är det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma kön. I flera länder är samkönad kärlek belagd med dödsstraff. Förtryck, diskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras sexuella läggning strider mot mänskliga rättigheter och måste motarbetas. Ståndpunkten att alla individer ska kunna åtnjuta sina rättigheter oavsett sexuell läggning ska främjas. Herr talman! I FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter anges det att i stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter ska de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp utöva ett eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion eller använda sitt eget språk. Men tyvärr ser vi att dessa rättigheter inte garanteras. I stora delar av världen förekommer hot, diskriminering och rasism mot dessa minoriteter, som utesluts från att till fullo delta i ekonomisk, politisk, social och kulturell verksamhet under samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen. Därför är det angeläget att Sverige och EU fortsätter att lyfta fram etniska, religiösa eller språkliga minoriteters rättigheter såväl i bilaterala kontakter som inom ramen för internationella organisationer. Herr talman! Värnandet av de mänskliga rättigheterna är en grundbult i svensk utrikespolitik. Därför är jag glad över att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den nuvarande är från 2007. Sverige ska fortsätta att vara en röst för de mänskliga rättigheterna varhelst dessa rättigheter attackeras oavsett om människor drabbas på en tidningsredaktion eller i en mataffär i Paris, på en marknad i Kabul eller på en sommarvacker norsk ö. De mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och rättigheterna är universella, odelbara och individuella. De får inte inskränkas av vare sig stater eller andra aktörer. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att vara en stark röst för frihet, fred och de mänskliga rättigheterna i världen. Vi kommer att fortsätta att stå på de förföljdas, de förtrycktas och de förtvivlades sida mot de krafter som hotar deras frihet! Sviker vi dessa principer, sviker vi vad det innebär att vara människa. (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56716955026e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf66,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367230,Serkan Köse (S), | |
| 3ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,67,"Herr talman! Nyligen var det 100 år sedan folkmordet på armenier och andra kristna folkgrupper skedde i Turkiet. När det var debatt här i riksdagen om att erkänna detta som ett folkmord vet jag att Socialdemokraterna var engagerade i frågan, vilket var positivt. Det var bra att det blev ett erkännande här i riksdagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Men hur kommer det sig att Socialdemokraterna nu, i dag, inte visar ett tydligare engagemang för förföljda kristna världen över? Det är bra att Serkan här i dag säger att ni ska stå upp för de förföljda, för de utsatta, för de förtryckta, men jag ser inte ett tillräckligt engagemang i den här frågan. Jag undrar också: Det var viktigt för Socialdemokraterna att erkänna folkmordet i det här fallet, i Turkiet. Anser Socialdemokraterna att det som händer i dag i Irak och Syrien också borde betraktas som ett folkmord? Kristna förföljs, mördas och slaktas enbart på grund av att de är just kristna. Även andra minoriteter utsätts där. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf67,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367231,Julia Kronlid (SD), | |
| 3be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,68,"Herr talman! Jag har en bestämd uppfattning om hur vi ska definiera vad som händer i Mellanöstern. Låt oss komma ihåg att Isil, Isis eller Daesh, som den kallas i folkmun, är en terrororganisation, ett hot mot mänskligheten och ett hot mot alla de människor som bor i Irak, i Syrien, i den regionen. Daesh eller Isil - kalla det vad du vill - mördar, torterar, hänger och skjuter <em>alla</em>, oavsett vilken religion de har och vilken etnisk bakgrund de har. De mördar kristna, de mördar yazidier och de mördar andra minoriteter som finns i området och som inte lever så som Isil vill att de ska leva. Därför menar jag att det är viktigt att vi bekämpar terrororganisationen Isil. Det är viktigt att vi står upp för alla de människor som finns i området mot denna fasansfulla terrororganisation. Alla människors liv är lika viktiga, och vi ska stå upp för alla människors lika värde. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56716955026e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf68,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367232,Serkan Köse (S), | |
| 3ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,69,"Herr talman! Jag håller med Serkan om att Isil, Daesh eller vad vi nu ska kalla dem utsätter alla människor för övergrepp. Men vi kan inte komma ifrån att det under lång tid har pågått en etnisk utrensning av kristna i Irak. Den delen av landets befolkning har successivt minskat och minskat, och man har hotat dem - de måste avsäga sig sin kristna tro och bekänna sig till islam eller flytta därifrån. Vi kan inte heller komma ifrån att man förstör särskilda kulturminnen i det området - kristna kulturminnen. Om IS inte hade ett uttalat mål med det, varför skulle man då göra det? Jag anser alltså att det definitivt är religiöst betingat. Det är riktat mot kristna och andra minoriteter. Vi kan inte komma ifrån det. Vad gäller att vi ska bekämpa Isil - det är vi ändå någonstans överens om - uppmanar FN:s resolution 2170 från 2014, som har antagits under det bindande kapitlet VII i FN-stadgan, alla medlemsstater att stoppa flödet av utländska stridande till Islamiska staten och al-Nusra-fronten. Jag undrar om Serkan tycker att Sverige uppfyller den här resolutionen när Socialdemokraterna och regeringens representanter på olika håll i landet i stället belönar IS-krigare som har varit och krigat och sedan kommer tillbaka genom att till exempel föreslå förtur till jobb, hyresrätter eller vad det är för olika förslag som kommer från Socialdemokraterna. Är det verkligen att bekämpa IS att stå för den politiken, att fortfarande inte kunna komma till skott vad gäller att kriminalisera terrorresor, att fortfarande inte kunna stoppa det här på riktigt och att det inte får några konsekvenser när man kommer tillbaka till Sverige? ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.38497389621e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf69,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367233,Julia Kronlid (SD), | |
| f8e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,7,"Herr talman! Inledningsvis vill jag betacka mig för att andra tolkar hur jag ser på saker och ting. Det är jag fullt kapabel att avgöra själv. Jag funderar på en annan komponent i förslaget och i den debattartikel som presenterades i Svenska Dagbladet. Där uttrycker man en oro för att allt fler människor väljer att inhämta sin information från andra medier. Samtidigt är man väldigt positiv till att försöka öka andelen prenumeranter som betalar för medier på internet. Alla är säkert olika, visst är det så. Som jag har förstått kulturen lite grann i dag på internet tycker människor helt enkelt att gratis är gott. De tar gärna till sig gratis information. Om man då går in och satsar för att tidningsutgivarna och tidningsredaktionerna ska försöka göra mer av sitt material avgiftsbelagt, ser ni då inte en risk för att man är kontraproduktiv och driver läsarna än längre ifrån gammelmedierna? ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,5.74355225922e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf7,H201KU12,Y,2015-08-18 09:00:51,367171,Fredrik Eriksson (SD), | |
| 3de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,70," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Etnisk utrensning av kristna? Jag visste inte att kristna var en etnisk grupp. Men det kanske är så Julia Kronlid definierar kristna. Jag var faktiskt väldigt tydlig med att poängtera vad jag tycker om Daesh, vad vi tycker om Daesh, och att det som pågår i regionen är fruktansvärt. Vi ser vad de gör dagligen - att de tvingar människor att lämna sin egen tro för att bli någonting annat, att de förstör kulturarv, att de går in och hänger människor på grund av deras kärlek. Allt detta är fasanfullt och hemskt, och det måste bekämpas. Jag var också väldigt tydlig med att säga att Isil är ett hot mot mänskligheten, kränker de mänskliga fri- och rättigheterna och ska bekämpas. Vad gäller flödet till Isil och att vi socialdemokrater skulle belöna detta tycker jag att man ska nyansera debatten lite grann. Det finns ingen socialdemokrat som går ut och tycker att man ska belöna människor som har deltagit i terrorverksamhet. Det finns en lagstiftning som är tydlig och klar: Har man deltagit i terrorverksamhet ska man straffas för det. Men sedan handlar det om arbete som pågår. Dels pågår ett arbete med hur vi ska ändra lagstiftningen. Det håller inrikesministern på att titta på. Dels pågår ett arbete som handlar om svenska ungdomar som är svenska medborgare och födda i det här landet. På vilket sätt ska vi nå de ungdomarna så att de inte åker ned? Här behövs det förebyggande insatser. Jag tror att vi måste vara överens om att vi inte bara kan säga till de här svenska ungdomarna att de inte får vara kvar i Sverige. Är de på väg måste vi se till att stoppa dem och sätta in åtgärder för att hantera detta. Allt annat vore hemskt. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56716955026e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf70,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367234,Serkan Köse (S), | |
| 3ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,71,"Herr talman! Jag vill lyfta fram frågan om kvinnor och kvinnors rättigheter, som är en oerhört angelägen fråga. Serkan Köse tog upp flera viktiga frågor att komma till rätta med. Jag tänker på kvinnors rätt till abort, mödradödligheten som måste sjunka och kvinnors hälsa. Men jag undrar hur Serkan Köse ser på kvinnors rätt till försörjning. Någonstans är försörjning grunden för att kvinnor ska kunna upprätthålla sina rättigheter och agera. Jag skulle vilja ha en kommentar till detta. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf71,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367235,Margareta Cederfelt (M), | |
| 3fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,72,"Herr talman! Jag lyfte tydligt och klart fram att mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter handlar om ekonomiska rättigheter, politiska rättigheter och kulturella rättigheter. Där gör vi ingen skillnad, utan det är viktigt att alla dessa rättigheter omfattar alla människor. Jag håller med om att väldigt många kvinnor ute i världen är fattiga. De fattigaste ute i världen är kvinnorna. Man behöver titta på vilka insatser som behöver göras för att stärka kvinnors möjligheter till självständighet, för att vara ekonomiskt beroende av en partner eller någon annan innebär konsekvenser för kvinnors frihet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Det var därför jag tydligt lyfte fram det som också står i betänkandet om vår syn på kvinnor och kvinnors rättigheter ute i världen. Att detta är en del av regeringens feministiska utrikespolitik är ju ett gott tecken på att de här frågorna är väldigt prioriterade av regeringen vad gäller ekonomiska, politiska och andra rättigheter. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56716955026e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf72,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367236,Serkan Köse (S), | |
| 40e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,73,Herr talman! Jag är glad att Serkan Köse nämnde kvinnors möjlighet och rätt till försörjning. Att jag lyfter frågan beror på att jag ofta saknar denna dimension i regeringens feministiska politik. Jag hör ofta talas om kvinnors sexuella rättigheter och om kvinnors rätt till medverkan i politiken. Det tycker jag är väldigt viktiga frågor - jag instämmer helt i dessa. Men jag vill också se ett starkare engagemang när det gäller kvinnors rätt till försörjning och kvinnors möjlighet att driva företag. Jag tänker till exempel på den del av finansieringen som det har getts möjlighet till för kvinnor via FN och EU: mikrolånen. Framför allt i den afrikanska regionen har det visat sig väldigt framgångsrikt. Kvinnor har startat små näringsverksamheter och kunnat bli självförsörjande. Jag saknar den dimensionen i regeringens politik. Jag har inte hört denna fråga lyftas. Jag har inte sett den lyftas i några dokument heller. ,FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf73,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367237,Margareta Cederfelt (M), | |
| 41e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,74,"Herr talman! Jag vet inte om Margareta Cederfelt har läst regeringens utrikesdeklaration. I den står det faktiskt tydligt och klart vad regeringen menar med feministisk utrikespolitik. Jag kan bara nämna några korta punkter från utrikesdeklarationen. Det handlar om att motverka diskriminering av kvinnor. Det handlar om att förbättra kvinnors villkor - vi pratar om kvinnors villkor. Kvinnors delaktighet i beslutsfattande ska stärkas. Arbetet för att motverka strafffrihet för könsrelaterat våld ska fortsätta. Vi ska arbeta för att genomföra säkerhetsrådsresolutionen 1325 om kvinnors deltagande i konfliktlösning och återuppbyggnadsprocesser. Vi ska se till att allt detta genomsyrar utrikesförvaltningens arbete. Och, sist men inte minst, regeringen stöder FN-projektet He For She. Statsministern är ambassadör för just den kampanjen för att få fler män att engagera sig i jämställdhetsarbetet. I den biståndspolitiska plattformen är det också tydligt och klart vad som menas kring just den här målgruppen och Sveriges internationella bistånd, vad det innebär och vad vi kommer att driva på. Det är ganska omfattande insatser, och det är omfattande synpunkter just när det gäller på vilket sätt de här rättigheterna ska lyftas. Men mer kan göras - absolut. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56716955026e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf74,H201UU15,Y,2015-08-18 09:01:00,367238,Serkan Köse (S), | |
| 42e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,75,"Herr talman! Riskdagen debatterar i dag mänskliga rättigheter och FN i svensk utrikespolitik. I vanlig ordning när vi debatterar mänskliga rättigheter är det en debatt full av vackra tal om människors lika värde. Alla ledamöter har plockat fram sin allra vackraste och mest högstämda retorik. När man lyssnar på debatten om mänskliga rättigheter kan man lätt tro att det här är frågor som är okontroversiella och att det råder bred enighet i Sveriges riksdag eller i svensk politik om frågor om mänskliga rättigheter. Om vi ska vara helt ärliga är nämligen skillnaderna i retorik och skillnaderna mellan de reservationer som finns och betänkandetexten små. Men vi måste också erkänna: Att 2015 säga i Sverige och internationellt att alla människor är lika mycket värda och att de mänskliga rättigheterna är individuella, odelbara och ömsesidigt samverkande är tyvärr i högsta grad revolutionärt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Om vi hade menat allvar med att jag som manlig riksdagsledamot och romen som sitter på gatan här utanför har samma mänskliga rättigheter hade vårt land i grunden sett annorlunda ut. Om vi på allvar hade menat att en hbtq-aktivist i Uganda och en textilarbetare i Bangladesh har samma mänskliga rättigheter som vi som sitter i denna kammare hade vår värld sett ut på ett helt annat sätt. Bortom retoriken är nämligen inte alltid de mänskliga rättigheterna så självklara. I artikel 14 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna säger man: ""Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse."" Samtidigt har vi sett bara i år hur tusentals människor har dött i Medelhavet. Och vi ser nu hur det tas initiativ efter initiativ för att förhindra att människor söker asyl och utnyttjar denna grundläggande mänskliga rättighet. I artikel 23 säger man: ""Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete."" Är det en rättighet som vi respekterar i dag i Sverige, i ett land där en kvinna i genomsnitt under sin livstid kommer att tjäna 3,6 miljoner mindre än män? I artikel 25 slår man fast allas rätt till hälsa. Men i denna kammare har vi två partier som lägger fram förslag och kräver att barnmorskor, ja, hela sjukhus, ska kunna förvägra kvinnor rätten till grundläggande hälsovård. I artikel 3 stadgas allas okränkbara rätt till frihet och personlig säkerhet. Men vi lever i ett land där varannan kvinna säger att hon utsatts för sexuella trakasserier och där var fjärde kvinna har utsatts för våld i en nära relation. Vi har hört i debatten hur man pratar om frihet på nätet. Visst, i artikel 12 säger man att vi alla har rätt att skydda oss från godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens. Men på vilket sätt respekterar vi den grundläggande mänskliga rättigheten när denna kammare röstar igenom FRA-lagstiftningen? Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som står upp för de mänskliga rättigheterna oavsett när, med vilka motiv eller var de kränks eller inskränks. Det ska gälla oavsett om det sker i Medelhavet, i Irans fängelser eller i svenska sovrum. Ska vi vara en trovärdig röst och kraft för mänskliga rättigheter i Syrien, i Kina eller i Latinamerika behöver vi också vara beredda att se de utmaningar vi har i vårt eget land och vara beredda att arbeta för att respektera mänskliga rättigheter även i Sverige. Herr talman! Den enskilt viktigaste frågan i arbetet för mänskliga rättigheter under det kommande året kommer att vara arbetet med de nya globala utvecklingsmålen. Arbetet för hållbar utveckling är i grunden ett arbete för mänskliga rättigheter. För de mänskliga rättigheterna är, precis som de beskrivs i FN:s deklaration, odelbara och inbördes beroende och har universell giltighet. De omfattar medborgerliga och politiska rättigheter men också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Vi som tillhör den svenska arbetarrörelsen har lärt oss av vår långa historia i vårt land att de medborgerliga och politiska rättigheterna är en förutsättning för att alla män och kvinnor ska kunna höja sina röster, organisera sig och kräva rätten till bostad och arbete och utbildning för sina barn. Men vi har också lärt oss: Om inte alla garanteras mat i magen, tak över huvudet och en inkomst man kan leva på riskerar yttrandefriheten, mötesfriheten och organisationsrätten att i realiteten förminskas till att bli rättigheter bara för världens välbeställda och mäktiga. Tyvärr ser vi nu ett betydande motstånd mot skarpa utvecklingsmål på flera områden som rör grundläggande mänskliga rättigheter. Ska arbetet för hållbar utveckling bli framgångsrikt krävs det mål som innebär tydliga möjligheter för ansvarsutkrävande både i Sverige och i Zimbabwe. Det krävs tydliga mål om demokratiskt samhällsstyre i samtliga jordens länder. Det krävs tydliga skrivningar om mål om frihet från våld, oavsett om det våldet tar sig uttryck i en väpnad konflikt eller i att den man som man lever med misshandlar en. Och det krävs tydliga mål om alla människors rätt till sin kropp och sin sexualitet oavsett vilket kön man har, oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet med de nya utvecklingsmålen berör i högsta grad många viktiga frågor. Men om Sverige ska spela en avgörande roll när arbetet med målen går in i ett slutskede behöver Sverige tydligt fokusera på de frågor som är mest kontroversiella och få till stånd skarpa skrivningar just på dessa områden. Jag är glad att vi i dag har ett tydligt betänkande som är skarpt och uppmanar regeringen att arbeta tydligt när det gäller till exempel sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sist ska jag säga att Vänsterpartiet inte har några reservationer i dagens betänkande. Vi tycker att betänkandet har blivit bra i stora delar efter den behandling vi har haft i utskottet. Men jag kan garantera kammaren att vi i Vänsterpartiet kommer att komma tillbaka under den allmänna motionstiden i höst med fler förslag på hur Sverige kan stärka och utveckla sitt arbete för de mänskliga rättigheterna. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.01257862125e+11,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf75,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367239,Hans Linde (V), | |
| 43e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,76,"Herr talman! Jag tänkte tala om ett av förslagen i detta betänkande, det om att införa ett demokratiernas förbund. Demokrati är mänsklighetens bästa uppfinning. En värld med enbart demokratier skulle vara en värld utan krig, folkmord och svält. Det är ingen dröm eller from förhoppning, utan det är ett faktum. Av länderna med högst levnadsstandard enligt FN:s utvecklingsprogram är enbart fyra icke-demokratier. En svältkatastrof har aldrig inträffat i en demokrati. Av världens 20 största ekonomier är 17 demokratier. Ju mer demokratisk världen har blivit, desto mindre våldsam har den blivit. Två demokratier har aldrig någonsin krigat med varandra. En värld med enbart demokratier skulle alltså vara en värld utan krig, utan folkmord och utan svält. En sak som behöver förändras för att vi ska uppnå detta är det grundfundament som världssamfundet i dag vilar på: nationalstatens suveränitet. Det är en fullt rimlig princip när vi pratar om just demokratier, men det är inte rimligt när vi pratar om stater som baserar sitt styre på förtryck av den egna befolkningen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik En stats legitimitet och rättigheter måste baseras på hur den behandlar sina egna medborgare. Ett alternativt synsätt har börjat växa fram inom världssamfundet: responsibility to protect, alltså ansvaret att skydda. Om en stat inte klarar av att skydda sina egna medborgare, eller, som i många fall, är den part som förtycker eller dödar medborgarna, har den staten inte längre någon legitimitet. För att göra demokrati och ansvaret att skydda till världssamfundets grundfundament och för att accelerera den positiva utveckling som demokrati för med sig tror jag att världens demokratiska länder behöver samarbeta i en ny organisation, ett demokratiernas förbund. Demokratiernas förbund ska vara en organisation för fullvärdiga demokratier med, i mitt tycke, tre huvudsakliga syften. Det första är att öka ekonomiskt välstånd, bland annat genom frihandel. Det andra är att möta gemensamma säkerhetspolitiska utmaningar, framför allt förhindra och stoppa folkmord. Det tredje är att säkra och utveckla demokrati i de egna länderna och sprida demokrati till länder som ännu inte har detta. Demokratiernas förbund ska inte ersätta FN. Trots en hel del fel och brister har FN också värdefulla funktioner. Det finns en poäng i att ha nästan alla världens länder i en organisation, och flera av sidoorganisationerna, till exempel Unicef, WHO och andra, är viktiga och gör till stor del ett bra jobb. Men FN vilar delvis, som jag nyss beskrev, på ett felaktigt grundfundament, och därför behövs ett demokratiernas förbund. Avgörande för demokratiernas förbund är att medlemmarna är riktiga, fullvärdiga demokratier. Det är naturligtvis en svår definitionsfråga i vissa fall, men i dagsläget skulle förmodligen ett sextiotal länder kvalificera sig för medlemskap. Ytterligare ett tjugotal skulle kunna bli medlemmar inom en inte alltför avlägsen framtid om de rör sig i rätt riktning. Då kan man fråga sig: Skulle inte bildandet av ett demokratiernas förbund leda till starka protester från diktaturerna i världen? Det är mycket möjligt, herr talman, men vad säger det i så fall oss? Jo, att diktaturerna är rädda för att de ska få minskad makt i världen, och det är ju en del av poängen med att bilda ett demokratiernas förbund. Behöver vi då inte samarbeta med diktaturer för att lösa en del av problemen i världen? Det tror jag, men för det första ska man komma ihåg att demokrati är den bästa lösningen på de problem som vi ser runt om i världen. För det andra samarbetar diktaturerna när det är i deras intresse att göra så, oavsett hur demokratierna är organiserade. Om demokratiernas förbund bildades i dag skulle organisationen snart omfatta nästan hälften av jordens länder, ca 3 miljarder människor, och ha överlägsna ekonomiska och militära muskler. Ett sådant förbund skulle ha större påverkan på planetens framtid än någon annan organisation i världshistorien. Den dag alla länder är medlemmar i demokratiernas förbund kommer att vara den dag svälten är utrotad, folkmord enbart är något för historieböckerna och krig endast kan beskådas på museerna. ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,4.56066032422e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf76,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367240,Mathias Sundin (FP), | |
| 44e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,77,"Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet 2014/15:UU15 <em>FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik</em>. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för alla internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Referenser till jämställdhet och kvinnors rättigheter finns såväl i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som i FN-stadgan. Således kan vi konstatera att mänskliga rättigheter också borde vara kvinnors rättigheter. Men med tiden har det blivit tydligt att trots detta jämställs inte automatiskt kvinnor och män, och den allmänna förklaringen saknar avgörande tillägg för att ge kvinnor skydd mot diskriminering och våld. I utrikesdeklarationen 2015 klargjordes att Sverige ska driva en feministisk utrikespolitik. Det är mycket bra och viktigt, särskilt mot bakgrund av att vi vet att kvinnor och flickor har mindre makt att forma samhället och sina liv och oftare utsätts för diskriminering. Diskriminering av kvinnor ska motverkas och kvinnors villkor förbättras. Vi har en riksdag där de flesta av partierna slutit upp bakom arbetet för jämställdhet och feminism, mot diskriminering och förtryck. Det är en förutsättning för att Sverige ska vara en tydlig feministisk röst i världen - enighet och samling kring kvinnors rättigheter. Det finns ett talande citat av generalmajor Patrick Cammaert som tjänstgjort i Demokratiska republiken Kongo: I dagens konflikter är det farligare att vara kvinna än att vara soldat. Sverige måste fortsätta arbetet för att genomföra FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinnors deltagande i konfliktlösnings- och återuppbyggnadsprocesser är nödvändigt för fred. Kvinnor är viktiga aktörer i fredsbyggandet. I och med 1325 sattes för första gången kvinnors behov av skydd i konflikt och kvinnors deltagande för fred och säkerhet på FN:s säkerhetsråds politiska dagordning. Därmed kan och ska resolutionen användas som ett politiskt verktyg för att stärka arbetet för kvinnors behov och rättigheter i konfliktsituationer runt om i världen. Arbetet med att genomföra 1325 ska fortgå. När millenniemålen nu ska ersättas med nya globala utvecklingsmål är jämställdhet en viktig aspekt. Jämställdhet behöver dels lyftas fram som ett eget mål, dels genomsyra övriga mål på den globala utvecklingsdagordningen. Ett delmål för det föreslagna jämställdhetsmålet är att säkra universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Sverige måste fortsatt arbeta för att jämställdhet och i synnerhet SRHR inkluderas i kommande globala utvecklingsmål. Sexuell och reproduktiv ohälsa är ett av de vanligaste hälsoproblemen för kvinnor i låg- och medelinkomstländer. Det finns stora behov av förbättringar. Att stärka SRHR måste även fortsättningsvis vara prioriterat. Sverige ska aktivt lyfta fram SRHR-frågor i nationell och internationell politikutformning. Insatserna ska inriktas på förbättrad mödravård, tillgång till preventivmedel och säkra och lagliga aborter. Rätten till abort måste värnas. Sverige ska fortsätta främja insatser som gör aborter fria, säkra och lagliga för alla kvinnor. Först när kvinnor och flickor har makt över sin egen kropp, sexualitet och barnafödande är verklig jämställdhet möjlig. Tillgången till SRHR är en grundförutsättning för att främja jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen och därmed en förutsättning för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Herr talman! Jag vill också passa på att säga någonting om fackliga rättigheter och möjligheten till egenförsörjning. Sysselsättning och sjysta arbetsvillkor är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. I artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen. De mänskliga rättigheterna i arbetslivet uttrycks i ILO:s åtta kärnkonventioner. Där konkretiseras mänskliga rättigheter på arbetslivets område. ILO:s kärnkonventioner ligger också till grund för Decent Work-agendan. ILO:s Decent Work-agenda och dess fyra områden - respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, social dialog, sysselsättning och social trygghet - bygger på FN:s millenniemål om att minska fattigdomen. I den nya utvecklingsagendan som nu diskuteras för att ersätta millenniemålen är Decent Work, sysselsättning och sjysta arbetsvillkor viktiga verktyg för socialt hållbar utveckling och minskad fattigdom. Det är en mänsklig rättighet att organisera sig fackligt. Rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter är grunden för all facklig verksamhet. De fackliga rättigheterna är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Dessutom visar IMF i rapporten <em>Power from the People</em> från mars 2015 att en ökad ojämlik inkomstfördelning i ett land samvarierar med en lägre grad av facklig organisering. Starka fack är den bästa garanten för ett jämlikt samhälle. Starka fackföreningar är ett av de allra viktigaste instrumenten för att förbättra människors livsvillkor och arbetsförhållanden, inte minst för kvinnor. Vi har nu en uttalat feministisk regering. I regeringsförklaringen understryks vikten av att verka för att kvinnor och män ges samma makt att forma samhället och sina liv. Det är välkommet att regeringen driver en feministisk utrikespolitik, en feministisk utrikespolitik som prioriterar stöd för kvinnors rättigheter, egen försörjning och självbestämmande. Herr talman! Jämställdhet och stärkt respekt för kvinnors rättigheter är en förutsättning för fred och säkerhet, demokrati och hållbar utveckling. Mänskliga rättigheter är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Mänskliga rättigheter är även kvinnors rättigheter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (Applåder) ",FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,1.73946230722e+11,ärendedebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf77,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367241,Maria Andersson Willner (S), | |
| 45e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,78,Herr talman! För tydlighetens skull står jag självfallet bakom alla reservationer från Moderaterna och Alliansen. Men för tids vinnande i voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 3. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 14.) ,FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,9.70259744617e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf78,H201UU15,N,2015-08-18 09:01:00,367242,Margareta Cederfelt (M), | |
| 47e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,79,"Herr talman! Jag har den stora förmånen att lämna mina barn på en skola där jag känner att de får stöd och hjälp när de behöver och att de ses och möts som de personer de är. När jag vinkar av dem vid skolgården tänker jag ofta på att det tyvärr inte är alla som får uppleva den sköna magkänsla som jag har när jag lämnar mina barn. Att få gå i en skola som ger de bästa förutsättningarna för en positiv framtid ska dock vara en självklarhet i ett välfärdsland som Sverige. Rätten till tidigt stöd är då helt avgörande. Forskningsstödet för betydelsen av detta är massivt. Men även sunda förnuftet säger att ju tidigare ett barn kan få hjälp att utveckla sina förmågor - starka eller svaga - desto mer kommer det att påverka barnets utveckling positivt. Alliansen har drivit frågan om tioårig grundskola just för att ge alla sexåringar rätt till ett tidigt stöd. I dag går ca 95-96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Det är en frivillig skolform som i utvärderingar visar sig hålla mycket ojämn kvalitet. Den vill vi i Alliansen ersätta med en ny årskurs 1 som ska omfattas av kunskapsmål som stäms av och utvärderas redan i årskurs 1. Inget barn ska falla mellan några stolar, och alla barn ska få de resurser de har rätt till - ju tidigare desto bättre. Till detta kommer det faktum att Sverige är ett av få länder i världen där barnen börjar skolan så sent. Alliansregeringen tillsatte en grundskoleutredning för att titta på bland annat den här frågan. Vi ville också utreda hur lärarnas kompetens bäst kan stödja inlärning avseende läsa, skriva och räkna. Det gällde framför allt de förskollärare som i dag ofta undervisar i förskoleklassen. Med den kompetens som de besitter genom sin förskolelegitimation är de stora tillgångar under de tidiga skolåren. Men Alliansen ville utreda hur den fortbildning skulle se ut som dessa förskollärare skulle komplettera med för att också stödja första klassens eller klassernas inlärning. Att bedöma små barns inlärning avseende läsa, skriva och räkna var också viktiga beståndsdelar i detta. I dagens betänkande finns det glädjande nog stöd hos en majoritet för en tioårig grundskola. Detta är mycket positivt för Sveriges barn eftersom det kan säkerställa att alla barn får möjlighet till tidigt stöd. I den budget som vann riksdagens majoritet i december, Alliansens budget, fanns det pengar för att utreda och utveckla en tioårig grundskola. Dessa pengar har regeringen tagit bort, herr talman, trots att det finns en majoritet i riksdagen som är för en tioårig grundskola. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Regeringen säger sig vilja diskutera detta med oppositionen. Då bör minsta kriteriet vara att man lägger tillbaka de ursprungliga direktiv som alliansregeringen gav till Grundskoleutredningen så att de båda alternativen verkligen kan diskuteras. Annars kommer den diskussionen tyvärr att vara ganska fruktlös. Herr talman! För ett par veckor sedan fick vi OECD:s rapport om skolorna i Sverige. Det var inte jättemånga överraskningar i denna rapport, åtminstone inga positiva sådana. Men det fanns åtskilligt att ta till sig och reflektera över. Det finns människor som tycker att vi inte ska lyssna på OECD och som hävdar att den svenska skolan är bra på mycket annat som OECD inte mäter eller värderar. Det är säkert sant. Men om man inte reflekterar över att de svenska eleverna får allt svårare att förstå texter de läser och att begripa hur man ska lösa ganska enkla mattetal gör man eleverna en björntjänst när man inte tar dessa resultat på allvar. OECD ger Alliansen stöd för många av de reformer vi har genomfört och vill genomföra. En sådan är mer matematik i de högre årskurserna. Sverige är ett land som dessvärre sticker ut i flera negativa avseenden. I internationella jämförelser har vi till exempel lite undervisningstid, bland annat i matematik. Därför införde den dåvarande alliansregeringen 2013 mer matematik i de lägre årskurserna. I den budget som riksdagen antog i december förra året fanns det ett förslag om mer matematik i årskurs 7-9. Detta var finansierat och möjligt att införa höstterminen 2016. Även detta har regeringen valt att ta bort ur budgeten, liksom pengarna till tioårig grundskola. Jag konstaterar att regeringen inte finner mer matematik i högstadiet prioriterat och därför tar bort denna finansiering. Samtidigt säger man sig vilja prata om detta. Vilken ytterligare information kan regeringen rimligen behöva för att hitta argumenten för denna satsning på mer matematik, som också OECD påpekar? Varför ska minst en kull elever behöva gå miste om detta för att Sverige har en utbildningsminister som låter politisk prestige gå före elevernas behov? Herr talman! De viktigaste påpekandena som OECD gör avser lärarna. Man pekar på behoven av karriärvägar för de svenska lärarna. Alliansregeringens förstelärarreform får starkt stöd, och man påtalar behovet av att fortsätta utveckla den sortens tjänster. Den satsning som Alliansen gör i budgeten är en kraftig satsning på denna reform och där antalet förstelärare ökas från 17 000 till 22 000. Gissa då vad regeringen gör? Jo, man tar bort den satsningen. Men vad som är ännu märkligare är att man tar bort satsningen på förstelärare i utanförskapsområden, ytterligare ett område där Sverige sticker ut. Vi är ett land där de skickligaste pedagogerna inte arbetar med de tuffaste utmaningarna eller där de största behoven finns. Vi försöker hitta sätt att få de duktigaste pedagogerna att söka sig dit där de största behoven finns. Ett sådant sätt var Alliansens förslag att styra en högre koncentration förstelärare till utanförskapsområden. Vad gör då regeringen? Jo, man tar bort även detta. Att duktiga lärare styrs till utanförskapsområden så att de kan hjälpa de elever som har stort behov av detta är tydligen inte heller något som regeringen tror på. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Fru talman! Jag tror inte att jag behöver understryka den oro jag känner för hur regeringen väljer att hantera de rekommendationer och påpekanden som OECD gör. I februari kom Alliansens fyra partier och regeringspartierna överens om något som kom att kallas betygsöverenskommelsen. Den fokuserar framför allt på det faktum att betyg i årskurs 4 ska tillåtas som försöksverksamhet i ett antal skolor i landet, men överenskommelsen innehöll flera andra mycket viktiga punkter. En av de viktigaste var att regeringen gick Alliansen till mötes när det gällde den mycket viktiga frågan om obligatoriskt bedömningsstöd i svenska och matematik. Detta säkerställer en likvärdig bedömning av våra elever, men framför allt sker det redan i första klass, och då ser vi om extra stöd behöver sättas in när det gäller läsförståelse och den grundläggande förståelsen i matematik. Till detta kommer bland annat att vi ska ta steg mot digitaliserade nationella prov och på det viset hitta olika sätt för minskad administrativ börda för lärarna. Detta är punkter som tas upp i motionsyrkanden från Alliansen i detta betänkande och som genom överenskommelsen med regeringen kommer att realiseras. Jag är oerhört glad över dessa viktiga delar i överenskommelsen som jag tror kommer att få stor betydelse. Jag skulle vilja ta upp förslaget i betänkandet gällande mer idrott i skolan. Inte minst har vi kunnat se vad ökad daglig rörelse har gjort för elevers resultat och kunskapsutveckling. Utskottet hade för ett antal veckor sedan en mycket bra hearing där vi tog del av hur mer rörelse påverkar barns utveckling och måluppfyllelse i positiv riktning. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 31. Slutligen vill jag säga några ord om den stora oro jag känner för regeringens intentioner att införa ett kommunalt veto. Alla de fristående skolor som har inneburit så oerhört mycket positivt för vårt land och för våra elever känner nu en djup oro inför sin framtid. Det är väl ganska troligt att i alla de kommuner som i dag har ett vänsterstyre kommer vi inte att se att några nya fristående skolor ska kunna etablera sig, och det bekymrar mig oerhört mycket. Det fria skolvalet och friskolornas framväxt har varit fantastiskt viktigt för att ge möjligheter för alla elever att finna en skola som möter just dem. Med detta, fru talman, vill jag säga att jag naturligtvis står bakom alla Alliansens reservationer i betänkandet. Men för tids vinnande vill jag yrka bifall bara till reservationerna 14, 20 och 31. (Applåder) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.81623040415e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf79,H201UbU11,N,2015-08-18 09:00:59,367213,Camilla Waltersson Grönvall (M), | |
| f9e184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,8,"Herr talman! Det är två aspekter i detta. Den ena är att det behövs intäkter för läsandet på internet. Den digitala knuff som Presstödsnämnden utarbetat ett regelverk för handlar om affärsmodeller så att tidningsföretagen kan få intäkter för det material som läses på nätet. Det finns inget problem i att tidningar läses på nätet snarare än i pappersexemplar. Men tidningsföretagen måste kunna få intäkter från den läsningen. Det är där problematiken ligger. Det finns också en annan aspekt i hur utvecklingen nu sker. Många människor hamnar i små bubblor där de bara tar till sig nyheter inom områden som de själva är intresserade av och kanske åsikter som de själva delar sedan tidigare och inte konfronteras med andra världsbilder eller får intryck av andra typer av nyheter eller information. Den problematiken måste hanteras genom att vi har en utveckling i tidningsbranschen där man fortfarande kan ha allsidiga tidningar som försöker belysa samhällsutvecklingen ur många perspektiv och att det är den typen av nyheter som många människor tar till sig. Inte minst ser vi hur tidningsläsandet dalar bland ungdomar. Det är bara hälften så många ungdomar upp till 24 år som läser en dagstidning i dag jämfört med hur det var på 80-talet, när jag var ung själv. Om detta är en fortsatt utveckling där ungdomar inte tar till sig en bred belysning av hur samhället ser ut, utan bara snävar in på sina egna intresseområden, har vi ett demokratiskt problem. Det kan vi motverka genom att stärka medieföretagens förutsättningar att nå en bredare allmänhet. ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,3.7322342031e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf8,H201KU12,Y,2015-08-18 09:00:51,367172,Niclas Malmberg (MP), | |
| 48e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,80,"Fru talman! Vi sverigedemokrater står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande vill jag börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2, 4, 6, 10 och 41. Tyvärr är det väldigt mycket som ska avhandlas här i dag, därför så många reservationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Fru talman! Det viktigaste vi i dag har att prata om är egentligen en enda sak, och det är trygghet och studiero. Vi kan göra alla förändringar vi vill inom skolans värld, men om det inte finns trygghet och studiero kommer eleverna aldrig att kunna tillgodogöra sig lärandet. Fru talman! Sverigedemokraterna har en lösning på det här problemet, och det är jourskolor. De elever som inte klarar av att vistas i klassrummet av olika anledningar måste få en möjlighet att gå i jourskola. Vi måste sluta offra skolelever i klassrummen, elever som inte får tillgodogöra sig sin utbildning på grund av att det inte finns trygghet och studiero. Jag ska berätta om ett exempel, fru talman. Det var en lärare som tog tag i en elev som hade en grön laserpekare. Läraren gick upp med eleven till rektorn och förklarade vad som hade hänt. Grön laser är något som man kan skjuta på flygplan med, ifall ni undrar vad det är för något. Det kan också skada ögonen allvarligt. Rektorn gjorde i det här fallet ingenting utan gav läraren en skriftlig varning för att han tagit eleven i armen. Den signalpolitiken har vi i dag, fru talman. Om rektorn i stället hade tagit ut eleven, kallat in föräldrarna, gjort en polisanmälan, skickat ut ett mejl till alla lärare som förklarade för alla elever varför polisen kom till skolan den dagen, då hade det varit en tydlig signal om att det är lugn, ro och trygghet i skolan som vi måste ha. Utan detta kommer ingenting att fungera. Det är bäst för alla. Det är bäst för lärarna och deras arbetsmiljö, det är bäst för eleverna som sitter kvar i klassrummen och deras arbetsmiljö och det är bäst för de elever som inte klarar av klassrumsmiljön. De kommer att få en pedagogisk person som kan sätta sig in i de här elevernas problem, en specialpedagog som tar hand om eleverna på bästa möjliga sätt. Fru talman! När det gäller de skriftliga ordningsomdömena har vi och Alliansen lite olika syn. Jag hoppas att Alliansen gör en kovändning och får för sig i dag att i stället rösta på Sverigedemokraternas förslag, då vårt förslag är skriftliga omdömen från årskurs 1 medan Alliansens förslag är skriftliga omdömen från årskurs 7. Fostran börjar inte i årskurs 7. Fostran börjar i årskurs 1 eller ännu tidigare än så. Ju tidigare man kan komma in med skriftliga ordningsomdömen till eleverna och till föräldrarna så att de får se hur deras barn sköter sig i klassrummet, desto bättre. Men som de pragmatiker Sverigedemokraterna är kommer vi, om vårt förslag faller, att rösta på Alliansens förslag. Det är bättre med det lilla ibland. När det gäller den tioåriga grundskolan är Sverigedemokraterna och Alliansen helt överens. Förskoleklassen har så mycket gemensamt med skolan att den bör inkluderas i den. Vi kan också se en möjlig personalvinst i det här fallet. Framför allt sker en bättre överlämning. Alla förskollärare vet om att de har en otroligt stor kunskap om elevernas utveckling. Sexåringar har utvecklat 80 procent av sitt kognitiva vetande vid sex års ålder. Det här är en siffra som vi måste komma ihåg. Då måste förskoleklassens barn få bra överlämning till skolan. Förskoleklasslärarna har oftast mycket god kunskap om vilka elever som ska gå med vilka elever, vilka klasser som kommer att fungera bra ihop och med bra sammansättningar. Dessa kunskaper kommer att kunna tas upp mycket bättre genom att förskoleklassen inkluderas i en tioårig grundskola. När det gäller betyg i årskurs 4 hade tyvärr inte Alliansen is i magen att vänta in Sverigedemokraternas beslut. Sverigedemokraterna är självklart för betyg i årskurs 4. Därför yrkar vi också bifall till den saken, även om det pågår en försöksverksamhet nu. Det enda vi sverigedemokrater ville var helt enkelt att lyssna in de instanser som hade något att säga om det här. Och så pass ödmjuka måste vi kanske vara som politiker att vi lyssnar av vad de olika instanserna har att säga innan vi tar beslut. Tyvärr ville Alliansen inte vänta in det beslutet, men jag kan glädja er med att vi kommer att fortsätta stödja betyg från årskurs 4 och kanske till och med ännu tidigare än så. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi kan titta på OECD-länderna. Alla länder som ligger före oss på listan inom matematik och naturvetenskap har betyg ännu tidigare. De har betyg från årskurs 3 eller till och med från årskurs 1. Formativ bedömning är viktigt. Som lärare har jag själv lämnat muntliga omdömen. Tyvärr minns elever och föräldrar bara det positiva när de går därifrån. Om en elev har låg kognitiv kunskap måste vi lyfta fram de positiva sidorna hos eleven, och det är dessa positiva sidor som lärare, föräldrar och elev tar med sig därifrån trots att eleven avsevärt har missat målen. Därför anser vi att betyg är en bättre formativ bedömning. När det gäller samverkan och skola är Sverigedemokraterna hela landsbygdens parti. Jag vet att andra partier vill ha denna titel, men just nu äger vi den. Vi vill på riktigt hejda centraliseringen och den urbanisering som pågår. Vi måste låta landsbygden leva. Ska landsbygden leva krävs tre saker. Det krävs en skola. Det krävs en mataffär. Det krävs en mack, för med stora avstånd krävs det bensin och diesel så att man kan ta sig fram och tillbaka. Vi måste tänka på att värna bygdeskolorna och den mindre skolenheterna. Vad är då skillnaden mellan en centralskola med 1 600 elever och en skola med 287 elever? Jo, att lärarkollegiet på den mindre skolan oftast kan namnet på vartenda barn. Det är stor skillnad mellan att säga ett barns namn rätt över skolgården när han eller hon gör något fel och att stå på en skolgård och inte veta vad barnet som busar heter. För framför allt barnen är det en trygghet att gå på en mindre skola. För föräldrarna innebär det en närhet till skolan. Barn i viss ålder kan börja gå hem själva och behöver inte vistas i skolmiljön mer än nödvändigt utan kan komma tillbaka till sin naturliga trygghet i hemmiljön. Fru talman! Lärarutbildningen har ställt till det för bygdeskolorna. Vi har ändrat lärarutbildningen så många gånger att det i princip är omöjligt för bygdeskolornas rektorer att få ihop ett lärarlag som kan sätta betyg på alla elever. De lärare som fanns i bygdeskolorna, som eleverna gick i till årskurs 6 då de ansågs vara mogna nog att åka buss eller på annat sätt ta sig in till de större skolorna, finns inte kvar. De är på väg ut ur systemet. I stället har vi speciallärare med smal inriktning, vilket gör det nästan hopplöst för rektorer att få ihop ett betygssättande lärarlag. Den gamla utbildningen var bra, och vi måste våga titta på hur vi ska utbilda lärare på rätt sätt. När det gäller skolans värdegrund tycker Sverigedemokraterna att det är viktigt att vi får en förståelse för det svenska kulturarvet, det svenska språket med mera. Det handlar om de oskrivna regler som finns och hur vi uppför oss, inte bara i skolan utan i hela samhället. Det är viktigt att ha samtal om detta. Gemensamma värderingar ger en sammanhållning i samhället. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Ett led i detta kan vara att koppla ihop skola och äldre. Det finns många förslag från de olika partierna. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit klassmorfar, som är ett väl beprövat system. Vi behöver också titta på hur man jobbar i andra länder. Hur uppnås den läsa-skriva-garanti som olika partier förslår? På Nya Zeeland har de kiwimetoden. Jag har nämnt den förut, och jag nämner den igen. Endast 0,2 procent av eleverna som går ut årskurs 1 kan inte läsa. Den siffran har vi inte ens i årskurs 9 i Sverige. Vad gör man i kiwimetoden? Jo, man inkluderar alla äldre. Mormor och morfar, farmor och farfar, ja, alla som finns stoppar man in i skolsystemet och satsar alla resurser redan i årskurs 1 så att eleverna lär sig att läsa. Kan de läsa klarar de av alla andra ämnen. Fru talman! Vad gäller det statliga huvudmannaskapet finns det lite olika förslag, bland annat om statligt övertagande av skolor som har misslyckats. Sverigedemokraterna anser att vi framför allt behöver titta på ett ekonomiskt övertagande. Kommunerna skär tyvärr mer och mer från den 50-procentiga kaka som är skolans del i den kommunala budgeten, och lärare och elever drabbas. När friskolorna tillkom blev också många tomma lokaler stående. Tyvärr har kommunerna inte utnyttjat dem på rätt sätt, utan kostnaderna för dessa hamnar också på skolan. Fru talman! Samtidigt har rektorerna ute på skolenheterna fått mer och mer ekonomiskt ansvar. Beroende på vilken skola och vilken undersökning vi tittar på lägger rektorerna enbart 5-20 procent av sin tid på pedagogisk utveckling. Det är helt fel enligt Sverigedemokraterna. En rektor ska finnas där för lärarkollegiet för att utveckla det pedagogiskt. Fru talman! Vi yrkar inte bifall till reservation nr 15 av en anledning. Det muntliga förslag som finns från regeringen är att bygdeskolor och skolor med specialpedagogisk inriktning ska exkluderas från kommunalt veto men inte skolor med allmänpedagogisk inriktning. Problemet är att Waldorf, Montessori och andra skolenheter som definitivt är specialpedagogiska räknas som allmänpedagogiska. Därför yrkar Sverigedemokraterna inte bifall till denna reservation. Om regeringen vill ha vårt stöd i denna fråga hoppas jag att man hörsammar att bygdeskolor och specialpedagogiska skolor måste exkluderas. När propositionen kommer hoppas jag att förslaget är bra och genomtänkt. Moderaternas Camilla Waltersson Grönvall talade om att vänsterkommunerna, som hon kallade dem, inte kommer att rösta för detta. Vi har ett konkret exempel. För en vecka sedan röstade den jätteröda kommunen Botkyrka igenom två friskolor. Det förekommer alltså. När det gäller mottagandet av elever på kommunala skolor och friskolor kan friskolorna i dag ducka och låta bli att ta de elever som har de största problemen. De är välkomna på skolan, men det finns inga pedagoger som kan ta hand om dem. Som förälder väljer man oftast inte dessa skolor. Här måste det bli bättre likvärdighet. Tyvärr får Alliansen inte vårt stöd för mer idrott i skolan. Som gammal idrottslärare gråter jag nästan blod när jag måste rösta mot detta, men Alliansen har tyvärr bytt inriktning. Man har valt att plocka bort elevens val. Så var det inte sagt från början, utan det skulle bli en utökning av skoltiden. Elevens val kan många gånger vara elevernas enda möjlighet att fördjupa sig i ett ämne. Därför kommer vi inte att yrka bifall till detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Det flesta vet vad Bunkefloprojektet, som ligger till grund för denna tankegång, är för något. Jag tror att många är väl insatta i det. Jag hade själv turen att få utvecklas med detta program. Jag började min karriär som lärare i den klassen. Det är otroligt viktigt för barn att få röra på sig i skolan. Sverigedemokraterna har också ett förslag för det. Det är ett annorlunda förslag där vi utökar studietiden. Alliansen kommer nog inte på stående fot att bestämma sig för att rösta på det förslaget, men vi anser att det är ett mycket bättre förslag än att ta bort elevens val. Fru talman! Lärande för hållbar utveckling och miljömedvetenhet är viktigt. Ett praktiskt exempel på vad som händer när skolor är duktiga på detta är att eleverna kommer hem och plågar sina föräldrar med att allt ska sparas och samlas. Det har nog alla vi vuxna råkat ut för. Vi ser vilken genomslagskraft skolan kan ha i detta. Skolan påverkar en elevkull som påverkar föräldrar som påverkar sina arbetsplatser. Skolan har en viktig roll för att lyfta miljömedvetenheten hos barn. Vi ställer oss kritiska till stora delar av dagens genuspedagogik där utgångspunkten är att lärare och andra pedagoger bör övervaka barns beteende och styra deras val i en normbrytande riktning och problematisera varje könsnormativt uttryck. Vi vill se en avveckling av det skattefinansierade stödet till genuspedagogik. Fru talman! Den sista punkten gäller skolmaten. Tidigt i mitt anförande sa jag att något av det viktigaste är trygghet och studiero. Något annat som är viktigt är skolmaten. Får eleverna inte näringsrik mat kommer de inte att fungera. Det är som att tanka för lite när man ska åka långt. Eleverna behöver tillagningskök, inte mottagningskök. Eleverna behöver utbildad kockpersonal. Eleverna behöver ett mindre svinn, för det ger bättre kvalitet på maten som serveras. I stället för att lägga pengarna på svinn kan de läggas på bättre mat. Eleverna behöver nylagad och näringsrik mat. Det ska vara restaurangkänsla när eleverna kommer in i matsalen; det ska lukta god mat, inte stekos. Vi måste börja göra mat från grunden med svenska råvaror. Vi har varit och tittat på olika skolor för att få fram prisexempel. Om man ska kunna välja mellan fem och tio maträtter eller en halvfabrikatsrätt, producerad och framlagd till eleverna, uppvärmd fyra gånger och helt utan näringsvärde, skiljer det per elev 700-800 kronor, fru talman. Är våra svenska skolelever inte värda mer än 500-700 kronor mer per år i mat? Ger vi eleverna chansen att få rätt mat och att få lugn, trygghet och studiero är allt annat plåsterlösningar, fru talman. Det är de viktigaste sakerna. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.78712094213e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf80,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367243,Stefan Jakobsson (SD), | |
| 49e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,81,"Fru talman! I dag debatterar vi ett stort antal motioner om skolans framtid och utveckling. Det handlar om bland annat läraryrkets status, ordningsomdömen, huvudmannaskapet för skolan, det fria skolvalet, betyg, tioårig grundskola, skolbibliotek med mera. Beträffande skolan har vi i Miljöpartiet en vision där varje elev, oavsett bakgrund, får möjligheten att utvecklas. I skolan ska varje barn få redskapen att lära sig läsa, skriva och räkna, skapa, samarbeta och tänka fritt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Skolan ska präglas av förtroendefulla relationer, och varje elev ska ges inflytande över sin studieväg och skolmiljö. Skolan ska helt enkelt vara en plats där elevernas naturliga lust att lära utvecklas. Kunskap, värdegrund med jämställdhet, demokrati och hållbarhet som utgångspunkt, kritiskt tänkande, estetik och skapande, elevhälsa och elevinflytande, näringsrik skolmat, respekt för lärarnas och den övriga skolpersonalens professioner och omsorgen om deras arbets- och lönevillkor är alla centrala beståndsdelar för en framgångsrik skola. För att kunna förverkliga detta och föra den svenska skolan framåt har vi i samarbetsregeringen aviserat många viktiga förändringar och tillfört medel. Fru talman! Vi i samarbetsregeringen har tre huvudprioriteringar när det gäller skolan: att satsa på läraryrket, att satsa på tidiga insatser för eleverna och att åstadkomma en likvärdig och jämlik skola. För att satsa på lärarkåren har vi redan aviserat många reformer. En av dessa är att 3 miljarder kronor per år från och med nästa år ska satsas för att stimulera ökade lärarlöner på bredden för hela lärarkåren. Detta gör vi jämsides med satsningarna på karriärtjänsterna. Dessutom arbetar vi för bättre arbets- och utvecklingsvillkor för lärarkåren. Vi satsar 500 miljoner per år på speciallärare och specialpedagoger från och med nästa år. Vi har redan börjat minska de administrativa bördorna för lärarna, bland annat genom att göra vissa av de nationella proven frivilliga. Vi ska underlätta för våra lärare att få tid med eleverna. Vi satsar 200 miljoner kronor på fortbildning för förskollärare och lärare från och med nästa år. Vi satsar på fortbildning av förskolechefer. Vi gör dessa och många andra reformer för att bidra till att höja kvaliteten hos lärarna och för att höja läraryrkets attraktionskraft. Fru talman! Vi utvecklar skolan genom att satsa på eleverna i ett tidigt stadium. Elever som behöver extra stöd ska få detta redan på lågstadiet. Vi har redan aviserat en läsa-skriva-räkna-garanti som ska gälla alla elever innan de lämnar årskurs 3. Vi ska se till att resurser styrs dit de bäst behövs. Skolor med tuffa förutsättningar ska få extra medel - vi har aviserat 600 miljoner per år. Elevhälsan ska prioriteras och få 200 miljoner kronor per år. Vi satsar närmare 400 miljoner kronor per år på läxhjälp så att alla elever, inte bara de som har föräldrar med tjocka plånböcker, får det extra stöd de behöver. Vi satsar 150 miljoner kronor på lov- och sommarskola. Vi satsar 2 miljarder per år för att bland annat anställa fler lärare på lågstadiet. Förra månaden tillsatte samarbetsregeringen en skolkommission med uppgift att komma med förslag som höjer kvaliteten i den svenska skolan. Denna kommission ska också titta på styrningen av skolan och på många andra frågor. Allt detta, fru talman, gör vi för att se till att eleverna får det stöd de behöver för att kunna utvecklas och lyckas bättre i skolan. När vi i dag debatterar detta betänkande är vi överens med de borgerliga partierna om många av frågorna men oense om andra. En fråga vi nu i stort är överens om är frågan om de nationella proven, där vi konstaterar att vi i stora drag har en samsyn kring behovet av att förenkla rättningen av de nationella proven. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Regeringen har därför tillsatt en utredning om översyn av de nationella proven där frågan om såväl digitalisering som central rättning finns med i direktiven. En fråga där vi är oense är synen på skriftliga ordningsomdömen. Med stöd av Sverigedemokraterna vill de borgerliga partierna nu tvinga alla skolor att utfärda ordningsomdömen för alla elever på högstadiet och gymnasiet. Vi anser att detta är fel väg att gå. Kravet på skriftliga ordningsomdömen kommer att öka de administrativa bördorna för lärarkåren. Det i sig är negativt. Miljöpartiet ser det som mycket viktigt att skolan - elever såväl som lärare - får arbetsro, men vi tror inte att det är genom ordningsomdömen detta sker. Det som behövs är att erbjuda skolor och huvudmän en variation av insatser inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogram som enligt regeringen bör genomföras för att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas. Detta kan avse olika kompetens- och stödinsatser som exempelvis rör undervisning i ämnen och arbete med elever i behov av särskilt stöd. I stället för att öka lärarnas administrativa bördor bör vi ge lärarna mer tid till sitt pedagogiska uppdrag. Förslaget avslöjar dessutom att de borgerliga partierna inte är seriösa när de hävdar att de vill minska lärarnas administrativa uppgifter, eftersom detta förslag just ökar dessa. Fru talman! Ett annat förslag från de borgerliga partierna är att ersätta dagens förskoleklass med första året i en ny tioårig grundskola. Skolstart ska, enligt de borgerliga partierna, ske vid sex års ålder genom att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1 i grundskolan. I och med detta kommer förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll att förändras på ett negativt sätt. Vi anser att det är fel väg att gå och att det knappast bidrar till att utveckla den svenska skolan. Det finns redan en grundskoleutredning som bland annat arbetar med att utreda frågan om en tioårig grundskola. Utredningen ska hantera frågorna om att införa en obligatorisk förskoleklass för sexåringar alternativt förskoleklassen som en del av grundskolan. Miljöpartiet vill invänta utredningens resultat innan vi tar några steg i den riktningen. Annars kan det bli ett hastverk som varken gynnar eleverna eller skolan. Fru talman! En ytterligare fråga som behandlas i dagens betänkande är idrott och hälsa. Likt motionärerna anser vi att idrott och hälsa är viktigt för elevens välbefinnande. Skolan har ett ansvar för att läroplanen följs även när det gäller idrott och hälsa. Att bryta ut antalet timmar för idrott och hälsa är dock inte riktigt genomtänkt. Frågan bör diskuteras inom ramen för den överenskommelse som regeringen och de borgerliga partierna träffade i februari i år och som kommer att beröra även frågan om grundskolans timplan. Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag för tids vinnande bifall till reservation 3 och till förslaget i betänkandet i övrigt. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.49219210615e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf81,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367244,Jabar Amin (MP), | |
| 4ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,82,"Fru talman! Förutom att jag har gått nio år i den svenska grundskolan har jag gått ganska många år i söndagsskolan. Var det något som jag lärde mig där var det att man ska hålla sig till sanningen. Jag vet inte, fru talman, om Jabar Amin har gått i söndagsskolan. Men jag känner att han definitivt hade haft ett behov av att göra det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Jag konstaterar också att alliansregeringen tog sig an resultat i den svenska skolan som hade sjunkit sedan 80-talet. Det har vi i utbildningsutskottet kunnat ta del av inte minst genom en rapport från IFAU som presenterades inför utbildningsutskottet, så det har vi hört allihop. Resultaten började sjunka redan på 80-talet. Genom en rad reformer som fokuserade på att återupprätta kunskapsfokus i den svenska skolan jobbade alliansregeringen mycket målmedvetet. Under åtta år röstade Miljöpartiet mot de allra flesta av de reformerna. Men i dag behålls de. De förslag som Alliansen lade i den av riksdagen beslutade budgeten i december till och med plagieras skamlöst. Då pratar jag om de 2 miljarder på lågstadiesatsning som regeringen presenterade nu under våren med samma pengar och samma innehåll. Jag vill fråga Jabar Amin: Varför tar ni bort de satsningar som vi får påpekanden från OECD om att vi behöver göra? Det handlar om matematik i årskurs 9 och Läslyftet efter modell av Mattelyftet, som vi har sett är den mest framgångsrika kompetensutveckling som vi har gjort. Varför tar ni bort karriärtjänsterna, de satsningar som var beslutade i budgeten, från 17 000 till 20 000? Och varför - vilket är det mest oroande - plockar ni bort satsningen på lärare i utanförskapsområden, där lärarna kan göra den absolut största nyttan? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.81623040415e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf82,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367245,Camilla Waltersson Grönvall (M), | |
| 4be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,83,"Fru talman! Är det något som Camilla Waltersson Grönvall tydligen inte har lärt sig i den söndagsskola som hon gick i är det att tala sanning. För 20 minuter sedan sa hon här i talarstolen att alla de fristående skolorna känner oro, nu när vi pratar om hur kommunerna ska göra. Det är en osanning. Ingen skola ska känna oro, varken de idéburna skolorna, de skolor som har annan pedagogisk inriktning eller de skolor som är ute efter pengar och vinstjakt - bara för att påminna om vikten av att tala sanning. Vi har olika synsätt, vi och Moderaterna. Det är självklart. Åtta år av alliansstyre resulterade i sjunkande resultat, större utslagning och minskad likvärdighet. Nu ska ni inte komma hit och säga att resultaten sjönk tidigare. Ni gick till val 2006 för att höja resultaten, minska utslagningen och höja likvärdigheten. Ni skulle dessutom göra det på fyra år, står det i ett och annat av de borgerliga partiernas valmanifest. Ni lyckades inte med det, och väljarna sa nej till er politik. Nu har vi haft möjlighet att regera i ungefär sex månader. Vi kommer att se till att den svenska skolan utvecklas i rätt riktning. Vänta och se, Camilla Waltersson Grönvall! Om fyra år ser du resultatet. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.49219210615e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf83,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367246,Jabar Amin (MP), | |
| 4ce284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,84,"Fru talman! Det finns väl ingen som ifrågasätter att IFAU sa vad de sa. Den rapporten är offentlig, så det är bara att sätta sig och läsa. Läskunnigheten kan nog tyvärr inte ens en söndagsskola rätta till, men det är fullt möjligt att läsa sig till detta, och hade du lyssnat hade du hört vad man sa. Jag konstaterar att Jabar Amin vägrar att svara på frågan: Varför plockar man bort pengarna till matematik i årskurs 9? Var ärlig och svara på frågorna! Varför gör man en sådan sak, som vi vet att vi behöver åtgärda? Varför plockar man bort pengarna till Läslyftet? Varför säger Jabar Amin att ni satsar på karriärtjänster, när ni i själva verket plockar pengarna för de 5 000 förstelärare som Alliansen har föreslagit och som vi har beslutat om i budgeten? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet OECD pekar också ut oss som ett land som inte använder de lärare som har bäst pedagogiska ""skills"" i de absolut mest utsatta områdena. Vi urskiljer oss som ett land som inte använder våra lärare på rätt sätt. Därför var reformen gällande lärare i utanförskapsområden så viktig, just för att hjälpa de barn som har störst behov av stöd. Varför väljer regeringen att plocka bort så viktiga reformer? Jag skulle vilja ha ett svar på det. Jabar Amin pratar storvulet. Ja, vi hörde en utbildningsminister som lovade att han skulle vända utvecklingen i den svenska skolan på hundra dagar. Nu gömmer man det i stället i en skolkommission. Varför väljer regeringen att gömma skolutvecklingen i en skolkommission som ska presentera förslag 2017? Vi kommer att vara långt bortom de fyra år som Jabar Amin pratar om innan vi ser något. Det var hundra dagar, Jabar Amin. Nu göms det i en skolkommission. Det är resultatet av regeringens skolpolitik. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.81623040415e+11,ärendedebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf84,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367247,Camilla Waltersson Grönvall (M), | |
| 4de284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,85,"Fru talman! Det är magstarkt av en opposition som regerade i åtta långa år utan att kunna prestera något för den svenska skolan att nu kräva att vi i samarbetsregeringen ska vända all utveckling på sex månader. Det är helt oseriöst, och det är mycket magstarkt att över huvud taget prata i sådana termer. Fru talman! Vi har redan för många år sedan pratat om behovet av att satsa på lärarkåren, och vi satsar på lärarkåren, inte på en liten del av lärarkåren på 3, 4, 5 eller 6 procent, utan vi vill satsa på hela lärarkåren. Det är därför vi har aviserat 3 miljarder kronor per år. Ni hade i er budget inte en enda krona till generella lönelyft. När jag, fru talman, här i talarstolen för tre år sedan ställde en fråga till statsministern sa han: Det är inte vårt ansvar, utan det är arbetsmarknadsparternas ansvar. Det är skillnaden mellan oss och er. Vi vill jämsides med karriärtjänsterna satsa stora medel på breda lärarlöneökningar. Det är skillnaden mellan oss och er. 3 miljarder kronor är skillnaden bara på den generella lönesatsningen mellan oss och Alliansen. Jag förstår. Efter arvet från Alliansens politik, när ni misslyckades med i stort sett allt, vill ni avsäga er ansvaret. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.49219210615e+11,ärendedebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf85,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367248,Jabar Amin (MP), | |
| 4ee284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,86,"Fru talman! Där lyssnade vi till ett replikskifte som var förvånande på vissa sätt. Men jag ska inte recensera det nu - det får vi säkert anledning att göra vid ett senare tillfälle. Jag vill, fru talman, börja med att säga att Centerpartiet givetvis står bakom alla sina reservationer, liksom Alliansens gemensamma reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 14 och 31. Den svenska skolan har i princip allt. Den har elever som presterar på toppen av sin förmåga. Men den har också elever som inte alls får det stöd som de behöver för att kunna utvecklas på det sätt som man har rätt till. Och så finns allt däremellan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Den svenska skolan har fantastiskt duktiga lärare som på olika sätt verkligen arbetar för att motivera, inspirera och bidra till barns starka utveckling. Men jag måste vara ärlig och säga att det också finns lärare som för länge sedan borde ha bytt yrke. Och så finns det allt däremellan. Det finns framgångsrika skolor där de allra flesta elever får chans till lärande utifrån sina förutsättningar och verkligen har fantastiska resultat. Sedan finns det skolor som fungerar riktigt dåligt, och där man verkligen inte når de resultat som man borde förvänta sig. Sedan finns allting däremellan. Jag skulle kunna fortsätta denna uppräkning, oavsett om det gäller på individnivå, på lärarnivå eller på skolnivå, därför att det finns så stora skillnader i den svenska skolan. Då finns det de som ganska snart rusar fram och säger: Låt oss då förstatliga skolan! Men jag tror inte alls på det. Det sa också OECD vid sin utvärdering, nämligen att det inte handlar om ett systemskifte i huvudmannaskap utan att det handlar om styrning och ledning av den svenska skolan på ett klokt sätt. Alliansen hade under sina åtta år i regeringsställning möjlighet att utveckla många av styrdokumenten, som är en viktig grund för skolans utveckling. Efter att man inte vågat att från grunden förändra skollagen gjordes det 2010. Det finns förändringar som sedan behöver göras, precis som i all lagstiftning. Men grunden ligger väldigt väl där. Där påpekar man alla elevers rätt till möjligheten att nå så långt som möjligt. De andra styrdokumenten i form av läroplaner och kursplaner har också arbetats om. När man gör besök i den svenska skolan ser man att det är en mycket positiv respons på de styrdokument som finns. Här skulle jag redan nu vilja peka på de delar som vi lyfter fram i betänkandet och också i reservationer från Alliansens sida om hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande. Det är många som säger att de är glada för de tydliga skrivningar som finns i styrdokumenten kopplade till de stora utmaningar som skolan är en viktig del av, till exempel hållbar utveckling i alla dess dimensioner, men också att det entreprenöriella lärandet får en chans att utvecklas. Jag måste säga att jag är lite besviken på att samarbetsregeringens partier och Sverigedemokraterna inte ser behovet av att se över det entreprenöriella lärandet och följa upp det. Man säger i skrivningarna från utskottets majoritet att de styrdokument som finns ska inspirera till arbete ute. Men vi vet så väl att där vi efterfrågar ett resultat sker också saker. Därför är jag lite förvånad över vad man gör på detta område. Jag trodde att ett av samarbetsregeringens partier i alla fall stod upp för entreprenöriellt lärande och dessa strategier och att man också var beredd att se till att det faktiskt blir resultat. Jag valde att i inledningen av mitt anförande tala om de stora olikheterna i den svenska skolan. Samtidigt blir man bedrövad i debatten när det mesta dras över en kam och det talas om att skolan är dålig, att lärarna är dåliga eller att eleverna är dåliga. Jag lyssnade till gymnasie- och kunskapslyftsministern på skolriksdagen häromveckan. Hon talade om hur hon hade skämts när hon satt på en konferens i Kanada och fick reda på hur dålig den svenska skolan var i ett internationellt perspektiv. Jag tror inte att någon gick därifrån och kände sig speciellt upplyft över allt det slit som man lägger ned för att faktiskt bidra till de framgångsrika skolorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi måste givetvis våga lyfta fram det som inte fungerar, men inte i något slags debatt där vi inte kan visa också de nyanser och de skillnader som finns. Vi måste kunna uppmärksamma de som gör ett gott arbete och sprida den kunskapen till fler. Även om vi har en debatt om likvärdighet i den svenska skolan är skillnaderna ändå relativt små i ett internationellt perspektiv. Vill vi möjliggöra för profilering och för utveckling måste vi gå från alltmer av den detaljstyrning som sker av skolan till att faktiskt också främja olika skolors möjligheter att utvecklas. Men vi ska givetvis ställa höga krav på kvalitet. Kommissioner och utredningar från regeringen i all ära, Jabar Amin, men det känns ändå lite svagt när den så kallade samarbetsregeringens företrädare står här och självsäkert hävdar - som de har gjort under ett antal år - att alliansregeringen gjorde allt fel och att de minsann visste bättre. Jag förstår att man då säger att sex månader är en alltför kort period. Samtidigt är det en viktig signal att ge att vi har sett det som vi vill ändra på och vill vara tydliga med det. Men det är faktiskt så att man från samarbetsregeringens sida inte kan presentera de förslag som ger en tydlig förändring utan gömmer det i en skolkommission, som Camilla Waltersson Grönvall sa, givetvis med mycket namnkunniga personer. Men man har så självsäkert sagt att man vet vad man behöver göra. Sedan ändrar man inte på någonting i alla fall. Det var ganska tydliga uppmaningar som OECD gav i sin rapport för bara ett par veckor sedan. Jag ser med stor oro på debatten om att man vill minska valfriheten. Redan i debatten i dag har man lyft fram frågan om det kommunala vetot. Vi har en annan fråga, som vi inte ska blanda in i dagens debatt, som handlar om boendesegregationen. Men den utgör en stor del av den uppdelning som vi ser. OECD pekar också på ett karriärsystem för den svenska skolan. Men regeringen gör helt andra prioriteringar. Regeringen säger: Vi vill ta över lönepolitiken från kommunerna. Det var väl det som Jabar Amin nyss sa? När statsministern hade sagt att detta är en fråga för arbetsmarknadens parter, sa man: Vi vet bättre, och vi ska ta över detta. Då genomför man en generell löneökning, som i och för sig blir en tummetott. Det får jag säga. Man lovade 10 000 kronor till varje lärare, och det blev strax under 1 000-lappen. Då får jag ta en tummetott på två fingervantar för att det ska bli lika många procent. Det är väl bra. Jag funderar på om Miljöpartiet är på väg alltmer mot en annan inriktning av utbildningspolitiken än man tidigare hade, som stod för valfrihet och för möjligheter till olika utveckling, och nu gör allt för att likrikta på ett helt annat sätt. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har vid ett antal tillfällen talat om tre viktiga L. Det är alltid lätt om man kan hänga upp saker på olika bokstäver. Hon talar om lärare, om likvärdighet och om långsiktighet. När man speglar dessa tre L mot det som alliansregeringen arbetade med och som allianspartierna fortsätter att arbeta med är det viktiga satsningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi anser att det är oerhört viktigt att satsa på lärarna. Därför skedde det stora lärarlyft, därför gjordes lärarutbildningen om och därför infördes också karriärtjänster för lärare. Det har lyfts fram tidigare, men det är klart att frågan är stor. Varför går man ifrån de satsningar som har gjorts tidigare? När det handlar om likvärdigheten finns det ett antal olika förslag som man skulle kunna lyfta fram. Det hinner jag inte göra i denna debatt. Men möjlighet till fjärrundervisning som på olika sätt bidrar till att lärande kan ske över hela Sveriges yta på ett för eleverna viktigt sätt är en viktig del. Den satsning som regeringen gjorde på fler speciallärare är en annan viktig del för att både öka likvärdigheten och motverka segregationen. Dessa saker kommer givetvis att få genomslag på lång sikt. Fru talman! Låt mig avslutningsvis gå tillbaka till en fråga som jag tog upp i inledningen av mitt anförande. Den handlar om det entreprenöriella lärandet och om hållbar utveckling. Det är säkert en del av er andra i utbildningsutskottet som liksom jag har haft förmånen att vara på mässor om ung företagsamhet under våren och även på det SM som var i Stockholm för någon vecka sedan. Det var fantastiskt att se så många ungdomar starta, driva och utveckla företag och fundera igenom så många olika aspekter av företagsamhet. Jag skulle önska att vi, nu när gymnasieskolan ska ses över i en annan utredning, på olika sätt gemensamt ser över på vilket sätt man möjliggör för den typen av engagemang också inom yrkesprogrammen. Vi kan se att en hel del av de högskoleförberedande programmen har ung företagsamhet i dag, till skillnad från yrkesprogrammen. Det har nämnts mycket annat viktigt i den här debatten, och jag hoppas att den ska fortsätta länge och handla om helheten. Men låt mig också nämna vikten av satsningar på elevhälsan och samverkan där, vikten av fysisk aktivitet och vikten av att ha en tro på att man med ett gott ledarskap åstadkommer förändring. Det är så många skolor som är framgångsrika som har lika stora utmaningar som andra och som inte har större resurser men som har höga förväntningar på eleverna och som arbetar med att motivera, utveckla och skapa en känsla av samhörighet och sammanhang och därmed också ta skolan vidare. (Applåder) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf86,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367249,Ulrika Carlsson (C), | |
| 4fe284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,87,"Fru talman! När jag satt och lyssnade på debatten märkte jag någonting jag brukar märka även i andra debatter här i riksdagen, nämligen att vi ofta står och debatterar med varandra hur många miljarder som har satsats hit eller dit, vem som har satsat mest och vem som har satsat minst. När det gäller skolan tror jag att såväl lärare som elever självklart vill ha större satsningar, men jag tror att de främst vill höra om visioner och inte om hafsverk. Jag tror att de vill höra att man på riktigt ska se till att vända trenden i den svenska skolan i stället för att bara komma med paroller som vi ser inte har lett till några resultat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet För några veckor sedan var det dags igen. Likt en elev som har skrivit underkänt på det nationella provet stod den där, den utskällda svenska skolan. Det var bekymrade miner från de ansvariga ministrarna, som lovade att skärpa sig och lyssna till korrigeringsangivelserna från OECD. Är det så här det ska vara? Ska den svenska skolan vara som en elev som har skrivit underkänt på ett nationellt prov? Är det detta Sverige kan och klarar av? Svaret är nej. Sverige kan bättre. Faktum är att Sverige <em>har</em> kunnat bättre, och med rätt politik kommer man att kunna vända trenden igen. Det är dags att vi tar den svenska skolan ur det förlamade tillstånd den har hamnat i. Den har inte hamnat där på grund av att personalen, eleverna eller föräldrarna har gjort fel utan på grund av att politiken mycket medvetet har fattat vissa beslut som har påverkat skolan. Det har alltså kommit ännu en rapport från OECD som slår larm om en rad problem i den svenska skolan. Läraryrkets villkor har försämrats, antalet lågpresterande elever har ökat och inte minst har den svenska skolan slitits isär. Skillnaderna mellan skolorna har ökat dramatiskt, liksom uppdelningen av elever efter inkomst och föräldrarnas utbildning och etnicitet. Rika kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby ligger i topp i de nationella proven, och ytterförorter och glesbygd ligger i botten. Vi ser en ljusnande framtid för dem som har råd och kontakter, och vi ser en mörknande framtid för de andra. Det här är effekten av en mycket medveten politik, inte en olycklig slump. Det handlar dels om kommunaliseringen, som tyvärr drevs igenom under 1990-talet, dels om friskolereformen. Den har ökat klyftorna dramatiskt och öppnat den svenska skolan som en marknad där den tidigare alliansregeringen låtit riskkapitalbolagen helt fritt ta för sig alltmer av de gemensamma resurser som skulle ha gått till lärarna och eleverna. Nu anser OECD att staten måste ta ett större ansvar för att vända utvecklingen. Staten måste ta ett större ansvar för den svenska skolan. Utbildningsminister Fridolin har som svar på detta pekat på en rad statliga budgetsatsningar på skolan, och det är bra. Faktum är dock att pengar inte räcker, utan det som verkligen behövs är att staten faktiskt tar huvudansvaret för den svenska skolan. Staten behöver ta över styrningen av den svenska skolan. Alla barn ska ha samma rätt till kunskap, men skolorna har väldigt olika förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Politiken fördelar i dag inte resurserna på ett sätt som kompenserar för dessa svårigheter. När man pratar med lärare och skolledare om skolans problem och vem som har ansvaret för att lösa dem kommer det olika svar från alla. Detta pekar också OECD på i sin rapport: Man är inte säker på vilka det är som styr den svenska skolan. Vi i Vänsterpartiet anser att rätten till likvärdig utbildning ska vara ett nationellt ansvar. I dag har dock inte staten verktygen för att förverkliga detta ansvar. Staten måste därför ta över ansvaret från kommunerna. Detta skulle göra det möjligt att införa en finansieringsmodell där staten fördelar skolans resurser med hänsyn till elevernas särskilda behov. Det är självklart inte så att OECD:s förslag till lösningar alltid är de rätta; OECD har haft fel tidigare. Men omfattningen av situationen visar ändå tydligt att dessa svårlösta problem behöver en rad olika satsningar, och en är att förstatliga skolan. Problemen är nationella, och då krävs det ett nationellt ansvarstagande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vänsterpartiet kräver att likvärdigheten ställs i förgrunden. Vi måste få en skola där alla barn har en chans oberoende av föräldrarnas bakgrund och inkomst och oberoende av var i landet man bor, det vill säga oberoende av om man kommer från landsbygden i Dalarna eller från Stockholm. En likvärdig skola förutsätter en likvärdig ekonomi, och ett statligt huvudansvar är centralt för att nå dit. Därför har Vänsterpartiet föreslagit att det ska tillsättas en parlamentarisk utredning som ska ta fram förslag om hur detta ska gå till. När vi talar om det fria skolvalet kan man få uppfattningen att det hela handlar enbart om frihet och att det är så fint att människor ska få välja. I en debatt tidigare i år minns jag att Folkpartiets representant i debatten frågade varför vi från vänstersidan inte vill att en förälder ska få välja en bättre skola till sitt barn. Frågan jag då ställer mig är varför någon politiker i dag går med på att vi har dåliga skolor. Varför ska vi ha dåliga skolor som människor ska välja bort? Varför ska vi inte se till att få en likvärdig skola där ingen människa behöver välja bort en dålig? Jag har inte hört ett enda svar på dessa frågor hittills, och det är för att det inte finns något svar. Målet för alla oss som sitter här i dag är nämligen inte att det ska vara en likvärdig skola, utan vi har olika målsättningar för vad den svenska skolan ska gå ut på. Vissa av oss anser att vi ska ha en likvärdig skola, och vissa av oss har drivit en politik för att medvetet se till att det inte ska vara likvärdigt. Tvärtemot vad som sägs från borgerligt håll i debatten har det fria skolvalet lett till att segregationen har ökat. Det är också en av anledningarna till att resultatet har sjunkit. Det fria skolvalet har lett till att skolor har lagts ned ute i förorterna, för att människor har valt bort dem. I stället för att satsa på att förbättra de skolorna och på att se till att alla elever i området får sin rätt till en bra skola tillgodosett har man gett alternativet: Sök er till ett bättre område! Det kallar jag inte en långsiktig skolpolitik. Vad gäller de fristående skolorna är det allmänt känt i debatten var Vänsterpartiet står. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att förbjuda vinsterna i välfärden, där skolan är en stor del. Det handlar helt enkelt om att vi vill se en skola som är till för alla. Vi vill se en skola som inte ser elever som kunder och lärare som utbytbara, som på vilken marknad som helst. Därför är vi, vilket jag har nämnt tidigare, mycket glada över den överenskommelse vi har gjort med regeringen om att se över och i slutändan sätta stopp för de privata vinsterna i välfärden. Jag ska nämna några av de punkter som togs upp av allianspartierna och av det femte - rasistiska - högerpartiet Sverigedemokraterna. Man talar ständigt om ordningsbetyg, ordningsomdömen och betyg från årskurs 4. Någonstans undrar jag var gränsen går. När ska vi sluta tro att lösningen för att få bättre resultat i svenska skolan är att ha betyg i lägre åldrar, att vara tuffare mot eleverna och att läraren ska vara en auktoritet som ingen elev ska kunna ifrågasätta? De bästa skolor jag har varit ute och besökt är de skolor där elever och lärare tillsammans har utformat och varit engagerade i undervisningen. Det är de skolor där eleverna utifrån ett elevdemokratiskt perspektiv har varit med och tyckt till om hur skolan ska vara. Jag blir därför upprörd när man ställer lärare mot stökiga elever. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Det som egentligen borde tas upp är elever som i dag inte har arbetsro i skolan och lärare som har för dåliga arbetsvillkor. Politiken har totalt struntat i det. Det är de två konfliktområden som borde tas upp, inte ställa elever mot lärare. Har vi elever som får vara mer delaktiga i den svenska skolan får vi också bättre engagemang i skolan. Har vi lärare som har bättre arbetsvillkor får vi också lärare som mår bättre. I slutändan gynnar det eleverna och deras resultat. Vad gäller betyg från årskurs 4 undrar jag även där var gränsen går. Vid vilken ålder ska vi sätta stopp för de hafsverk som funnits de senaste åren? Först var det betyg från årskurs 6, och helt utan utvärdering av vad det gett, eller snarare inte gett, går vi vidare till att experimentera med den svenska skolan genom att hundra skolor med elever i årskurs 4 ska testa betyg. Var går gränsen? Sverigedemokraterna anser att det ska vara från lägre ålder. Tyvärr är jag ganska säker på att de förslagen kommer att komma även från de andra borgerliga partierna framöver. Jag vill att ni ställer en fråga till er själva. När ni skulle börja med en sport då ni var små, eller när ni skulle gå på dans eller något annat, lärde ni er då mer av att tränaren, när ni var sex år gamla, kom och sa till er att ni har fått icke godkänt så ni kan gå och sätta er på avbytarbänken, eller av att ni tillsammans med alla andra fick gå ut och ha kul och alla barnen fick medalj, trots att vissa inte var lika bra på att spela som de andra? Hur underlättar vi för elever så att de lär sig på ett bättre sätt? Hur underlättar vi för elever så att de får en högre kunskapsnivå? Att införa betyg från allt lägre åldrar visar dessutom att ni inte tror att lärarna vet vad de gör, att ni inte tror att lärarna kan säga till föräldrarna var deras barn står i fråga om skolresultaten. För det behöver man inte betyg. Lärarna har redan i dag koll på var eleverna står, vilken nivå de ligger på och vad de behöver hjälp med. Det lärarna saknar är resurser för att kunna lösa de problem som finns. Jag vill, så att jag inte glömmer det, yrka bifall till reservation 12 och 19 från Vänsterpartiet. Avslutningsvis vill jag tala om det som SD kallade för kulturarv. Såvitt jag vet är SD:s kulturarv inte det som är det svenska kulturarvet. Svenskt kulturarv har byggts upp av många människor som över huvud taget inte står Sverigedemokraterna nära. Svenskt kulturarv är ingenting som ett parti ensamt kan företräda och ha patent på. Jag lever i det här samhället men är född i ett annat land och är även medborgare i ett annat land. Jag anser att Sverige är mitt hemland, men om kulturarvet ska vara det som SD står för vet jag inte om jag vill ta till mig det. 87 procent av väljarna i det här landet har inte röstat på det som SD kallar för kulturarv och svenskhet. Därför tycker jag att det är onödigt av SD att ens nämna det i talarstolen. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7012286624.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf87,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367250,Daniel Riazat (V), | |
| 50e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,88,"Fru talman! Jag kan likt Daniel Riazat säga att man kan bli provocerad av olika saker. Jag blev oerhört provocerad av påståendet att vi inte skulle vilja ha en likvärdig skola, att vi utmålas som ett parti som står för att det är bra att det är skillnad i likvärdigheten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Låt mig förtydliga och säga att likvärdighet inte är detsamma som lika. Därför är det oerhört viktigt att varje barn och elev i den svenska skolan får chansen att nå så långt som möjligt. Det innebär inte att alla kommer att nå lika långt, hoppa lika högt, om vi tar idrottsjämförelsen igen, men de ska få chansen och få det stöd de behöver. Den svenska skolan har relativt gott om resurser om vi tittar på det i ett internationellt perspektiv. Frågan är hur vi använder resurserna på bästa sätt. Daniel Riazat nämnde i sitt anförande att man skyller på någon annan och att det vore bättre att staten, den goda staten, tog över och tydligt bestämde åt människorna vilken skola barnen ska gå i, vilka resurser som ska finnas, vilka lärare som ska vara där. Det var många vackra ord, men är det en likriktning av den svenska skolan som är lösningen? Jag skulle gärna vilja att Daniel Riazat lite grann utvecklade vad som är Vänsterpartiets syn på rätt politik, kopplat till att man hävdar att det inte behövs återkoppling. Om vi tar betygen är det en form av återkoppling som sker. Daniel Riazat frågade vid vilken ålder det ska ske. När det gäller den sexpartiöverenskommelse som handlar om möjligheten att ge betyg från årskurs 4 är det ingenting som tvingas på någon. Det finns inskrivet att det är beroende av om professionen efterfrågar det eller inte. Över huvud taget är det mycket förvånande om man tror att den statliga kvantifierade fördelningspolitiken är den goda politiken. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf88,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367251,Ulrika Carlsson (C), | |
| 51e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,89,"Fru talman! Jag ska försöka svara på frågorna så gott det går. Jag kan förtydliga vad gäller det fria skolvalet och Vänsterpartiets ställningstagande. Vänsterpartiet anser att det fria skolvalet varit ett problem inom grundskolan, detta utifrån det som jag nämnde. Det är alltså på grundskolans område som vi vänder oss emot att vi har det som vi har det i dag. Det fria skolvalet har lett till större segregation. Det har lett till att det blivit ännu mer uppdelat utifrån familjernas ekonomiska förutsättningar. Det har också blivit mer uppdelat beroende på varifrån du kommer. Dessutom är det i dag svårt för kommunerna att planera sina verksamheter eftersom de inte vet hur många elever som kommer till skolan om en månad. Jag vet att Ulrika Carlssons partikamrater som jobbar lokalt med dessa frågor håller med om att det är ett bekymmer när man inte vet hur man ska planera. Då uppstår också ekonomiska problem eftersom man inte har dimensionerat verksamheterna rätt. Det i sin tur leder till ännu större problem. Det blir en ond cirkel. Vänsterpartiet anser att man ska kunna välja, men först och främst ska närhetsprincipen gälla. En anledning till det är att vi aldrig ska kunna flytta ansvaret från oss själva, skylla ifrån oss, genom att lägga ned skolor i de områden som har problem i stället för att satsa på dem och se till att lösa problemen. Alliansens sätt att lösa skolans problem de senaste åren har varit att om det varit problem i ett område har man lagt ned skolan och sagt till föräldrarna att de kan flytta sina barn till en annan skola, för det området är lite finare. Så vill inte vi ha det, utan vi vill ha en likvärdig skola. Dessutom räcker det inte med att säga att man vill ha en likvärdig skola. Man måste också visa i praktiken vad man gjort eller vad man vill göra för att nå dit. Det finns inte en enda åtgärd som Alliansen vidtagit de senaste åtta åren för att vi ska få en mer likvärdig skola. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Nu är min repliktid slut så jag får ta resten av svaren i nästa replik. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7012286624.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf89,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367252,Daniel Riazat (V), | |
| fae184c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,9," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet lagt ned en hel del arbete på att skapa förutsättningar för att få en fortsatt mångfald i Tidningssverige. Vi har gjort det eftersom dagstidningarna har en viktig roll i vår demokrati. De flesta tidningar i landet har allt färre prenumeranter och minskade upplagor, och i och med detta också en försämrad ekonomi. Många tidningar går med stora underskott. Det behövs därför förbättrade möjligheter för tidningar även digitalt och ett sätt som gör att det går att få intäkter både från läsare och från reklam och dessutom, ibland, möjlighet till presstöd. Det betänkande som vi från sju av riksdagens åtta partier står bakom är resultatet av våra ansträngningar i konstitutionsutskottet. Jag vill särskilt betona den lokala dagspressens betydelse för nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Lokal nyhetsförmedling bidrar på ett mycket betydelsefullt sätt till att skapa sammanhållning mellan människor i samhället - en sammanhållning som bidrar till socialt och ekonomiskt bättre fungerande samhällen. Vi trivs och fungerar bättre om vi har gemensam information. Då har vi något att prata med varandra om. När det gäller de lokala och regionala samhällsfrågorna är dagspressen den mest betydelsefulla kanalen för nyhetsförmedling och opinionsbildning. Visst har det blivit tydligt när en tredjedel av tidningarnas lokalredaktioner har lagts ned de senaste tio åren att det har påverkat förmedlingen av nyheter på lokal nivå. Flera tidningar har lagts ned, och alltmer av tidningarnas innehåll produceras centralt. Dessutom är det oroande när jag ser den situation som råder i min egen riksdagsvalkrets. För en och en halv vecka sedan var det omval till kommunfullmäktige i Båstad. Då behövde man vara partiledare för att inför valet i Båstad vara intressant för dagstidningen i Helsingborg. På en del orter i landet har det tomrum som har skapats när lokalredaktioner har lagts ned kunnat fyllas med lokaltidningar med en- och tvådagarsutgivning. Dessa tidningar fyller ofta en viktig funktion i samhällsdebatten. Presstödet ska naturligtvis inte vara ett näringsstöd som bevarar gamla strukturer. Det måste ha en konstruktion som bygger på att vi får en stärkt levande demokrati där journalistiken kritiskt granskar samhället och där medborgare och politiker aktivt deltar och syns i samhällsdebatten. En del av problembilden i tidningsbranschen är att vi som prenumererar på papperstidningar i dag i huvudsak är den äldre delen av befolkningen. Upplagorna minskar när de yngre läser tidningarna på nätet. Samtidigt har kostnaderna för utdelningen av papperstidningar ökat kraftigt. Det har gjort att många tycker att det är för dyrt att prenumerera. Tidningarna har svårt att ta tillräckligt betalt för det material som produceras på nätet. Reklamintäkterna för papperstidningar har minskat på grund av reklam i digitala medier. Nättidningarnas reklamintäkter har koncentrerats till några få tidningar med många läsare. Detta är en viktig del av den problembild som vi har haft att försöka lösa i konstitutionsutskottet. Själv motionerade jag i höstas om en förändring av presstödet för att ekonomiskt underlätta digital utgivning, för att minska kravet på den andel av upplagan som måste vara abonnerad och för ett snabbare införande av de förslag som har lagts fram av Presstödskommittén. När vi i december i konstitutionsutskottet behandlade min motion enades vi om ett tillkännagivande som innehöll ett tillstyrkande av motionen i vissa delar. Vi var alla angelägna om att regeringen snabbt skulle återkomma med förslag till ändringar i presstödsreglerna före den nu gällande presstödsperiodens utgång. Den proposition som vi nu behandlar är ett svar på detta tillkännagivande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen Med anledning av propositionen har vi från allianspartierna väckt en gemensam motion. I den har vi lyft fram huvudförslagen i Presstödskommitténs förslag om samdistribution av post och tidningar, avskaffande av reklamskatt för dagstidningar, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventa tidningar, en justerad stödtrappa för lågfrekventa tidningar och ett omställningsstöd för digital utgivning. Vi föreslog också i motionen en förlängd giltighetstid för presstödsförordningen. I den proposition vi nu behandlar framgår det att regeringen i anslutning till höstens budgetproposition kommer att ta upp frågan om avveckling av det särskilda presstödet till storstadstidningarna. Även om vissa delar i Presstödskommitténs förslag nu kommer att tidigareläggas uppfattar jag regeringens förslag på det sättet att denna avveckling av storstadsstödet inte kommer att tidigareläggas eftersom tidningarna behöver den tidigare föreslagna tiden för sin omställning. Jag vill dessutom peka på att vi i vår alliansmotion har lyft fram att när man utarbetar stödtrappan för sex- och sjudagarstidningar, alltså de högfrekventa tidningarna, bör man analysera förhållandet att sjudagarstidningar har ca 15 procent högre kostnader än sexdagarstidningar och att detta bör få konsekvenser när det gäller stödbeloppet. Vi har alltså med utgångspunkt från förslagen i propositionen och förslagen i vår alliansmotion förhandlat fram en sjupartiöverenskommelse där vi är överens om ett tillkännagivande till regeringen som innehåller våra och Presstödskommitténs huvudförslag. Det är förslag som till stor del kommer att läggas fram i samband med höstens budgetproposition. Jag är naturligtvis nöjd med att vi på detta sätt bidrar till att förbättra förutsättningarna för dagspressen i vårt land. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande. (Applåder) ",Statens stöd till dagspressen,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,2.56743155204e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf9,H201KU12,N,2015-08-18 09:00:51,367173,Per-Ingvar Johnsson (C), | |
| 52e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,90,"Fru talman! Då ska jag be att få räkna upp ett antal saker som har gjorts för att skapa en mer likvärdig skola. Det har handlat om att förtydliga målen så att de blir både mer lättförståeliga och mer tydliga. Det har handlat om stora satsningar på lärarfortbildning. Jag hoppas att Daniel Riazat delar allianspartiernas syn att det finns ett behov av lärarfortbildning, till exempel fler speciallärare. Det var spännande att höra att man ska kunna välja men att närhetsprincipen ska gälla. Jag får det inte riktigt att gå ihop. Om man både ska kunna välja och det ska finnas en närhetsprincip låter det, åtminstone i mina öron, som att det behöver finnas ett antal överplatser för att verksamheten inte ska behöva vara så oerhört planerad. För mig går det inte riktigt ihop. Jag vill än en gång betona den stora satsningen på klassrumsnära forskning och på Lärarlyftet, de båda delarna Läslyftet och Matematiklyftet. Man har verkligen lyft in möjligheten att stärka barns lärande. Om jag ska vara riktigt ärlig hör jag i Vänsterpartiets retorik inte något mer än att staten ska ta över och fördela resurserna. Då tänker vi åter kvantitativt utifrån behov. Men på vilket sätt ska vi säkerställa att vi når hög kvalitet i en skola som har relativt mycket resurser, i en skola som finns över hela landet, i en skola som ger en form av valfrihet, som tydligen också Vänsterpartiet är positivt till? Att från Vänsterpartiets sida utmåla kommunaliseringen och friskolereformen som demonerna som förstört den svenska skolan känns lite magstarkt. Sedan säger man att om bara den goda staten får fördela resurserna så kommer allting att lösa sig. Jag ser med spänning fram emot de ytterligare svaren på frågorna. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,8.36001490919e+11,ärendedebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf90,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367253,Ulrika Carlsson (C), | |
| 53e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,91,"Fru talman! Jag ska försöka skynda mig för att hinna med allting. Det är väldigt spännande: När ens parti gynnas av saker som sägs i olika rapporter lyfter man fram det, men i andra fall vill man bara lägga rapporterna åt sidan. OECD har tydligt sagt att det finns brister med att kommunerna styr den svenska skolan. Man menar att staten måste ta ett större ansvar. Man menar också på att staten i de lyckade skolländerna har ett betydligt större ansvar över skolorna. Det är väldigt tydligt varför vi tycker som vi tycker. Men ett förstatligande och ett statligt huvudansvar löser inte alla problem. Om man har Jan Björklund som utbildningsminister spelar det ingen roll om skolan är kommunal eller statlig. Det handlar helt enkelt om vilka det är som styr landet och vilken skolpolitik man driver. Vad gäller resurser håller jag med helt och hållet. Jag tror att jag sa i mitt anförande att det inte räcker med resurser. Det finns skolor som har resurser men inte får de resultat som man kan förvänta sig. Men något jag fokuserade mycket på var också likvärdigheten. Resurserna fördelas inte likvärdigt runt om i landet i dag, och dessutom är det inte behovsanpassat. Det finns vissa kommuner som har modeller för att fördela resurserna utifrån de behov som finns. Men generellt sett vet vi att det finns väldigt stora skillnader. Jag menar inte heller att likvärdigt är lika, utan det ska ske utifrån behoven. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Nej, betyg är inte bara en återkoppling. Det är en stämpling. Det innebär att väldigt tidigt säga till eleven att den misslyckats, i stället för att som lärarna gör i dag, prata med föräldrarna och säga att deras barn behöver arbeta mer med vissa saker, vilket räcker gott och väl. Dessutom säger Ulrika Carlsson vad gäller betyg från årskurs 4 att de inte är tvingande. Men vad är det för likvärdighet om vi har 100 skolor som gör på ett sätt och andra som gör på ett annat sätt? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7012286624.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf91,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367254,Daniel Riazat (V), | |
| 54e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,92,"Fru talman! Jag har tidigare med flit valt att inte gå upp i debatt med Daniel Riazat. Det Daniel Riazat säger, fru talman, är nämligen oftast trams och snömos. Men Daniel Riazat står här och kastar epitet för jag vet inte vilken gång i ordningen. Nu sitter det elever uppe på läktaren och lyssnar på vår debatt, så vi kanske skulle ta och tänka på hur vi uppför oss här. Om vi riksdagsledamöter uppför oss som föredömen kanske eleverna kan ta med sig det hem. Men tyvärr har Daniel Riazat, fru talman, inte visat det beteendet hittills. Det verkar som att söndagsskolan var någonting som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet missade. Eller också har Daniel Riazat helt enkelt valt att kasta ut lögner från talarstolen, fru talman. Läser man den senaste friskolerapporten visar det sig att 22 procent av de elever som går i friskolor är utlandsfödda, medan det i den kommunala skolan är 17 procent - alltså tvärtemot vad Daniel Riazat står och säger i talarstolen, fru talman. Söndagsskolan kanske är någonting som Vänsterpartiet borde besöka. När det gäller epitet och härskartekniker tycker jag att vi kan diskutera politik i stället för att kasta en massa olika epitet på varandra. Jag kan stå och kalla Vänsterpartiet Sverigefientligt om jag skulle vilja. Men jag tycker inte att det är ett bra klimat. Det är inte så vi ska debattera. Vi ska uppföra oss som vuxna personer och föredömen för de elever som sitter och tittar på oss. Fru talman! Jag avser att komma fram till min fråga. Helt plötsligt dyker frågan om kulturarvet upp. Hade Daniel Riazat, fru talman, lyssnat på mig hade han hört att jag sa att det gäller det svenska språket och de gemensamma värderingarna. Men anser Vänsterpartiet att vi inte har något svenskt kulturarv, Daniel Riazat? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.78712094213e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf92,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367255,Stefan Jakobsson (SD), | |
| 55e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,93,"Fru talman! Det är väldigt spännande när en sverigedemokrat ska stå och prata om hur man ska vara föredömen för elever i skolan, med tanke på de senaste årens händelser, bland annat dem som era riksdagsledamöter varit inblandade i. I den svenska skolan ska eleverna lära, utvecklas och stimuleras till att bli demokratiska medborgare i det här landet. Man ska lära dem våra gemensamma värderingar, som går ut på att alla människor är lika mycket värda. Man ska lära dem att de kan älska sitt land, men att det inte betyder att de behöver hata alla andra länder. Man ska lära eleverna att det inte spelar någon roll om klasskompisen äter griskött eller nötkött, för innerst inne är vi alla människor. Det är det som jag försöker få ut till eleverna genom att kalla er för det ni är: ett rasistiskt parti. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet De svenska gemensamma värderingarna, som Stefan Jakobsson kallar för kulturarv, ser vi väldigt olika på. Jag ser på det svenska ""kulturarvet"" på ett sätt, ni på ett helt annat. Om vi ska kolla lite mer i närtid anser jag att det handlar om demokratiska värderingar, solidaritet och gemenskap. Där finns det inga gränser för var du kommer ifrån, vad du har för hudfärg, vad du har för hårfärg och så vidare. Det handlar också om att se till att vi har jämställdhet i det här landet. För er handlar det om att göra skillnad på människor, att påpeka att vissa människor redan som barn är illegala, som Stefan Jakobsson gjorde i den förra debatten, och att se till att splittra samhället utifrån etnicitet, hudfärg och hårfärg. Det är inte vad Vänsterpartiet står för. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7012286624.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf93,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367256,Daniel Riazat (V), | |
| 56e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,94,"Fru talman! Vi ska väl återigen korrigera några saker som sas i talarstolen tidigare av Daniel Riazat. Daniel Riazat, fru talman, lyfte fram det här med kommunaliseringen. Men det var faktiskt så att V med hjälp av Ylva Johansson röstade igenom det här på den tiden. Här står man och säger att kommunaliseringen är ett stort problem, men man har själv röstat fram det. Daniel Riazat tog upp ett exempel, fru talman, som handlade om dans och om att behöva gå och sätta sig på bänken. Jag vet inte om Daniel Riazat lyssnar med ett halvt öra och sitter och leker med Facebook på telefonen i övrigt. Sverigedemokraterna anser att bedömning genom skriftligt omdöme, betyg eller annat ger en indikation som ska göra att man kan tillsätta resurser för de elever som behöver dem. Det har ingenting att göra med att sätta sig på bänken, tvärtom. Snarare blir det för de här eleverna extra mycket dansträning, fotbollsträning eller vilket exempel nu Daniel Riazat vill använda, fru talman. Jag fick visserligen inget svar på fråga nr 1, vilket är ganska vanligt här i talarstolen, fru talman, men vill gå över till fråga nr 2. Menar alltså Vänsterpartiet att tydlighet och regler för elever är skadligt och att man gemensamt i någon sorts flumskola - som man försökt genomföra sedan 1976 - ska sitta och komma fram till gemensamma saker? Jag tror att eleverna som sitter på läktaren och lyssnar vill ha väldigt tydliga regler från lärarna om vad som gäller, vad man har att förhålla sig till och hur man ska förhålla sig till varandra. När det gäller hur vi förhåller oss till varandra kan jag säga att jag står här och uppför mig som en vuxen, trevlig person mot dig, Daniel Riazat, medan du står och fortsätter att kasta epitet och påstå saker om mig. Jag har aldrig någonsin, Daniel Riazat, påstått någonting om ert parti och försökt plasta på saker som inte stämmer och inte hör till. Om alla är lika mycket värda enligt din egen utsago, är då Sverigedemokraterna lika mycket värda? ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.78712094213e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf94,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367257,Stefan Jakobsson (SD), | |
| 57e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,95," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Fru talman! Jag kan börja med det sistnämnda. Självklart är alla människor lika mycket värda, oavsett om de är rasister eller demokrater. De två sakerna går inte att kombinera med varandra, hur mycket man än försöker med olika trix. Alla människor är lika mycket värda. Det gäller även sverigedemokrater. Detta betyder dock inte att Sverigedemokraterna som parti skulle vara ett demokratiskt parti och att jag som antirasist ska behöva stå här och bortse från eller normalisera det faktum att vi har ett rasistiskt parti som sitter i Sveriges riksdag och som gör skillnad på människor. Det kommer jag aldrig att göra. Jag kommer att fortsätta att påpeka att vi har ett rasistiskt parti i Sveriges riksdag, för jag vill inte vara med på normaliseringsprocessen, som tyvärr väldigt många ledamöter i riksdagen har anpassat sig till. Jag ber om ursäkt om jag satt på Facebook. Det vet jag inte ens om jag gjorde. Men jag kan nöja Stefan Jakobsson med att jag i alla fall inte satt på Avpixlat. Ja, Vänsterpartiet röstade för kommunaliseringen. Om Stefan Jakobsson hade lyssnat på föregående debatter hade han hört att jag nämnt i alla debatter att Vänsterpartiet tyvärr röstade för kommunaliseringen. Men man kan ändra sig. Vänsterpartiet ändrade sig ganska snabbt. Vi såg att det som var syftet med kommunaliseringen inte blev av. Det skulle bli mer decentraliserat. Det skulle bli mer makt åt lärarna och rektorerna. Så blev det inte. När vi ser att det inte har blivit så, när rapport efter rapport säger att det inte har blivit så, måste vi göra någonting åt det. Som jag ser det är ett förstatligande en förutsättning för att kunna decentralisera på riktigt och se till att man får makt på golvet. Vad gäller betyg är jag häpen. Alla remissinstanser, varenda forskare som någonsin har jobbat med den här frågan, förutom den som Jan Björklund hittade från 1935, professionen, eleverna och alla organisationer har sagt nej till detta. Ändå väljer ni att vara positiva till detta. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7012286624.0,ärendedebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf95,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367258,Daniel Riazat (V), | |
| 58e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,96,"Fru talman! Den som för mycket förlitar sig på historien har svårt att bli framtidens vinnare. Ungefär så sa OECD:s skolexpert nyligen. Det finns i den enkla formuleringen en rätt viktig förklaring till varför de svenska kunskapsresultaten har halkat efter i internationella skoljämförelser. Man skulle också kunna säga att högmod går före fall. Vi levde i tron att vi var bäst och slutade att anstränga oss. Vi levde i tron att vi hade världens bästa skolsystem och slutade att reformera det. Vi trodde att andra skulle följa efter när vi avskaffade betyg, läxor och problematiserade begreppet kunskap, men det gjorde de inte. I stället passerade de oss i kunskapsjämförelserna. Vi trodde att de andra skulle lära av oss, fru talman, men det blev inte så. De passerade oss i stället. Då tröstade vi oss med tanken: Eleverna lär sig kanske inte så mycket fakta i den svenska skolan, men de blir väldigt kreativa. Det visade sig att vi hade fel i det också. Det finns ingen motsättning mellan kunskap, fakta och kreativitet, utan de förutsätter varandra. Ska man tänka utanför boxen måste man veta ungefär vad en box är för någonting. Ska man hitta på nya kemiska lösningar måste man veta någonting om det periodiska systemet. Ska man kunna ifrågasätta ojämställda strukturer i samhället måste man kunna se system i historiska kontexter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Jag hoppas att de senaste årens beska besked har blivit en väckarklocka. PISA-rapporten och OECD:s rapport senaste veckan har visat att de tonåringar som gick i skolan som dominerades av 68-vänsterns idéer halkade efter. De fick sämre resultat än vad elever fick i andra länder. Åtta år av alliansregering har inneburit ett tydligt trendbrott. Vi gör nu stora förändringar i värderingar, men vi måste göra mer. Vi har gjort många reformer, men det behövs fler reformer. Ska Sverige åter bli ett land med ett av de allra bästa skolsystemen måste vi upp på tårna igen. Det gäller oss alla. Vi politiker måste fortsätta att reformera skolan. Det har hänt mycket de senaste åren, och en del talar om reformtrötthet. Men det är rätt uppenbart att det behövs fortsatt utveckling och inte att den regering som vi nu har rullar tillbaka reformerna. Lärarna måste få bättre utbildning och fortbildning. Det behövs fler karriärvägar och fortsatt tydlig fokus på kunskap i skolan. Men också eleverna måste anstränga sig. Det finns säkert de som tycker att det är provocerande att jag säger så. Men det finns få saker som är viktigare än att lyckas i skolan, och det finns få saker som avgör mer om eleverna lyckas i skolan eller inte än att de själva anstränger sig. Det är så de tar makten över sina liv. Det är så de skaffar egenmakt och möjligheter för framtiden. Det finns många som tycker att de anstränger sig väldigt mycket redan i dag. Men ska de upp på tå och utvecklas ytterligare måste de nog faktiskt göra det ännu mer. För den som kommer från socialt utsatta situationer är skolan en möjlighet att skapa sig en bättre framtid. Elever måste känna att egen insats gör skillnad och se hur viktigt det är att anstränga sig lite grann extra och att det också förbättrar resultatet. Vad spelar det för roll om man har ett väldigt bra skolsystem om eleverna inte vill lära sig någonting? Det vill de allra flesta göra. Alla vill förmodligen lära sig mer i skolan. Det är viktigt att vi har den värderingen att det är väldigt viktigt att du vill lära dig ännu mer. Lärarna måste också upp på tå. Vi måste lära mer av varandra. Vi måste nyfiket följa våra kollegor och deras bästa lektioner, inspirera varandra till nya framsteg och lära oss från det ena klassrummet till det andra och från den ena skolan till den andra om hur man kan utveckla undervisning och nå ytterligare framgång. Också föräldrar måste engagera sig mer i sina barns skoldag och tydligt förmedla vikten av att gå i skolan och lära sig mer. Blir inte det orättvist invänder säkert någon, eftersom föräldrar har så olika förutsättningar? Men faktum är att alla föräldrar kan bidra. Det kan de göra genom att visa engagemang och engagera sig i barnets skolgång. De kan fråga hur det gick i skolan, fråga om de har läxor eller fråga hur det gick på provet. Om de visar att de tycker skolan är viktig bidrar de bara med det lilla. De behöver inte behöver inte vara experter på matematik för att bidra till sitt eget barns utveckling. Det räcker att de frågar hur det gick på provet. En del föräldrar har naturligtvis bättre möjligheter än andra. Kanske kan man då förvänta sig att några av dem funderar på att hjälpa elever som inte har samma förutsättningar till exempel genom frivillig läxhjälp eller annat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Fru talman! I detta betänkande tas en lång rad motioner upp. Från Alliansens sida framhåller vi flera gemensamma saker. Det gäller rimliga villkor för friskolor. Vi säger nej till kommunalt veto. Daniel Riazat diskuterade tidigare likvärdighet och valfrihet. Också jag tycker att alla skolor ska vara bra. Men det kan vara så att någonting som är bra för en elev inte är lika bra för någon annan. Det kan vara så en skola är bättre på att erbjuda ett barn en bra undervisning än att erbjuda ett annat barn det. Människor är olika. Det kan vara så att en pedagogik bättre passar en elev än en annan. Därför behövs det mångfald. Vi ska ha bra skolor generellt. Men vi måste också ha en mångfald för att fånga upp den mångfald som finns bland eleverna. Vi förespråkar ökad undervisningstid i idrott. Inte minst efter utskottets utfrågning om detta är vi övertygade om hur viktigt det är. Det handlar om att kombinera och se sambandet och att rörlighet, kunskap och välmående hör ihop, och vi föreslår fortsatta reformer för att lyfta lärarna. Fru talman! I utskottet finns det också majoritet för att ge regeringen ett tydligt uppdrag att nu genomföra en tioårig grundskola. Detta har utskottet varit tydligt med tidigare. Det är en väldigt viktig reform inte minst för att ge flera elever en bra start att vi börjar tidigare och får fler lektioner. Regeringen känner till att det finns en majoritet i utskottet och i riksdagen för detta och har funnits under en tid. Det är märkligt, lite frustrerande och kanske rentav provocerande att regeringen nu gör tvärtom. Den går från utvecklingen mot en tioårig grundskola i stället för att närma sig det som riksdagen vill ha. Jag vill att regeringen ger svar på hur den ska förvalta det besked som riksdagen i dag ger. Det finns också en majoritet för att ge de skolor som så vill ytterligare verktyg för att få ordning på studierna i klassrummet genom att de ska kunna ge ordningsomdömen. Också här förutsätter jag att regeringen levererar. Det är ett tydligt besked från riksdagen att den vill att detta ska genomföras. Jabar Amin var kritisk mot båda dessa punkter. Kanske är det ändå rimligt att representanten från det parti som innehar utbildningsministerposten ger besked om regeringen tänker genomföra det som riksdagen ger regeringen i uppdrag. Jag förutsätter att det är så. Fru talman! Folkpartiet har också egna reservationer. Det handlar om att förstärka arbetet mot kränkande behandling i skolan. Det handlar också om att till exempel följa upp beslutet om skolbibliotek. Det finns en reservation från Folkpartiet som jag särskilt vill lyfta fram. Det är behovet av tydligare styrning av skolan. Otydligheten om vem som egentligen har ansvaret är förödande. Rektorsuppdraget måste bli tydligare på att det är pedagogik och kunskap och inte kommunal administration som är viktigast. Om staten är den som definierar kunskapsuppdraget är det också rimligt att staten är den som ser till att det finns förutsättningar att nå de resultat som förutsätts. Därför bör staten ta över huvudmannaskapet från kommunerna. Fru talman! Det är slutligen viktigt att samhället genomströmmas av tanken att skolan är viktig. Det är viktigt att alla som har ledande positioner i samhället är mycket tydliga med att skolan är viktig. Oavsett var vi befinner oss i samhället måste vi tydligt markera att Sverige måste upp på tå igen för att förbättra utbildningssystemet och kunskapsresultaten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Vi behöver ett värderingsskifte som handlar om att sträva högre och att försöka nå ännu längre för varje elev. Ska vi nå dit är vi många som måste ta ansvar och bidra, fru talman. Med detta yrkar jag bifall till reservation 14 om valfrihet och reservation 13 om statligt huvudmannaskap. (Applåder) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,7.31442709013e+11,ärendedebatt,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf96,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367259,Christer Nylander (FP), | |
| 59e284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,97,"Fru talman! Vi har i dag att debattera ett betänkande som innehåller väldigt många frågor. Det mesta har redan berörts. Jag tänker uppehålla mig vid några valda delar som är viktiga för mig och mitt parti. Det gäller elevhälsan och även elevhälsa kopplat till ämnet idrott. Jag ska också säga några ord om karriärtjänsterna för lärare. Naturligtvis ställer jag mig bakom alla allianspartiernas reservationer samt Kristdemokraternas två egna reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 14 och 28. Fru talman! Skolan är barns och ungas arbetsplats, och därför måste det finnas möjlighet att i ett tidigt skede få hjälp med ohälsoproblem. Elevhälsan spelar en viktig roll i detta sammanhang. Den ska fungera som första linjens hälsovård för våra unga. I den nya skollagen som trädde i kraft 2011 har krav på en samlad elevhälsa införts med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Denna skärpning av lagstiftningen är mycket välkommen. Kristdemokraterna har också verkat för att alliansregeringen har satsat 650 miljoner under perioden 2012-2015 på elevhälsan. Ett riktat statsbidrag har erbjudits skolhuvudmän som gör insatser för att stärka elevhälsan. Intresset har varit stort bland skolor och kommuner. Det är dock ett stort problem att det fortfarande är många skolor som endast erbjuder ett minimum av elevvårdande insatser. Det kan till exempel vara så att skolsköterskan endast finns på plats några få timmar per vecka. Det råder också stor brist på kuratorer och psykologer i många kommuner. Mot bakgrund av den ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar är denna utveckling inte acceptabel. Vi kristdemokrater vill därför införa en elevhälsogaranti som ger rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsan. Det innebär inte att man måste få någon typ av behandling inom ett dygn, men att man får kontakt med elevhälsan. Fru talman! Ett område som det finns skäl att ta på allvar handlar om hälsa, men även om välbefinnande och om skolprestationer. Det är vikten av att röra på sig och att öka den fysiska aktiviteten även under skoltid. Senast nu i dag på morgonen slog forskare larm om att den fysiska aktiviteten bland pojkar i åldern 11-13 år har minskat med en fjärdedel på 13 år. Det visar en ny studie. Studien har gjorts vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Forskarna bakom studien har vid tre mätningar mellan år 2000 och 2013 mätt den dagliga fysiska aktiviteten bland elever i årskurs 2 och 5 på fem skolor i en medelstor svensk stad. En av forskarna säger: Jag häpnade! Jag trodde inte på siffrorna. Vi fick räkna om och räkna om, och när vi väl såg att så här var fallet fick vi titta på andra observationer som vi gjort! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Han påpekar också att det kan vara de smarta mobilerna som tycks öka pojkars stillasittande. Mot bakgrund av detta vill jag lyfta fram allianspartiernas motion om fler idrottstimmar. I Bunkeflostrand har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som har fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter jämfört med kontrollgruppen, som fick ha idrott två gånger per vecka. Slutrapporten visar att 96 procent av eleverna i den grupp som har haft daglig fysisk aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet till gymnasieskolan. Bland dem som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framför allt pojkarnas resultat som påverkas. Pojkarna med daglig fysisk aktivitet har dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska och i matematik samt i idrott och hälsa än de andra pojkarna. Den här kunskapen bör tas till vara. Bättre skolresultat ger bättre hälsa. De barn som har föräldrar med god ekonomi klarar sig alltid bra. De som halkar efter kunskapsmässigt, och hälsomässigt, är framför allt och inte sällan de som lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Inte minst för dem måste denna forskning leda till slutsatser när det gäller utformningen av skolan. Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar, i snitt en och en halv timme per vecka. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva. De kan både minska antalet med 20 procent och lägga in fler idrottspass. Detta innebär stora skillnader över landet och mellan och inom kommuner. Därför borde det inte vara upp till varje skola att göra ett val att ha mer idrott, utan det borde i stället läggas in i timplanen. Vi föreslår därför att antalet idrottstimmar utökas från 500 till 600 i grundskolan och att man preciserar hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna. Tyvärr har idrott och hälsa också blivit ett teoretiserat ämne. Det behövs därför ett förtydligande i skollagen med avseende på att idrott ska innebära fysisk aktivitet och mindre teori. Mer idrott i skolan bidrar inte bara till att göra våra barn friskare och starkare; mer idrott bidrar också till att barnen presterar bättre i alla ämnen. Att röra på sig ger bättre koncentrationsförmåga, och det stimulerar också inlärningen. Fru talman! En av de viktigaste faktorerna för att eleverna ska klara skolan är lärarna. För att säkra en hög kvalitet på lärarna måste läraryrket göras mer attraktivt så att eleverna får en förbättrad undervisning och därmed kan öka sina förutsättningar att nå de nationella målen och goda resultat. En mycket viktig åtgärd för att stärka läraryrket, och därmed skolsystemet, är möjligheten för lärarna att göra karriär inom sitt yrke. Det är viktigt att lärare har goda utvecklingsmöjligheter och kan premieras lönemässigt. Alliansregeringen inrättade avlönade karriärtjänster för lärare, och vi hade för avsikt att utöka antalet karriärtjänster. Men detta har tyvärr den nuvarande regeringen valt att lägga på is. Jag vill i sammanhanget lyfta fram några problem jag ser i och med implementeringen av reformen. Karriärtjänsterna är så viktiga att de inte får slarvas med. Vi behöver skapa ett tydligare regelverk kring dem, vilket vi kristdemokrater också har väckt en motion om i betänkandet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Det har visat sig att skolhuvudmännen har infört högst varierade system när det gäller kriterier för tillsättning, precisering av arbetsuppgifter och varaktighet i utnämnande till karriärlärare. Enhetliga kriterier för vem som får bli förstelärare saknas. Oklarhet på denna punkt orsakar i praktiken missnöje ute på arbetsplatserna. Det saknas enhetlighet vad gäller innehållet i förstelärartjänsterna. Vissa huvudmän lägger på förstelärarna nya arbetsuppgifter utan att minska deras undervisningstid, vilket i praktiken innebär att det extra lönepåslaget blir något slags övertidsersättning för de nya uppgifterna. Andra minskar förstelärarnas undervisningstid till följd av att de har fått nya uppgifter. En tredje grupp huvudmän ger endast ett lönepåslag och titeln förstelärare utan att lärarens arbetsuppgifter förändras. Det saknas också klarhet i hur länge ett förordnande som förstelärare gäller. Kan det dras tillbaka när som helst, vilket görs? Kristdemokraterna anser att staten behöver ta ett tydligare grepp för att anpassa karriärlärarreformen till den mångfald av huvudmän som finns inom skolsystemet. Det är rimligt att huvudmännen fortfarande får ansvar för tillsättning av förstelärare. Men för förstelärare, liksom för lektorer, bör staten utforma kriterierna och processen för tillsättning och precisera och fastställa vilka arbetsuppgifter som ska innefattas i anställningen samt med vilken varaktighet tjänsten inrättas. Riksdagen bör också fastställa en norm för hur många förstelärare och lektorer som, sett till antalet elever och skolform, bör finnas i en skola. Det bör vara en självklarhet att åtminstone de studieförberedande gymnasieprogrammen har lektorer knutna till sig. Kriterierna för innehållet i förstelärartjänsterna ska naturligtvis utformas så att dessa får minskad undervisningstid för att kunna sköta sina nya uppgifter inom ramen för en heltidstjänst. Ovanstående förslag, fru talman, är i nuläget de mest angelägna åtgärderna för att karriärtjänstreformen ska bli det lyft för läraryrket som många lärare och skolforskare ser som en nödvändighet för att vända de sjunkande kunskapsresultaten. (Applåder) ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,4.80339311713e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf97,H201UbU11,N,2015-08-18 09:01:01,367260,Annika Eclund (KD), | |
| 5ae284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,98,"Fru talman! Annika Eclund nämnde Bunkefloprojektet, och då kunde jag tyvärr inte låta bli att springa upp till talarstolen. Jag avser inte att dra ut på debatten. Men vi har ett stort gemensamt intresse, många partier här inne, fru talman. Det är utökade idrottstimmar. Som jag förstår det har KD en lite annorlunda linje än de övriga allianspartierna. Man vill utöka; man vill inte ta bort någonting. Man utökar tiden. Bunkefloprojektet hänger egentligen ihop med benskörhet hos de äldre. Det var så man började arbetet. Tanken är att parallellgrupperna ska jämföras hela vägen till dess de uppnår pensionsålder och hur träningen har fungerat. De positiva bieffekterna har visat sig, precis som Annika Eclund föredömligt har nämnt här, vara att eleverna blir friskare och får bättre resultat. Allt har blivit positivare. Den stora skillnaden med Bunkefloprojektet, fru talman, är att de lokala entreprenörerna inkluderas. I det här fallet är det den lokala fotbollsföreningen, den lokala innebandyföreningen och en lokal dansförening. De har varit tre gånger i skolan. Här måste vi bli mycket bättre på att använda de externa resurser som faktiskt finns utanför skolan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet Jag har två frågor. Min första fråga gäller om KD har några tankar här. Min andra fråga gäller om KD kan tänka sig samtala med den övriga Alliansen och se till att vi kommer fram till ett gemensamt förslag så att vi kan införa fler idrottstimmar utan att ta bort elevens val. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,6.78712094213e+11,ärendedebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf98,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367261,Stefan Jakobsson (SD), | |
| 5be284c2-7645-e511-9422-00262d0d7125,99,"Fru talman! Tack för tillfället att få en replik när man kommer in så sent i debatten. Jag förstod inte riktigt att vi skulle ha ett annat förslag än övriga Alliansen. Jag ledde det kristdemokratiska arbetet runt skolfrågor i två år, och vi fick fram en skolrapport på 43 sidor. En del av rapporten innehåller förslaget om mer idrottstimmar från 500 till 600 timmar. Precis exakt den skrivningen och det förslaget har anammats av den övriga Alliansen. Den frågan förstod jag inte riktigt. Jag är glad över att förslaget har fått genomslag. Jag talar gärna med mina allianskompisar om andra förslag. Stefan Jakobsson vet nog att Kristdemokraterna i alla sammanhang lyfter fram det civila samhället. Samhället ska byggas underifrån. Organisationer, föreningar och kyrkor som kan tänkas bidra till samhället ska stöttas. Där är vi helt på samma linje. ",Skolväsendet,2015-05-20 00:00:00,3854276,H209100,100,2014/15,Protokoll 2014/15:100 Onsdagen den 20 maj,4.80339311713e+11,ärendedebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209100/#anf99,H201UbU11,Y,2015-08-18 09:01:01,367262,Annika Eclund (KD), | |
| a4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,1,"Svar på interpellationer Herr talman! Kristina Yngwe har frågat mig hur jag ser på den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas åtgärdsförslag och på behovet av de politiska avvägningar som bland annat Jordbruksverket efterfrågar. Yngwe har vidare frågat om jag delar statsrådet Buchts ambition om att regeringen måste återta initiativet när det gäller vattendirektivets åtgärdsförslag samt hur ett sådant initiativ i så fall kommer att se ut. Jag vill inledningsvis klargöra att ansvaret för att ta fram de underlag och beslut som krävs för att följa EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) ligger hos de fem vattenmyndigheterna. De svenska bestämmelserna återfinns till större delen i förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön eller i vattenförvaltningsförordningen. Det är således ett delegerat ansvar. Vattenmyndigheterna själva, de nationella vägledningsmyndigheterna Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning samt de myndigheter och kommuner som berörs av åtgärdsprogrammens åtgärder kan begära att regeringen ska pröva åtgärdsprogrammen. Det har nu inkommit ett antal begäranden om regeringens prövning. Det är dels vattenmyndigheterna själva som begär en sådan prövning, dels en central myndighet och ett antal kommuner. Regeringen ska nu hantera detta prövningsförfarande, och jag kan inte föregripa den prövningen. Vad gäller Kristina Yngwes andra och tredje fråga är det regeringen som nu har initiativet eftersom vattendelegationerna inte kan fatta sina beslut utan att först ta del av regeringens beslut. Såväl vattenmyndigheterna som den myndighet och de kommuner som har begärt en prövning kommer att ges möjlighet att ytterligare utveckla sin talan. ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf1,H210575,N,2015-06-04 12:10:18,363685,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP), | |
| adb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,10,"Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig vad jag avser att göra för att förenkla systemet med statsbidragen så att Sveriges samtliga 290 kommuner, stora som små, enkelt kan ta del av de satsningar som riksdagen fattar beslut om. I allt väsentligt instämmer jag i Riksrevisionens slutsatser i rapporten <em>Specialdestinerade statsbidrag </em><em>-</em><em> Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?</em> Riktade statsbidrag bör gå till de skolor som bäst behöver insatserna, och själva systemet med statsbidrag ska fungera effektivt och bidra till en likvärdig utbildning av hög kvalitet och förbättrade studieresultat för eleverna. Jämlika förutsättningar är en av regeringens högsta prioriteringar inom skolpolitiken. Alla elever ska ha samma möjligheter till en bra utbildning, oavsett vilken skola de går i och vilken del av landet de bor i. Genom riktade insatser för att förbättra resultaten i skolorna med svaga studieresultat och tuffa förutsättningar kan likvärdigheten i skolsystemet förbättras. Regeringen föreslår en rad insatser med denna inriktning i propositionen <em>Vårändringsbudget</em><em> för 2015.</em> För att stödja skolor med svaga studieresultat och tuffa förutsättningar och fördela resurserna mer kompensatoriskt än tidigare har regeringen aviserat flera satsningar. Statens stöd till huvudmännen för skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar, eller för den delen många nyanlända elever, behöver förstärkas och effektiviseras inom ramen för regeringens samverkan för bästa skola. Inom ramen för denna satsning avsätts 300 miljoner kronor 2015, och regeringen har i vårpropositionen beräknat 600 miljoner kronor från och med 2016. Samverkan för bästa skola innebär att Statens skolverk ska träffa överenskommelser med skolhuvudmän om insatser riktade till skolor med låga resultat och tuffa förutsättningar. Regeringen avser att överväga om satsningen kan bli mer effektiv om statsbidrag inte riktas till huvudmännen utan att Statens skolverk i stället disponerar medlen och efter dialog med varje berörd huvudman fattar beslut om insatser som är väl anpassade efter huvudmännens olika förutsättningar och behov. För att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas och förbättras har regeringen i vårändringsbudgeten föreslagit en satsning på nationella skolutvecklingsprogram på 20 miljoner kronor i år. Satsningen beräknas därefter uppgå till 140 miljoner kronor årligen. De nationella skolutvecklingsprogrammen innebär nationella skolutvecklingsinsatser som är systematiska och långsiktiga, vilket ger en mer enhetlig struktur i stödet till skolor och huvudmän. Som Riksrevisionen konstaterar i rapporten <em>Specialdestinerade statsbidrag </em><em>-</em><em> Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?</em> tar skolor med låga kunskapsresultat mer sällan emot statliga bidrag än skolor med höga kunskapsresultat. För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev får skolans huvudmän, kommuner och fristående skolor, nu möjlighet att ta del av ett statsbidrag om ca 2 miljarder kronor årligen för att till exempel kunna anställa fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. Regeringen och den borgerliga oppositionen är överens om ändamålet med satsningen. Regeringen har valt att utforma denna statsbidragsförordning på ett sätt som inte kräver medfinansiering eller stor administration, vilket flera tidigare statsbidrag ofta har krävt. Motkravet för att ta del av medlen är i stället att huvudmännen uppvisar en rekryteringsstrategi som visar hur de på lokal nivå planerar att gå till väga för att möta skolans stora rekryteringsbehov. Skolverket har vidare påbörjat ett arbete att följa upp och analysera vilka skolor som tar del respektive inte tar del av de specialdestinerade statsbidragen. Detta arbete är en förutsättning för att intentionen att skolor och huvudmän oavsett storlek ska kunna ta del av satsningarna uppfylls. För att långsiktigt bland annat se över likvärdigheten i skolan har regeringen också tillsatt en skolkommission som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Kommissionen ska även föreslå uppföljningsbara nationella målsättningar som bland annat utgår från skolans styrdokument och som syftar till att förbättra och utveckla den svenska skolan. Kommissionen ska lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem. Genom utformningen av statsbidraget för fler anställda i skolan och regeringens övriga aviserade satsningar som framgått tidigare finns det nu goda förutsättningar att skolorna med de största behoven också är de som får ta del av insatserna. Talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren och förklarade överläggningen avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:532 om förenklade system för statsbidrag,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.38588409223e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf10,H210532,N,2015-06-04 12:10:20,363694,Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), | |
| aeb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,11,"Herr talman! Ida Drougge har frågat mig om jag kommer att ta till mig Grundskoleutredningens förslag om att införa en tioårig grundskola, och Erik Bengtzboe har frågat mig om jag anser att det krävs en tioårig grundskola för att förbättra de sjunkande studieresultaten samt hur jag kommer att säkerställa att utbildningsutskottets tillkännagivande efterlevs. Interpellationerna besvaras i ett sammanhang eftersom de berör samma område. Låt mig börja med att säga att jag håller med Erik Bengtzboe om att alla elever ska få möjlighet att få tidigt stöd, fångas upp om de behöver extra hjälp och därmed kunna nå de uppsatta kunskapskraven. Likaså håller jag med Ida Drougge om att vi behöver en skola som bättre rustar eleverna för både kommande studier och arbetslivet längre fram. Det är därför som regeringen i budgetpropositionen för 2015 aviserade prioriteringar på tidiga insatser för att alla barn och elever i tid ska få det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. Det är också därför som regeringen har återkommit till riksdagen med förslag i vårpropositionen för en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev där just tidiga insatser är en av fyra huvudsakliga inriktningar för regeringens skolreformer. Reformerna avser en rad åtgärder inom ramen för ett lågstadielöfte som syftar till att förbättra den tidiga uppföljningen av elevernas kunskaper och stöd till eleverna. Detta innefattar bland annat ett statsbidrag som syftar till att höja kvaliteten på undervisningen genom att skapa mer tid för läraren att undervisa eleverna i lågstadiet och förskoleklassen. Regeringen avser även att införa en så kallad läsa-skriva-räkna-garanti och har därför gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att införa en sådan garanti och lämna förslag på hur den bör utformas. Garantin beräknas träda i kraft under 2017, och den ska innehålla förslag på insatser som, vid behov, kan sättas in redan i förskoleklassen. I vårpropositionen har regeringen även aviserat satsningar som syftar till att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog och att, med prioritering av förskoleklass och årskurserna 1-3, stimulera skolhuvudmännen att anställa fler lärare med specialpedagogisk kompetens samt att öka andelen behöriga speciallärare och specialpedagoger. Vidare avser vi att införa ett obligatoriskt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 från hösten 2016. För att skapa mer jämlika och bättre förutsättningar för utveckling och lärande anser regeringen att det, även om nästan alla barn i dag deltar i förskoleklass, finns skäl att göra förändringar antingen så att förskoleklassen för sexåringar blir obligatorisk eller så att förskoleklassen för sexåringar införs som en del i grundskolan. Vi har därför gett Grundskoleutredningen ett tilläggsdirektiv att lämna förslag, med tidsplan, om hur något av dessa alternativ kan införas. Regeringen och oppositionen är överens om att alla sexåringar på sikt under mandatperioden ska gå i en obligatorisk skolform. Vi är överens om tidiga insatser från förskolan till årskurs 3. Vi har liknande satsningar på läsning, skrivning och räkning från förskoleklassen till årskurs 3. Vi är också överens om att alla lärare ska få den fortbildning som krävs för att klara av sina uppgifter. Det som uttrycks annorlunda i de borgerliga partiernas förslag är bland annat huruvida de framgent vill anse förskollärare behöriga att undervisa sexåringar. Avslutningsvis vill jag tillägga att jag är övertygad om att de åtgärder som regeringen föreslagit för riksdagen samlat kan bidra till att vända trenden med sjunkande studieresultat i den svenska skolan. Jag ser även fram emot att fortsätta arbetet med ytterligare förslag för förbättrade skolresultat. ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.38588409223e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf11,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363695,Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), | |
| afb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,12," Herr talman! Jag ska börja med att påpeka att det har skett någon form av missförstånd vad avser den föregående debatten. Maria Stockhaus trodde att hon hade dragit tillbaka sin interpellation, men jag tackar Fridolin för svaret även på den punkten. Den interpellation jag har lämnat in utgår delvis från den utvärdering som Skolverket har gjort i fråga om kvaliteten i undervisningen i förskoleklassen. Utvärderingen visar tydligt att det råder stora problem i frågor om likvärdighet i förskoleklasser med otroligt skiftande kvalitet mellan olika skolor. Ett sådant exempel som visar på detta är att det skiljer otroligt mycket mellan olika klasser beroende på om förskollärarna har någon utbildning. I en del skolor har sju av tio lärare förskollärarutbildning, medan det i andra skolor är så lågt som två av tio. Vi från Moderaterna och Alliansen har presenterat förslag i vår budget, och många av dem är likadana som de förslag Fridolin tog upp i sitt svar. Därutöver finns det förslag om mindre barngrupper, fler utbildningsplatser i förskollärarutbildningen, en förlängning av det förskolelyft som finns med kompetensutveckling för förskollärare och även ett sådant lyft för förskolechefer. Därutöver är jag helt övertygad om att det behövs ytterligare satsningar och förändringar framöver för att skapa en mer sammanhållen skola och utbildningskedja med en mer likvärdig överlämning mellan förskoleklassen och nästa klass. I dag innebär årskurs 1 en helt annan skolform. Många elever byter inte bara klass och lärare utan i många fall även skola. Vidare anser vi att en tioårig grundskola skulle göra så att utbildningssystemet hänger mer ihop. Förskollärare har ovärderliga kunskaper om varje barn. Vi tycker att förskollärarna behövs i överlämningen när barnen byter klass. Kompetensutveckling i form av breddning och fördjupning inom Förskolelyftet som en mer permanent lösning, i kombination med att förskoleklassen blir en del av grundskolan, tror vi kommer att vara avgörande för att förskollärarna ska kunna förmedla sina ovärderliga kunskaper om varje barns behov. Det kan då bli möjligt för barn i ettan och tvåan och högre upp i årskurserna att få ta del av förskollärarnas ovärderliga kompetens i olika undervisningsformer. Lärarna kan då undervisa både i förskoleklass och även högre upp i åldrarna och använda förskolepedagogik, som vi tycker är så bra, även för lite äldre barn. OECD visar just att vi är bedrövliga på fortbildning och framför allt varit det historiskt. Min fråga till ministern är: Behöver vi inte möjliggöra detta? ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,6.04811710522e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf12,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363696,Ida Drougge (M), | |
| b0b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,13,"Herr talman! Svensk skola har under en lång tid tappat i resultat. Ända sedan 1982 har Sveriges skolor haft en negativ utveckling när det kommer till de faktiska kunskapsresultaten, även om betygen samtidigt har ökat. När alliansregeringen tillträdde år 2006 tog vi därför till historiskt stora reformer med bland annat en ny gymnasieskola, en ny lärarutbildning och utökad undervisningstid. Och mycket är gjort som jag tror att också utbildningsministern tycker är bra, men det är fortfarande många saker kvar som behöver korrigeras. Inte minst har vi utmaningar i de tidiga åren i den svenska skolan. Bristen på tidiga insatser för elever i kombination med avsevärt mycket mindre undervisningstid i Sverige jämfört med andra länder gör att många elever tyvärr halkar efter. Många insatser har här inletts på sistone av alliansregeringen. Vissa av dem har också den rödgröna regeringen tagit över. Vissa har man nyformulerat, och vissa kommer vi säkert att formulera tillsammans framöver. Läsa-skriva-räkna-garantin är ett bra exempel på hur man ser till att rätt stöd hamnar rätt. Men för att stödet ska fungera och komma på plats krävs det att det finns kompetenta, välutbildade lärare som har möjlighet att göra de bedömningarna. Alliansregeringen tillsatte en utredning för att göra grundskolan tioårig där förskoleklassen blev en del av grundskolan. Det gjorde att det fanns ett behov av att fortbilda de lärare som då var verksamma i förskoleklasserna för att se till att de fick kompetens när det gäller läsa, skriva och räkna och när det gäller möjligheten att bedöma enskilda elever. Det är något som i dag inte ingår i förskollärarutbildningen. Det är uppenbarligen riksdagens vilja att detta ska vara vägen framåt, för så sent som i går fattade riksdagen beslut om att tioårig grundskola ska genomföras. När det kommer till utredningen är det dock regeringen som har makten över hur utredningen ska genomföras. Regeringen har tagit bort frågan om fortbildning av förskollärare och en, så att säga, ombyggnation av förskollärarutbildningen från utredningen, vilket gör att utbildningsministern i realiteten väljer att ta samtliga förskollärare som gisslan. När Grundskoleutredningen är färdig i höst och vi förhoppningsvis ska sätta oss ned och samtala om vad vi kan göra framåt står vi med det som Gustav Fridolin beskriver som två olika alternativ: antingen att göra förskoleklassen obligatorisk eller att göra grundskolan tioårig. Men om utredningen inte ser över hur vi ska stärka kompetensen hos förskollärarna, så att de kan följa med in i grundskolan, betyder det att man ställer hela den yrkesgruppen utanför alternativet en tioårig grundskola. Om vi ska kunna ha ett samtal om detta och om det ska kunna röra sig framåt krävs det att utredningen tillförs direktivet igen att se över möjligheten att integrera förskolan i grundskolan avsevärt mycket bättre. Riksdagen fattade beslut så sent som i går, och riksdagsmajoritetens intention är att man vill ha en tioårig grundskola. Min fråga till Gustav Fridolin är: Kommer man att följa riksdagens beslut och ändra direktiven så att det finns något att samdiskutera när Grundskoleutredningen är klar? Eller kommer detta att bli ytterligare en sådan fråga som regeringen väljer att skjuta framför sig i stället för att ta tag i här och nu? ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.13020576128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf13,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363697,Erik Bengtzboe (M), | |
| b1b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,14,"Herr talman! Jag vill börja med att inskärpa det Erik Bengtzboe säger om kunskapsutvecklingen och resultatutvecklingen i svensk skola. Det är inte bara så att resultaten har fallit under lång tid, utan de har också fallit väldigt mycket snabbare under 2000-talet. År 2003 var det i PISA-mätningen bara tre eller möjligen fyra länder som hade signifikant bättre resultat än Sverige i läsförståelse. I senaste PISA-mätningen var det bara tre eller möjligen fyra länder som hade signifikant sämre resultat i läsförståelse i OECD. I somras var det fler elever än någonsin tidigare som lämnade nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiets nationella program. Ja, resultaten har fallit länge, men det vi sett under de senaste åren i fallande kunskapsresultat saknar tyvärr motstycke, och det lämnar väldigt många unga utan en biljett in i framtiden som man förtjänar om man går i en skola i Sverige. Då är kvaliteten i förskoleklassen, likvärdigheten i förskoleklassen, det tidiga stödet i förskoleklass och grundskola, och för den delen förskola, oerhört viktigt för att lyckas. Det visar all tillgänglig forskning, och detta har OECD påpekat flera gånger. Jag instämmer i Ida Drougges beskrivning av de stora problemen i förskoleklassen i dag. Dels ser det olika ut på olika håll i landet, dels handlar det om överlämningen. Kunskapen om barnen när förskolan lämnar över till förskoleklassen och när förskoleklassen lämnar över till grundskolan följer inte med. Det är just av det skälet som vi nu gör tre saker. För det första har Skolverket i uppdrag att föreslå nya avsnitt i läroplanen för förskoleklassen och för den delen för fritidshemmen. Det var något som den tidigare regeringen inte tittade på när man införde de nya läroplanerna, och det är ett stort problem. Det behöver vara tydligt vad som är förskoleklassens uppgift så att vi får en likvärdighet över landet och en fungerande överlämning. För det andra inför vi en läsa-skriva-räkna-garanti som gäller från förskoleklassen till årskurs 3. Erik Bengtzboe behöver inte oroa sig för att vi inte kommer med åtgärder för fortbildningen av lärare som verkar i förskoleklasser. Men det är självklart i utredningen om läsa-skriva-räkna-garantin, där man tittar på det pedagogiska innehållet, som frågorna om fortbildningen bör tas, inte i den utredning som huvudsakligen tittar på det juridiska ramverket. Fortbildning handlar om pedagogik, inte juridik. För det tredje vill vi att alla sexåringar ska gå i en obligatorisk skola. Obligatoriet för förskoleklassen är inte bara viktigt för att de sista procenten av sexåringarna som i dag inte går i förskoleklassen ska gå i förskoleklassen. Det är också viktigt därför att ett obligatorium skapar en attraktivitet och tyngd i utbildningen och en bättre sammanhållning i skolsystemet. Det är därför vi är överens om att alla sexåringar ska gå i en obligatorisk skola. Grundskoleutredningen har att titta på det alternativ som vi föredrar, att förskoleklassen görs obligatorisk men fortsatt är en egen skolform, och på alternativet att förskoleklassen förs in i grundskolan och då blir en del av en tioårig grundskola. Detta tittar Grundskoleutredningen på, precis som riksdagen i sitt tillkännagivande i går efterfrågar. En fråga kvarstår, och det är en fråga till mina interpellanter. Ni betonar, precis som forskningen, vikten av pedagogiken. Moderaterna skriver i en DN Debatt-artikel i dag om hur viktig förskolepedagogiken är och vilken roll den kan spela. Men när det gäller det som riksdagen fattade beslut om i går är det väldigt oklart om ni menar att akademiska experter på små barns lärande ska få fortsätta att undervisa sexåringar eller om de måste omskola sig till någon annan typ av lärare än förskollärare för att få jobba med sexåringarna. Hur är det egentligen ställt? Hur värderar ni förskolepedagogiken? ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.38588409223e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf14,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363698,Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), | |
| b2b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,15," Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag har otroligt svårt att tro att någon här eller statsrådet själv tror att om förskollärare får möjlighet att undervisa även i det som i dag är klass 1 och får fortbildning och mer kunskap raderar det tidigare kunskaper. Vårt minne fungerar inte likt en dator, att ifall jag behöver få plats med lite mer kunskaper behöver jag först radera tidigare kunskaper. Vi fylls inte av kunskap på det sättet. Därför vill vi självklart inte - och det tror jag att ministern vet och förstår - göra så att våra förskollärare mister den förskolepedagogiska kunskap som de har i dag. Jag har dessutom svårt att tro att det över huvud taget går att göra det om man mot förmodan skulle vilja det. Politiken styr inte det. OECD visar att vi över tid gett lärare och förskollärare lite för dåliga möjligheter till kompetensutveckling. Det styrde den förra regeringen upp, och jag har förstått att ministern vill fortsätta med det, vilket är bra. Den stora skillnaden mellan oss handlar om hur mycket kompetensutveckling förskollärarna ska få. Vi vill att förskollärarna ska få möjlighet att undervisa i grundskolan, och därför har vi ett förslag om tioårig grundskola. Det betyder på inget sätt att förskollärare ska hindras att undervisa i grundskolan. Tvärtom ska de få möjlighet att göra det. Elever som är inte bara sex år utan sju och åtta år ska få ta del av förskolepedagogiken och få hjälp av den för att fortsätta lära sig ännu mer och ännu bättre. Barn i låg ålder tycker att det är kul att lära sig. Skolverkets utvärderingar pekar här inte på de motivationsproblem och så vidare som finns i högre årskurser. Barn tycker att det är roligt att lära sig och vill lära sig. Därför är det viktigt att barn får denna möjlighet så att de blir ännu bättre rustade för framtiden. Jag blir fundersam. Varför vill inte statsrådet ha mål och kunskapskrav redan i förskolan? Det är ju till gagn för eleverna. I höst kommer Grundskoleutredningen med sina resultat. Hur kan ministern tro att vi då vill samarbeta när Grundskoleutredningen som den nu ser ut inte utreder denna fråga brett utan utreder den utifrån att det måste vara antingen eller? Vill ministern att vi ska samarbeta när Grundskoleutredningen kommer med sina resultat? Jag vill det. Om även ministern vill det hoppas jag att ni gör ett tillägg till utredningen så att vi möjliggör för förskollärare att också arbeta med barn som är sju och åtta år gamla. ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,6.04811710522e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf15,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363699,Ida Drougge (M), | |
| b3b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,16,"Herr talman! Som man frågar får man svar, heter det. Det blir kanske som tydligast i statliga utredningar. Direktiven styr vilket underlag man får att fatta beslut på. Herr talman! Utbildningsministern återkommer ständigt till läsa-skriva-räkna-garantin som han menar ska vara en garant för tidigt stöd. Den ska gälla i första klass och förskoleklass, oavsett om förskoleklass blir en del av grundskolan eller inte. Just därför ska frågan om kompetensutveckling för förskollärare inte ingå i Grundskoleutredningen utan placeras i en separat utredning. Därmed spelar han effektivt bort möjligheten för förskollärare om det är så att förskoleklass, i enlighet med vad riksdagen har fattat beslut om, blir en del av grundskolan. Det ligger då i en annan utredning, och underlaget kommer inte att finnas tillgängligt för beslut. Den oinitierade som tar del av debatten för första gången kanske undrar vad skillnaden är mellan att göra förskoleklass obligatorisk och att göra den till en del av grundskolan. Det finns en rad olika skillnader. För det första visar Skolverkets utredning, jämförelse och utvärdering att det är extremt ojämn kvalitet i förskoleklasser i dag. Om förskolan blir en del av grundskolan kan man ställa krav på en mycket enhetligare utformning. Då kan man garantera kvaliteten för alla elever och undvika mycket av den segregering som sker i dag. För det andra har dagens förskollärare inte utbildning och kompetens för att bedöma enskilda elever och att pedagogiskt undervisa i läsning, skrivning och räkning, vilket Fridolin säger ska vara en bärande del i förskoleklass. För det tredje är det i lagstiftningen för förskoleklass mycket mer begränsat i vilket mån den enskilde eleven har rätt till att få extra stöd om denne så behöver. Herr talman! På en rad olika punkter skiljer sig alltså obligatorisk förskoleklass från förskoleklass som en del av grundskolan, och ingenstans är det till gagn för eleverna. Därför landar Alliansen i att det enda naturliga är att förskoleklass blir en del av grundskolan. Då kan vi se till att den ojämna kvaliteten raderas ut, att bedömningsstödet som behövs finns på plats och att rätten till särskilt stöd för de elever som behöver det finns på plats, vilket utbildningsministern brukar vurma för. Detta får självfallet konsekvenser för förskollärarutbildningen och för fortbildningen av förskollärare. I ursprungsdirektivet lade Alliansen fram en begäran om att också utreda hur vi ser till att säkerställa fortbildning och att förskollärarutbildningen möter detta så att dessa lärare kan följa med in i grundskolan. Det är den naturliga vägen framåt. Herr talman! Om utbildningsministern vurmar för förskolepedagogiken, varför tycker han inte att den kan få hänga med några månader till för de små som behöver det? När man delar upp det på olika utredningar som ministern gör håller man faktiskt förskollärarna som gisslan. Herr talman! Utbildningsministern har i dag varit utbildningsminister i 230 dagar. Hittills har det mesta handlat om att tillsätta utredning efter utredning och skjuta beslut på framtiden. Varför kan vi inte lägga till det tilläggsdirektiv som fanns på plats innan ni tog bort det om att se över kompetensutvecklingen för förskollärarna så att vi inte behöver skjuta detta på framtiden ytterligare? ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.13020576128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf16,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363700,Erik Bengtzboe (M), | |
| b4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,17,"Herr talman! Jag håller med om att vi måste utreda vilken fortbildning som behövs för alla lärare som verkar i förskoleklass i dag, oavsett om de är utbildade till förskollärare eller grundskolelärare. Hur ser vi till att de får de verktyg som behövs för att implementera ett mer strukturerat arbete med läsning, skrivning och räkning? Sådana tilläggsdirektiv kommer. Vi menar dock att de bör samlas i en utredning som snarare handlar om det pedagogiska innehållet än den juridiska utformningen. Ida Drougge beskriver målande att barn tycker att det är kul att lära sig. Det instämmer jag verkligen i. Möter man varje dag en frågvis fyraåring som hela tiden lär sig nya saker i förskolan är det svårt att göra annat. Forskningen visar också tydligt vilket värde den lekfulla pedagogik som finns i förskolan och som fortsätter genom en blandning av förskolepedagogik och grundskolepedagogik in i förskoleklass har för resultaten. OECD redovisar att man kan se på 15-åringarnas PISA-prov vilka elever som har fått och inte fått en bra förskola. Så länge håller effekten av förskolepedagogiken i sig. Det är av denna anledning vi tror att det är bra att förskolepedagogiken och grundskolepedagogiken gifter ihop sig när övergången från förskola till grundskola görs. Det var grundtanken med förskoleklass. Kan vi få det att fungera likvärdigt är det en bra grundtanke. När jag på DN Debatt läser om Moderaternas utspel och vurm för förskolepedagogiken kan jag inte förstå annat än att vi i grunden håller med varandra om det. Ida Drougge undrar varför det skulle vara fel att befintliga förskollärare i förskoleklass utbildar sig mer. Det är inte fel. Lärare i förskoleklass och på lågstadiet måste få verktyg för ett strukturerat arbete med läsning, skrivning och räkning så att ingen elev lämnar trean utan att kunna tillgodogöra sig också skolans senare ämnen. Det Moderaterna tidigare föreslagit handlar inte om att förskollärare i förskoleklass ska utbilda sig mer. Det handlar om att de ska ombilda sig för att det inte duger att vara förskollärare, att akademiskt utbildade experter på små barns lärande inte ska vara behöriga att jobba med sexåringar. Ni har sagt att förskollärare och förskollärarpedagogik ska ut från förskoleklass och sexåringars vardag och att förskollärare inte ska vara behöriga att arbeta om de inte ombildar sig till en annan typ av lärare. Här skiljer vi oss åt. Vi menar att såväl förskollärare som grundskollärare i förskoleklass och på lågstadiet behöver den fortbildning och de verktyg som krävs för att de ska kunna utföra ett strukturerat arbete vad gäller läsning, skrivning och räkning. I dag brister det i likvärdighet i förskoleklass. Det brister tyvärr också i lågstadiet. Därför behöver alla lärare som verkar i förskoleklass och på lågstadiet möjlighet till denna typ av fortbildning - givetvis med hänsyn tagen till vilken typ av utbildning de har i grunden. Jag måste ställa tre frågor, efter att i går ha läst riksdagens betänkande och det ni hänvisar till som ett beslut men som är ett tillkännagivande Först och främst: Ska jag uppfatta Moderaternas linje som att förskollärare inte ska vara behöriga att jobba med sexåringar med mindre än att de ombildar sig till att bli grundskollärare, att man som förskollärare inte blir behörig att jobba med sexåringar? Är det Moderaternas linje? Om det är Moderaternas linje, tycker ni verkligen att det största rekryteringsproblemet i svensk skola i dag är att för många förskollärare jobbar med 6åringar? Tycker ni inte att antalet obehöriga lärare i grundskolan är ett större rekryteringsproblem, där vi behöver göra mer för att se till att alla lärare är behöriga och har legitimation? Och om detta är er linje, är det också en linje som delas av den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna, som ställer sig bakom beslutet i går? Det framgår inte av riksdagens betänkande. ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.38588409223e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf17,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363701,Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), | |
| b5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,18," Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att ministern väljer att lite grann spela bort sig och gömma sig bakom ord i den här frågan. Han säger i ena stunden att vi är väldigt överens och i andra stunden att vi verkligen inte är det. Vad jag tror att detta kokar ned till, skillnaden, är detta. När vi under förra mandatperioden införde en mängd insatser för att ge barn stöd och hjälp tidigt såg vi att det stödet inte användes. Det kom inte på sin plats. Det togs ut av elever i sjuan, åttan och nian. De behöver också stöd. Men vi ser att behovet av hjälp tidigt är avgörande, kanske framför allt för att lusten att lära ska finnas kvar när man blir lite äldre. Då är det såklart avgörande att de lärare som jobbar med barnen tidigt är behöriga och har kunskaper om att läsa, skriva och räkna, didaktiken kring detta, och framför allt kanske bedömning, för det är bedömning som ligger till grund för om man har rätt till särskilt stöd. Den problematik som vi har i dag är att barn som går i förskoleklass inte kan få rätt till särskilt stöd. Där vill vi att de ska få vara en del av grundskolan, få tydliga mål och kunskapskrav, men att förskolepedagogiken självklart ska få finnas med och finnas kvar. De delarna har nuvarande regering plockat ut ur Grundskoleutredningen. Vi vill att det förs tillbaka igen. Sker det tror jag att vi kan bli överens. ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,6.04811710522e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf18,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363702,Ida Drougge (M), | |
| b6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,19,"Herr talman! Utbildningsministern skjuter gärna utmaningar på framtiden. Det är något som börjar bli ganska symtomatiskt för hela den rödgröna sammanbrottsregeringen. Mål blir målsättningar som blir tankebanor och blir lite grann som nyårslöften, som arbetsmarknadsministern uttryckte det. Jag vet inte riktigt hur länge utbildningsministern brukar hålla sina nyårslöften, men jag hoppas i alla fall att en regering håller sina löften längre än man brukar hålla ett nyårslöfte. Utbildningsministern talar sig varm för vikten av förskolan och konstaterar i PISA-underlagen att man kan se, till och med tio år senare, vem som har gått i en bra eller dålig förskola. Ändå landar inte utbildningsministern i att den ojämna kvaliteten i förskoleklasserna är ett problem. Om vi tio år senare kan konstatera att elever som har gått i en ""sämre"" förskoleklass har sämre resultat tycker han ändå inte att det är en anledning att göra förskoleklassen obligatorisk för att kunna garantera en likvärdighet. Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt. Nej, utbildningsministern, det är ingen från Moderaterna som har sagt att förskollärare inte duger. Jag tycker faktiskt, herr talman, att utbildningsministern borde be om ursäkt för det, för det är ingen som har hävdat något sådant. Men det är ett faktum att förskollärare i dag i sin utbildning saknar den pedagogik som krävs när det gäller att läsa, skriva och räkna och saknar kompetens när det gäller att bedöma enskilda elever. Det säger utbildningsministern själv, när han konstaterar att detta ska utredas i en annan utredning, för att göra det möjligt att läsa-skriva-räkna-garantin också gäller i förskoleklasser. Uppenbarligen har vi samma syn på förskollärarnas kompetens. Då tycker jag inte att den typen av påhopp gör sig väl vare sig i kammaren eller någon annanstans. Vad vi diskuterar är följande. Den 26 mars 2015 fattade regeringen beslut enligt följande när det gäller utredningen om grundskolan: ""Utredaren ska inte längre föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i förskoleklass kan utformas på lämpligast sätt"" för att gå hand i hand med det andra. Det är det vi debatterar. Korrigera ert misstag! Lägg tillbaka direktivet, så att vi får något att utreda! ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.13020576128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf19,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363703,Erik Bengtzboe (M), | |
| a5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,2,"Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Rent vatten är någonting som alla med någon form av insikt om framtiden ser som otroligt viktigt. Det är vårt allra viktigaste livsmedel, och vi inom de gröna näringarna är beroende av att vattnet som våra kor dricker är rent och att grönsakerna bevattnas med vatten som inte innehåller några giftiga eller främmande ämnen. Därför är det i allas intresse och även allas ansvar - handel, producent, konsument och politiker - att se till att det vatten vi har i Sverige håller god kvalitet. I slutet av april gick remisstiden ut för de fem vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Förslaget har mött ganska skarp kritik från många håll. Precis som ministern lyfter fram i sitt svar har vattenmyndigheterna själva begärt överprövning hos regeringen. Ett flertal kommuner vill att frågan ska lyftas till regeringen. Även Jordbruksverket vill att samtliga fem åtgärdsprogram ska prövas av regeringen. Vad är då problemet? Jo, det finns ett antal viktiga kärnfrågor i de här avvägningarna som i dag hänger i luften. Där måste regeringen fatta den politiska taktpinnen. Delvis handlar det om hur de åtgärder som föreslagits ska finansieras. Vattenmyndigheterna beräknar en kostnad på 2 miljarder för de föreslagna åtgärderna. Jordbruksverket beräknar en kostnad på drygt 20 miljarder för de föreslagna åtgärderna för just jordbruket. Frågan är vem den räkningen ska skickas till. Ett exempel på åtgärder där finansieringen är oklar samtidigt som kostnadseffektiviteten kan ifrågasättas är strukturkalkning av omfattande arealer jordbruksmark. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen redovisas ett åtgärdsförslag som för hela landet omfattar strukturkalkning på 500 000 hektar. Strukturkalkning är på en del jordar en fantastisk åtgärd som verkligen gör nytta. Den minskar fosforbelastningen samtidigt som den ökar skördarna. Men på andra jordar kommer insatsen inte att göra någon skillnad alls för transporten av fosfor till vattenmiljöer. Är det rimligt att åtgärder utan finansiering och utan generell effekt ska påtvingas lantbruksföretagarna? Ett annat område där finansieringen är oklar är de stora arealer högvärdig åkermark som ska tas ur bruk för att bli skyddszoner och våtmarker. Drygt 80 000 hektar beräknas tas ur bruk, men hur ersättningen för den mark som tas ur bruk ska se ut och hur kostnaderna för anläggande och skötsel ska hanteras är frågor som fortfarande hänger i luften och är oklara. Under 2014 gjorde miljö- och jordbruksutskottet en utvärdering av olika insatser riktade mot övergödning av våra vattendrag. Där konstaterades bland annat att det är viktigt att det finns en balans mellan tvingande åtgärder och frivilliga åtgärder. Man kan konstatera att i det åtgärdsprogram som nu föreligger finns ett stort fokus på tvingande åtgärder och styrmedel som lagkrav, föreskrifter och allmänna råd. I många fall har olika miljöåtaganden varit kopplade till olika stödsystem. Om man inför lagar och föreskrifter minskar möjligheterna till ersättning, och det finns risk att det viktiga arbete som redan pågår i form av frivilliga åtgärder begränsas. Utskottet poängterar att det är viktigt med ett kostnadseffektivt åtgärdsarbete och att detta måste utgå från lokala förutsättningar eftersom förutsättningarna runt om i Sverige är mycket olika. Det täcks inte riktigt av dagens förslag till åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet föreslås att medel ska tas från det svenska landsbygdsprogrammet, men där finns inte finansieringen i dag. Frågan är om det är särskilt lyckat att dra igång någonting som det inte finns finansiering för. Min undran är hur regeringen ser på den här finansieringen. Är det rimligt att jordbruket ensamt ska ta den här kostnaden? Och hur ser regeringen på avvägningen mellan olika ersättningsmodeller, tvingande lagar och frivilliga åtgärder? ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.84738092723e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf2,H210575,N,2015-06-04 12:10:18,363686,Kristina Yngwe (C), | |
| b7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,20,"Herr talman! Jag får ägna mina två sista minuter åt att försöka förstå logiken i den moderata argumentationen. Ida Drougge beskriver, på ett sätt som jag tycker är korrekt, hur vi bland annat genom den nya skollagen har stärkt rätten till särskilt stöd, att man som elev ska få det stöd man behöver när man behöver det, så att man inte behöver uppleva att det går årskurs efter årskurs utan att man har verktygen för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som sker. Det är ett problem i förskoleklassen, där vi ser hur likvärdigheten brister. Det är problem i ettan, tvåan och trean. Det säger också Ida Drougge, för hon säger att stödet framför allt har kommit i högstadiet. Ja, det stämmer. Vi har mest särskilt stöd i nionde klass. Elever som har halkat efter i kanske nio år får stöd först då. Det är klart att det då är väldigt svårt som elev att hinna i fatt. Men vad är Moderaternas lösning på detta? Ja, Moderaternas lösning är att vi ska se till att alla lärare som jobbar i förskoleklassen - ettan, tvåan och trean - ska få den fortbildning och de verktyg som de behöver och den makt de behöver för att se till att stödet verkligen kommer på plats när man identifierar att det behövs. Nej, Moderaterna talar inte om fortbildning för alla lärare från förskoleklass till årskurs 3. Moderaterna pekar ut förskollärarna i förskoleklassen och säger att de ska få fortbildning. De ska till och med bli ombildade. De får inte längre vara förskollärare för att behöriga, utan de ska bli en annan typ av lärare. Då ställer jag mig en fråga. Om vi ser att vi har problem också i tvåan och trean med att elever som behöver stöd inte får det - lärare kanske identifierar behovet av stöd men har inte makt att få det på plats - hur ska det ändras genom att ni ombildar hälften av lärarna i förskoleklassen? Vi behöver se till att lärarna har den makt och de verktyg som de behöver för att se till att stödet kommer på plats när det kommer på plats. Det gäller hela vägen från förskoleklass till årskurs 3. Det är kärnan i läsa-skriva-räkna-garantin. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellationerna 2014/15:557 och 558 om tioårig grundskola,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.38588409223e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf20,H2C120150521ip,N,2015-06-04 12:10:22,363704,Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), | |
| bab4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,21,"Frågestund Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras av klimat- och miljöminister Åsa Romson, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, statsrådet Kristina Persson, statsrådet Per Bolund och statsrådet Ardalan Shekarabi. En fråga ska vara av övergripande allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådens ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Klimat- och miljöminister Åsa Romson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,,frågestund,TREDJE VICE TALMANNEN,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf21,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363705,TREDJE VICE TALMANNEN, | |
| bbb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,22,"Fru talman! Jag vänder mig till vice statsminister Åsa Romson. Vi har, fem partier, tecknat en bred försvarsuppgörelse. Det tror jag i grunden är bra. Moderaterna är ett av partierna, och Miljöpartiet är ett av de andra partier som ingår i denna breda försvarsuppgörelse. Jag tror att det är en tydlig signal i en orolig omvärld, och jag tror att det är en tydlig signal till länderna i Östersjöområdet. I uppgörelsen talar vi om behovet av ökat samarbete och ökad tränings- och övningsverksamhet. Det är i grunden bra. Vi säger också att det gäller inte minst med USA och Nato. Nu i juni kommer vi att genomföra en större övning uppe i norra delen av Sverige under norsk ledning. Det kommer att handla om över 100 plan och 3 600 personer. Tyskland, Storbritannien och USA ingår. Vi kommer också att i juni genomföra en större övning, Baltops, i Östersjön med bland annat B52-plan från USA. Enligt medieuppgifter förstår jag nu att det finns några ledande miljöpartister som har reserverat sig i sin riksdagsgrupp mot försvarsuppgörelsen. Jag förstår också att det finns de som öppet ifrågasätter den typ av övningar som den vi har i norra Sverige och Baltops. Jag utgår ifrån att regeringen är överens om vikten av övningsverksamheten. Men är regeringspartierna överens om denna typ av övningsverksamheter och om försvarsuppgörelsen? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.80681611418e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf22,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363706,Hans Wallmark (M),Miljöpartiets syn på försvarsuppgörelsen | |
| bcb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,23,"Fru talman! Jag tackar för frågan. Från regeringens sida är vi tydliga med att det är viktigt att ha en politiskt bred samverkan i Sverige både om den svenska säkerhetspolitiken och om försvarspolitiken. Vi är därför glada att det gick att nå en så bred försvarsuppgörelse när det gäller hur vi kan förstärka de förmågor som behöver ses över och stärkas inom det svenska försvaret och när det gäller att se över organisationsmodellerna på olika sätt. Vi är glada att vi gjorde detta i en så pass bred enighet som vi kunde få, och vi är glada för denna samverkan i riksdagen. En del av den oroliga omvärld vi har, och en del av den moderna försvarsuppställningen, handlar om en internationell samverkan. Vi bygger säkerhet för Sverige genom samverkan med andra länder. Det har vi gjort under lång tid, och det är en del av vår säkerhetspolitiska doktrin. Det avser vi också att fortsätta göra. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf23,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363707,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Miljöpartiets syn på försvarsuppgörelsen | |
| bdb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,24," Fru talman! Det är helt riktigt; vi bygger säkerhet med andra. Det är därför det är viktigt med samarbete, och det är därför det är viktigt med samverkan och inte minst med övningsverksamhet. Jag tycker att det är bra att vi övar med USA. Jag tycker att det är bra att vi övar med Storbritannien, med Tyskland och med andra Natoländer. Det är också någonting som vi är överens om i inriktningen i försvarsuppgörelsen. Jag vill understryka precis det som vice statsminister Åsa Romson sa: Det är bra att vi sänder denna typ av tydliga signaler. En bredd i riksdagen, fem partier, står bakom uppgörelsen. Denna typ av uppgörelser undergrävs dock om det finns reservationer i ett av riksdagspartiernas riksdagsgrupper mot denna typ av uppgörelser. De undergrävs när man öppet ifrågasätter sådan här viktig övningsverksamhet och när man specifikt pekar ut ett land som man tycker att vi inte borde samverka med, nämligen USA. Jag ställer min fråga till vice statsministern återigen. Jag utgår från att regeringen är överens om betydelsen och vikten. Men är regeringspartierna överens om betydelsen och vikten? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.80681611418e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf24,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363708,Hans Wallmark (M),Miljöpartiets syn på försvarsuppgörelsen | |
| beb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,25,"Fru talman! En regering består av regeringspartier, åtminstone i ett demokratiskt land som Sverige med en parlamentarism där det är det folkvalda parlamentet, riksdagen, som utgör underlaget för regeringen och där regeringen är det exekutiva organet. Självfallet står regeringspartierna bakom regeringens beslut. All annan ordning vore högst uppseendeväckande, skulle jag säga. Sedan har vi ett debattklimat i Sverige, i den här kammaren, inom partierna, inom föreningslivet, utanför den här kammaren och i intresseorganisationer som är öppet. Det välkomnar jag, för jag tror att det behövs också på den säkerhetspolitiska agendan, inte minst i en tid när vägvalen för nationerna är ganska svåra. Jag tror att vi alla här - åtminstone många - ser att vi är i ett läge med en upptrappad militär förmåga i vårt närområde som vi helst hade velat slippa se. Men när vi har den verkligheten ställs vi politiker inför många vägval. Den debatten måste vi också våga ta. Regeringen är tydlig. Vi behöver skapa samverkan brett i riksdagen, och vi behöver samarbete med andra länder. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf25,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363709,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Miljöpartiets syn på försvarsuppgörelsen | |
| bfb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,26,"Fru talman! Politik kan, i alla fall om man tillhör sjuklövern, vara bra lustig ibland. Sverigedemokraterna har nu länge föreslagit att man ska åtgärda problemen med EU-tiggeriet. År 2011 kom vi med sådana förslag. År 2014 drev vi en kampanj i EU-valet mot det organiserade tiggeriet. Då fanns det helt plötsligt inget sådant, lustigt nog. Och vad händer? Cirka en månad efter att SD i mars i år presenterade ännu mer detaljerade förslag mot EU-tiggeriet kommer Moderaterna och vill förbjuda det organiserade tiggeriet, som nyligen inte fanns - det förslag som Moderaterna åtta månader tidigare hade sågat. Kappvändare, kanske man kan kalla det. Den socialdemokratiska regeringen gick då ut genom Åsa Regnér och kallade Moderaternas förslag för ett intressant förslag. Frågan är: Vad avser regeringen att göra för att skyndsamt åtgärda problemen med EU-tiggarna? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,3.69028728526e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf26,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363710,Kent Ekeroth (SD),Åtgärder mot tiggeriet | |
| c0b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,27,"Fru talman! Vi har fattigdom i Europa. Vi har diskriminering av romer både i Europa och i vårt eget land. Den svenska regeringen har varit oerhört tydlig med att vi jobbar för att minska de ekonomiska klyftorna. Vi jobbar för ett mer jämlikt samhälle - ett samhälle där alla människor har ett lika värde. Regeringen har också varit oerhört tydlig med hur man agerar i den situation vi ser, och som de flesta i vårt land ser med oro på. Vi har människor som tvingas tigga på våra gator. Vi har tillsatt en nationell samordnare till stöd för kommuner, som också samlar ihop och ser vilka ytterligare åtgärder som det svenska samhället kan göra för att stödja dem som är de riktiga offren i detta, det vill säga de människor som tvingas tigga. Vi ser också att Polismyndigheten gör en samlad översyn och kommer med en rapport senare i höst. Det finns alltså flera tydliga åtgärder från regeringen, men de som är de riktiga offren i dagens situation är de som tigger. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf27,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363711,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Åtgärder mot tiggeriet | |
| c1b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,28,"Fru talman! Tydliga åtgärder, sa Åsa Romson. Jag hörde inte om en enda tydlig åtgärd. Svaret kan inte tolkas annat än som att väldigt lite, om ens något, kommer att ske. Det kanske inte är så förvånande egentligen, med tanke på den aningslöshet och godtrogenhet som de rödgröna uppvisar för jämnan. Era partikamrater i Stockholms stad slösar till exempel 11 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på EU-tiggare. De vill även ge gräddfiler åt återvändande Jihadkrigare - dem som minister Kaplan jämförde med frihetskämpar. Det är samma symtom. Jag förväntar mig inte att regeringen kommer att vara klarsynt nog att införa visumtvång för de länder varifrån tiggarna kommer eller att ens förbjuda det utländska tiggeriet. Därmed kommer problemen att kvarstå. Men kan regeringen i alla fall ge svenska folket besked om ifall ni åtminstone kommer att förbättra reglerna för avhysning så att näringsidkare till exempel inte ska få se sin mark ockuperad eller så att kommunens parker inte ska användas som tiggarnas personliga toaletter? Någonting kan ni väl komma med som ett besked? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,3.69028728526e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf28,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363712,Kent Ekeroth (SD),Åtgärder mot tiggeriet | |
| c2b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,29,"Fru talman! Kent Ekeroth inledde sin fråga med att hålla ett stort anförande som fick mig att undra om det snarare var någon annan representant, det vill säga från Moderaterna, som skulle stå här och svara på den. Det var ett något annorlunda sätt att ställa en fråga om regeringen om regeringens politik. Jag svarade däremot med att tala om vilken problembild regeringen ser och vilka åtgärder vi kan stärka och göra bättre i det svenska samhället. Jag är övertygad om att när vi ser på de åtgärder som gäller kommunernas handlingsmöjligheter och när det gäller vad staten kan gå in och hjälpa till med kan situationen bli bättre. Vi har därför tillsatt en nationell samordnare, vilket har behövts under lång tid - det ska man säga - för att kunna förbättra de åtgärdsmöjligheter som vi har i hela samhället. Det är dock ingen nyhet att Sverigedemokraterna i den här kammaren inte håller den fria rörligheten i Europa särskilt högt. Det är bara att beklaga. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf29,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363713,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Åtgärder mot tiggeriet | |
| a6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,3,"Herr talman! På mina resor runt om i landet träffar jag många mycket bekymrade lantbrukare som har förstått att deras åkermark håller på att omvandlas till våtmark. Jag ska ge ministern ett exempel: Bjälboslätten, som ligger mellan Väderstad och Skänninge i Mjölby kommun. Slätten är ungefär 3 000 hektar stor med fin, bördig åkermark. Här föreslår vattenmyndigheten att nästan 400 hektar ska omvandlas till våtmark. Ja, ni hörde rätt: våtmark. Här produceras i dag potatis, lök, spannmål och gräsmatta av högsta kvalitet. Åkermarkspriset ligger på 300 000 kronor per hektar. Det är bara ett exempel. Jag hör lantbrukare i Herrljunga, i Ödeshög, i hela landet, som nu är mycket oroade över det som har kommit ut. De är oroade över att fin, bördig åkermark som har brukats i generationer nu ska bli värdelös, och frågan kommer alltid upp: Vem ska ta kostnaden? Min fråga till miljöministern är alltså: Förstår miljöministern lantbrukarnas oro över det som har kommit ut, och vem ska ta kostnaden för att dessa hektar av högproduktiv jordbruksmark ska tas ur bruk för att bli våtmark? ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.92733370419e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf3,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363687,Magnus Oscarsson (KD), | |
| c3b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,30,"Fru talman! Jag vill ställa en fråga till civilminister Ardalan Shekarabi angående Skatteverkets kontor runt om i landet. Under våren nedläggningshotades nio kontor på ett ganska kraftfullt sätt. På grund av starka påtryckningar och stark opinionsbildning backade man från nedläggningshoten. Men det fanns nedläggningsbeslut sedan tidigare för två andra kontor, i Åmål och i Mora. I vevan med den välkomnade utredningen om den statliga närvaron på landsbygden som regeringen har tillsatt vore det önskvärt om staten tog en tankepaus även när det gäller de kontor som har fått nedläggningsbeslut tidigare. Min fråga till statsrådet är därför: Anser regeringen, precis som Centerpartiet gör, att de kontoren också borde få en paus och ingå i utredningen? Och vad kommer regeringen i så fall att göra för att agera i den riktningen? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.19542449425e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf30,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363714,Fredrik Christensson (C),Nedläggning av skattekontoren i Åmål och Mora | |
| c4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,31,"Fru talman! Jag vill tacka Fredrik Christensson för frågan. Efter åtta år av passivitet i fråga om myndigheters lokalisering fattade den här regeringen beslut om att ge Statskontoret i uppdrag att komma tillbaka med vägledande principer för hur vi ska styra statliga myndigheters lokalisering. Det är mot bakgrund av att vi måste arbeta för att staten ska hålla ihop vårt land, inte splittra det. I dagsläget är frågor som rör lokalisering av myndigheter delegerade till myndigheterna själva. Och så ska det vara. Vi ska ha stor delegering, och myndigheterna ska ha ett handlingsutrymme för att kunna jobba med effektiviseringsfrågor. Men regeringen, staten, kan aldrig abdikera från ansvaret för att stå för helheten och för att säkerställa att myndigheterna tar ansvar för helheten. Staten ska finnas i hela vårt fantastiska land. Mot bakgrund av detta har vi gett Statskontoret ett uppdrag. Skatteverket har också själva fattat beslut om att pausa en del lokaliseringsbeslut under tiden. Men det är en fråga för Skatteverket. Regeringen arbetar med den principiella styrningen av myndigheters lokaliseringsbeslut. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.22497728524e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf31,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363715,Statsrådet Ardalan Shekarabi (S),Nedläggning av skattekontoren i Åmål och Mora | |
| c5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,32," Fru talman! Jag hade större förväntningar på svaret från statsrådet. Man har möjlighet att genom regleringsbrev göra en tankepaus i ärendet. Om regeringen har för avsikt att det ska finnas statliga jobb i hela landet, vilket det har varit tydligt i opinionsbildningen och i olika tidningar att man har, kan man i samband med utredningen och det resultat man får av den sätta ned foten även när det gäller skattekontoren i Åmål och Mora. Där bedrivs väldigt god verksamhet. Nedläggningsbeslut finns, men verksamheterna har ännu inte flyttat. Regeringen kan sätta ned foten och gå vidare. Kommer regeringen att agera genom att gå vidare med frågan för att kunna behålla skattekontoren i Åmål och Mora, i avvaktan på utredningen och dess resultat? När det gäller urbaniseringen och centraliseringen försöker statsrådet måla upp en bild av att det är Alliansens fel. Men jag vill påminna om att det har skett under en lång tid. Det är inte bara under den senaste regeringens tid utan under många regeringars tid som det har centraliserats. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.19542449425e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf32,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363716,Fredrik Christensson (C),Nedläggning av skattekontoren i Åmål och Mora | |
| c6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,33,"Fru talman! Urbaniseringen är ett fenomen; det är inget fel. Men den förra regeringens fel var att de vägrade ta tag i frågor om styrning av myndigheterna när det gäller lokalisering. Regeringen har nu fattat beslutet. Vi kommer att styra myndigheterna på en principiell nivå och säkerställa att myndigheterna förhåller sig till en princip, nämligen att staten ska finnas i hela landet och hålla ihop vårt samhälle. Besluten om de berörda skattekontoren är, enligt den förvaltningspolitiska principen, en fråga för de berörda myndigheterna. I detta fall är det Skatteverket som fattar besluten. Så fort Statskontoret kommer tillbaka med ett underlag kommer vi att säkerställa att vi har en styrning av myndigheterna och att vi får en ordning där myndigheterna kommunicerar med varandra när de fattar beslut om lokaliseringsfrågor. Man ska vara medveten om hur andra myndigheters lokaliseringsbeslut har påverkat den berörda orten. Jag kommer att följa upp denna fråga. Och regeringen har en ambition om att verka för att hålla ihop vårt samhälle. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.22497728524e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf33,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363717,Statsrådet Ardalan Shekarabi (S),Nedläggning av skattekontoren i Åmål och Mora | |
| c7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,34,"Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Vi talar ofta om att klimatfrågan är vår tids ödesfråga. En annan fråga, som ofta hamnar i skuggan men som är lika viktig, är biologisk mångfald. Senast i dag, i morse, hörde vi att ett flertal olika fågelarters antal har minskat kraftigt i Sverige. Vetenskapen lär oss att vi för att skydda hotade arter måste säkra deras livsmiljöer. Anslagen till att skydda natur urholkades under de borgerliga regeringsåren och även genom den budget som det fattades beslut om den 3 december, med stöd av Sverigedemokraterna. Glädjande nog har regeringen i vårändringsbudgeten föreslagit den största höjningen av anslagen för att skydda värdefull natur som vi någonsin har sett. Det är viktigt att det inte bara är kvantitet utan också kvalitet. Därför undrar jag vilken inriktning regeringen vill se för de pengarna, så att vi kan säkerställa att de verkligen leder till ett rejält skydd för hotade arter. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.77778793323e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf34,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363718,Johan Büser (S),Anslaget till skydd av värdefull natur | |
| c8b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,35,"Fru talman! Jag vill tacka för en angelägen fråga. Det är sant att den stora artutplåning som just nu sker på jorden för många forskare framstår som ett betydligt större problem än klimathotet. Det är oftast klimathotet som vi inom politiken ser som det största miljöproblemet, på grund av att betyder så mycket för vårt ekonomiska samhälle. Men biologisk mångfald är i ännu högre grad en bas för hela vårt ekologiska system och därmed också för de naturresurser som vi alla lever av. Jag vaknade också till nyheten i morse om att det är många fåglar som har försvunnit. Man vet inte riktigt varför. Men en oroväckande anledning kan vara att det hänger ihop med klimatförändringar. En sådan snabb klimatförändring som vi nu har på gång förvärrar och är mycket starkt pådrivande, särskilt i ett land som Sverige där arterna inte kan flytta längre norrut. Det finns liksom en gräns där Ishavet börjar. Vissa arter får då inte den livsmiljö som är nödvändig. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf35,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363719,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Anslaget till skydd av värdefull natur | |
| c9b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,36,"Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Jag vill också passa på att ställa en annan fråga. Den handlar om anslaget till skötsel av våra reservat och nationalparker. Också där föreslog de borgerliga partierna en minskning av anslagen. Vi föreslår en höjning. Jag tror att de satsningarna kommer att vara värdefulla, även för den besöksnäring som vi har i vårt land. Vad tänker ministern just i fråga om hur det kan påverka sysselsättningen, inte minst när det gäller jobb på landsbygden? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.77778793323e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf36,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363720,Johan Büser (S),Anslaget till skydd av värdefull natur | |
| cab4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,37,"Fru talman! I den budget som den här riksdagen tyvärr röstade igenom den 3 december drog man ned med 43 procent på biologisk mångfald jämfört med regeringens då föreslagna budget. Ingen kan komma och säga att det inte har betydelse för hur våra biologiska resurser sköts. När det gäller inriktningen och att pengarna ska komma till effektiv användning kommer det till stor del att handla om att miljömålen ska styra. Miljömålen är tydliga med att vi ska ha levande skog, vi ska ha levande hav och vi ska ha giftfria miljöer. Och de pengar som går till exempelvis skydd av skogsmark ska inriktas på att skydda marker där arterna är som mest hotade och de fickor som behövs för att arterna ska klara sig bäst. Jag är glad att du tar upp frågan om skötseln, Johan Büser. Jag tror att det är en kombination av att ge tillbaka naturvärdena till svenska folket, att visa upp de fina områden vi har, och samtidigt ge mer jobb på landsbygden. Att sköta naturområden, märka upp nya stigar, renovera vindskydd och så vidare är nämligen ganska jobbintensiv verksamhet. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf37,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363721,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Anslaget till skydd av värdefull natur | |
| cbb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,38," Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Jag är väldigt orolig för Sverige och Sveriges framtid. Vi har en vänsterregering som bryter löfte efter löfte och som för en politik med skattehöjningar som dämpar sysselsättningen och tillväxten. Regeringen har som målsättning att nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Hittills har den målsättningen fått kritik från oppositionen och oss moderater. Men det är inte bara vi som är kritiska till målsättningen. Det är även Anders Forslund på IFAU, Svenskt Näringsliv och Lars Calmfors. Listan kan göras lång. Även arbetsmarknadsministern verkade tvivla på det här målet på SNS arbetsmarknadsdag den 19 maj. Då liknade arbetsmarknadsministern målet vid ett nyårslöfte för vilket man bedömer sannolikheten för hur många dagar det kan hållas. Min fråga är därför: Är det ett mål eller är det en vision? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,1.76437434123e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf38,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363722,Jenny Petersson (M),Arbetslöshetsmålet 2020 | |
| ccb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,39,"Fru talman! Jag vill tacka Jenny Petersson för frågan. Om Jenny hade varit med på SNS arbetsmarknadsdagar eller sett sändningen på SVT Forum - den har gått i repris några gånger - hade hon hört hela mitt resonemang. Det är så här: En del av de som bedömer regeringens mål om att nå Europas lägsta arbetslöshet till 2020 tycks tro att det är som ett nyårslöfte som man ska gissa hur länge det kan hållas. Regeringen har däremot satt upp sitt mål för att använda det som en styråra för politiken. Det innebär att det är ett mycket ambitiöst mål som kommer att kräva stora insatser av politiken. Men vi har satt upp ett tufft mål just därför att det ska styra varje politiskt beslut som den här regeringen fattar, för vi har jobben i fokus för våra barns och ungdomars framtid. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf39,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:27,363723,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Arbetslöshetsmålet 2020 | |
| a7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,4,"Herr talman! Tack för två intressanta inlägg från riksdagsledamöterna Kristina Yngwe och Magnus Oscarsson! Det är helt riktigt att vattenkvalitetsfrågorna är av stor dignitet, såklart. Jag tror också att alla intressenter och medborgare i vårt land delar uppfattningen att det är en fråga av högsta vikt. Skulle vi inte ha en vattenresurs som är ren och som vi kan vara trygga med skulle vi inte ha levande och frodiga lantbruk, lantbruksföretagare, dricksvatten eller en ren miljö för våra barn. Jag är glad att vi är starkt engagerade i frågorna om en god vattenmiljö och en god vattenkvalitet. Det regelverk som styrs genom EU:s vattendirektiv men som också implementerats i svensk rätt genom de förordningar och den ordning som vi har för vattenförvaltningen har tagits fram under början av 2000-talet och senare. De senaste åtgärdsprogrammen är från 2009. Nu är det dags att komma tillbaka med nya åtgärdsprogram enligt den cykel som är fastställd av EU. För 2015 måste vi fastställa ytterligare åtgärdsprogram. Detta görs i syfte att trygga en vattenkvalitet. Det är ett syfte som jag känner mig trygg med att alla i Sveriges avlånga land står klart bakom. Precis som Kristina Yngwe sa - det är en åsikt som jag helt delar - är det någonting som man också inom jordbrukssektorn ser som ett gemensamt ansvar. Jag noterar att man har hissat frågorna kring åtgärdsprogrammen till regeringen. Myndigheterna här har säkert goda skäl för det. Det är också därför som regeringen nu har initiativet - frågorna ligger på bordet. Till dess att vattendelegationerna ska fatta sina beslut i höst behöver regeringen handlägga de frågor som har kommit upp. Jag konstaterar därmed att det finns en politisk beredning av detta. Det har ibland låtit i debatten som att det här är åtgärder som ska beslutas av någon som inte har något som helst politiskt ansvar. Det är ju så i hela kedjan att det hissas frågor och att olika aktörer inte är överens. Som det är nu ligger det på regeringens bord. Vattendelegationen är dessutom också ett delvis politiskt organ som har de här besluten. Då har jag klargjort den delen. Sedan förstår jag att det finns en stor oro. Oron hos lantbrukare och oron hos människor i Sverige handlar nog i första hand om en oro för vår vattenresurs. Det finns självklart därefter också en undran: Hur ska vi organisera det här ansvarstagandet för att förbättra och säkra vattenkvaliteten på allra bästa sätt? Det finns säkerligen enskilda exempel på att åtgärdsförslag och synpunkter är väl motiverade. Det kan finnas ännu bättre förslag och ännu bättre lösningar beroende på från vilken synvinkel man har berett frågan, eftersom det är väldigt komplexa strukturer här. Det är därför som frågan har kommit upp till regeringens bord och därför som vi i den handläggning som måste ske enligt regelverket självklart också ska låta parterna komma till tals. Sedan gäller det ersättningarna enligt lantbruksprogrammet. Jag beklagar att det har varit ett så dåligt underlag tidigare. Den nuvarande regeringen jobbar med det underlag som den tidigare regeringen lämnade in. Vi måste återkomma till hur vi kan få det programmet att fungera också för de här åtgärderna. ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf4,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363688,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP), | |
| cdb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,40,"Fru talman! Jag var inte på plats, men jag kan glädja Ylva Johansson med att jag har sett en av repriserna. Det räckte för att jag skulle plocka ut det här och bli orolig. Politik handlar ju om mer än bara vilja och att sätta mål. Det här handlar även om att kunna, och Sverige kan mer. Efter åtta år med Alliansen har Sverige gått från att vara ett land med ordning och reda i finanserna och en reformagenda till att bli ifrågasatt på det här området. Det här är otillräckligt av regeringen, och jag tycker att det är slarvigt av vänsterregeringen att inte prioritera jobben. Till exempel är regeringens skattehöjningar på jobb och företagande mer än 40 gånger högre än näringslivssatsningarna. Turistsektorn, där många unga får sitt första jobb, åker på en skattesmäll från vänsterregeringen samtidigt som den säger att den främjar den här sektorn. När ska regeringen vakna och inse att den har slagit in på fel väg? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,1.76437434123e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf40,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363724,Jenny Petersson (M),Arbetslöshetsmålet 2020 | |
| ceb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,41," Fru talman! Jag delar uppfattningen att intrycket efter åtta år med en borgerlig regering är att Sverige kan bättre. Vi tar över i ett läge där vi har oerhört stora underskott. Vi tar över i ett läge där vi har katastrofalt hög arbetslöshet. Utmaningarna är stora. Det kommer att krävas mycket mer än vad regeringen hittills har presenterat för att vi ska nå den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Det kommer regeringen också att leverera. Det är därför vi sätter upp ambitiösa mål - de ska styra politiken. Och vi ska nå dem - till skillnad från den gamla regeringen, som lite grann sa så här: Vi gör så gott vi kan, så får det gå som det går. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf41,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363725,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Arbetslöshetsmålet 2020 | |
| cfb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,42,"Fru talman! Min fråga är till vice statsminister Åsa Romson. Amnesty rapporterade i förra veckan om det totala kaos som nu råder i Libyen. Det är ett kaos där både smugglare och olika militära grupperingar - även det som sägs vara officiell libysk militär - tillfångatar, misshandlar, torterar, våldtar och utpressar flyktingar som befinner sig i landet. Amnesty varnar för att den militära EU-operation som nu planeras för att förstöra båtar och hindra dem från att ta sig till Europa kommer att göra situationen för flyktingar i Libyen ännu värre eftersom människor då inte har några möjligheter att ta sig från detta helvete. Det finns dessutom risk att operationen kostar civila människoliv. Vänsterpartiet delar Amnestys oro, och min fråga är: Hur kan en feministisk regering som vill stå upp för mänskliga rättigheter gå med på det här? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.21844714515e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf42,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363726,Christina Höj Larsen (V),Flyktingsituationen i Libyen | |
| d0b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,43,"Fru talman! Jag vet att Christina Höj Larsen och jag och regeringen delar uppfattningen att detta är en tragedi och att det ligger ett stort globalt ansvar på oss för den flyktingsituation vi har i dag, inte minst i Libyen, med tanke på de katastrofer som har ägt rum på Medelhavet. Jag vet också att vi delar ambitionen att liv inte ska sättas på spel ännu mer för de fattiga människor som flyr undan dessa våldsamheter, vare sig i Libyen eller på Medelhavet. Jag är glad att Sverige - tyvärr som en av få regeringar - stod upp på EU:s toppmöte. Stefan Löfven var en statsminister som stod upp och fick till ändringar i de regelverk som man diskuterade när det gäller den ambitionsnivå man ska ha nu. Vi kräver också att internationella folkrättsliga lagar ska gälla. Diskussion pågår om hur EU ska genomföra detta. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf43,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363727,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Flyktingsituationen i Libyen | |
| d1b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,44,"Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern! Regeringen har ju tryckt på att ett FN-mandat eller ett godkännande från Libyen måste finnas innan det går att slå till på libyskt område och helst även innan tillslag kan göras på internationellt vatten. Men frågan är hur EU ska kunna komma överens med Libyen när det inte finns en nationell regering att förhandla med. Frågan är också vad som händer med människorna som sitter i båtarna när man gör de här tillslagen. Frågorna är många, och avsaknaden av svar på europeisk nivå som verkligen tar avstamp i asylrätten och mänskliga rättigheter förskräcker lite. Det är tydligt att EU:s medlemsländer har väldigt lätt att komma överens om kortsiktiga militära lösningar som inte hjälper skyddsbehövande men väldigt svårt att komma överens om att skapa långsiktiga lösningar som större kvot till EU, fler mottagarländer inom EU och lagliga vägar in i EU. Vi förväntar oss ändå att en svensk regering alltid fokuserar på det senare och inte på det förra. Frågan är om ni kan infria den förväntan. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.21844714515e+11,frågestund,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf44,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363728,Christina Höj Larsen (V),Flyktingsituationen i Libyen | |
| d2b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,45,"Fru talman! Ja, den förväntan som Christina Höj Larsen och många andra i Sverige har på regeringen är att man trycker på för långsiktigt stabila reformer som gör att flyktingar kan få sin asylrätt prövad och för internationella avtal som Sverige erkänner. Sverige vill ha en starkare internationell rätt som ska gälla i andra länder likaväl som i Sverige. Fler kvotflyktingar måste tas om hand i EU, och det måste börja finnas system för lagliga vägar. Det är också det som regeringen har tryckt på för - tyvärr inte med alltför många andra EU-medlemsländer som stöd. Jag delar oron för att vi får en övervikt av kortsiktiga militära insatser och att man tror att det är en lösning på flyktingkatastrofen. Det är det ju inte, utan det handlar om att sätta de mer övergripande spelreglerna i fokus. Det gör regeringen, så jag tror att Christina Höj Larsen kan vara lugn över det. Det man inte kan vara lugn över är den situation vi har i EU, där Sverige är lite för ensamt i diskussionen. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf45,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363729,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Flyktingsituationen i Libyen | |
| d3b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,46,Fru talman! Min fråga är till vice statsministern och gäller vad regeringens strategi är för att hantera återvändande terrorister och folkmördare. Säpo har rapporterat att det finns ungefär 300 svenskar som har åkt till Syrien och Irak och stridit. Jag åkte nyligen dit på studieresa. Jag träffade yazidiska flickor som våldtagits och sålts på slavmarknader. Jag träffade kristna som flytt och kristna vars släktingar mördats. Jag träffade också en kvinna som heter Aida. Hennes barn togs från hennes barm. När jag och mina medresenärer pratade med henne sa hon till mig: Jag tror att de talade samma språk som du talar med dina vänner. Mina frågor till vice statsministern är: När tänker regeringen leverera till exempel lagstiftningen om deltagande i terroristresor? Vad tänker regeringen göra så att åklagarkamrarna har tillräckligt med personal för att kunna åtala de här personerna? Vad är regeringens strategi i de här frågorna? ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.23069839622e+11,frågestund,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf46,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363730,Robert Hannah (FP),Regeringens strategi för återvändande terrorister | |
| d4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,47," Fru talman! Det här är en angelägen fråga som regeringen har tagit tag i från allra första början, då vi insåg att den befintliga strategin mot terrorism i Sverige i praktiken inte inkluderade hela det faktum att vi har det som riksdagsledamoten beskriver som terroristresor, det vill säga att personer från Sverige åker ned och strider på terroristernas sida för att sedan återvända. Det finns en oro för hur det har förändrat de personerna. Jag tror att man måste jobba på flera håll, och det är också det som Anders Ygeman och Alice Bah Kuhnke gör. De håller samman ett förebyggande arbete mot att personer i Sverige åker ned och för att vi i hela det svenska samhället ska ha god sammanhållning i analysen att det inte bidrar till fred och stabilitet för någon att delta i terrorism i utlandet. Det skickar också en viktig signal att när man återvänder ska man ta ansvar för sina handlingar. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf47,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363731,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Regeringens strategi för återvändande terrorister | |
| d5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,48,"Fru talman! Det är uppenbart att regeringen i nuläget inte har några planer på att leverera lagstiftningen mot terroristträning. Det är uppenbart att ni inte gör någonting i frågan. Det är också uppenbart att ni inte är medvetna om att endast tre personer är anställda på åklagarkammarens enhet för terroristbrott. Tre personer ska lyckas åtala de här 300 personerna för folkmord och terrorism. Det är uppenbart att regeringen inte gör någonting. I brist på att regeringen gör någonting blir det till exempel så att de rödgröna här i Stockholm tillåts ta hela ansvaret. Vad gör de då? Jo, de tillåter ett system där man ska ge gräddfiler till terrorister. Dessa ska till exempel få gå före i bostadskön och få jobbinsatser. Varför gör de det? Jo, de säger att man inte kan åtala de här personerna. Samtidigt gör regeringen ingenting. Är det rimligt, vice statsministern, att återvändande terrorister och folkmördare ska få gå före i bostadskön när de kommer tillbaka? Är det rimligt att de inte åtalas? Är det rimligt att ni inte har lagt in lagstiftningen än? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.23069839622e+11,frågestund,FP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf48,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363732,Robert Hannah (FP),Regeringens strategi för återvändande terrorister | |
| d6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,49,"Fru talman! Jag förstår att man kan vara väldigt engagerad i de här frågorna. Det är inte tu tal om det. Det här är en av verklighetsbilderna, så att säga, i vårt samhälle i dagsläget. Men man säger med sådan emfas att det är uppenbart att regeringen inte gör någonting när regeringen gör mer än vad som gjordes sammantaget under de tidigare åtta åren. Vi konstaterar att vi har en situation med återvändare där vi behöver gå in på individuell nivå för att säkerställa att det inte är terroristhot. Men vi behöver också ett större och mycket mer fokuserat förebyggande arbete som också bygger på att vi tar in den erfarenhet som andra länder har. Det gäller även grannländer som faktiskt har kommit betydligt längre på vägen. Sverige tog nämligen inte under den tidigare regeringen över huvud taget tag i de här frågorna. Påståendet att regeringen inte har en aning om vilka resurser som finns på den internationella åklagarkammaren tycker jag faktiskt är ett ganska dåligt argument. Det är självklart att regeringen har den kunskapen, och det är självklart att den svenska principen är att man ska åtala brottslingar även när de kommer tillbaka, särskilt vid den typen av våldsamheter. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf49,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363733,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Regeringens strategi för återvändande terrorister | |
| a8b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,5,"Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är väldigt positivt att vi delar synen på vikten av bra vatten för hela vårt samhälle. När det däremot gäller kritiken för att det inte finns politiska avvägningar är det ändå ett faktum att många kommuner, alla vattenmyndigheter och även Jordbruksverket har skickat upp frågan till regeringen. Det tyder på att det finns ett behov och en avsaknad av politiska prövningar. Frågan är om det system som finns i dag är riktigt optimalt. En annan del av kritiken som framförs mot de här åtgärdsförslagen gäller avvägningen mellan olika samhällsintressens påverkan och avvägningen mellan olika miljömål. Friskt vatten och levande vattenmiljöer är såklart jätteviktigt, men vi har också behov av en konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion och ett tryggt odlingslandskap. Här i riksdagen har vi fattat ett beslut om ett generationsmål: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det har sannolikt inte undgått ministern att svenskt lantbruk just nu befinner sig i ett otroligt pressat och tungt läge. Den svenska produktionen minskar, och importen av mat ökar. Den som såg gårdagens <em>Uppdrag granskning</em> kunde se en mjölkbransch som går på knäna. En bonde om dagen stänger stalldörren och slår igen sin verksamhet. Det är såklart både hjärtskärande och högst oroväckande att det är så läget ser ut i vårt land när det gäller svenskt jordbruk. Det finns många anledningar till detta tuffa läge. Det är inte bara mjölkbranschen utan hela den svenska lantbrukarkåren som just nu har det tungt. Ett högre kostnadsläge i Sverige är en bakomliggande orsak till det hela. I ett sådant läge är det naturligtvis extra viktigt att fundera över vilka ytterligare kostnader som faktiskt åläggs jordbruket. I takt med att kostnaderna för svenska lantbrukare ökar och produktionen i Sverige minskar förflyttas ju produktionen utomlands till länder med sämre miljövälfärd och sämre djurvälfärd. Vi har sett det pågå under en lång tid. Om inget görs kommer den trenden tyvärr att fortsätta. Det går stick i stäv med riksdagens uttalade generationsmål. Regeringen har en uttalad ambition att öka svensk livsmedelsproduktion. Det tycker jag är ett väldigt bra och viktigt mål. Men det gäller då också att svenskt lantbruk ges goda förutsättningar att faktiskt kunna upprätthålla en konkurrenskraft och en god lönsamhet. Då är det inte rimligt med kostnadsökningar på drygt 20 miljarder, som Jordbruksverket räknar med. Kostnadseffektiviteten och åtgärdernas verkliga påverkan och effekt på många områden kan starkt ifrågasättas. Man kan också tillägga att i relation till de 20 miljarderna ligger lantbrukets inkomster totalt på ungefär 5,5 miljarder. Det är alltså otroliga summor som de planerade åtgärderna kan riskera att kosta. Landsbygdsminister Bucht har under de senaste veckorna uttalat sig om vattendirektivet. Han har uttalat sig kraftfullt om att vattendirektivet inte får sänka svenska lantbrukare och att regeringen nu måste återta initiativet och agera för att hantera de stora konsekvenser som vattendirektivet kan få. Jag skulle vilja veta om minister Romson delar sin kollegas syn, att det är viktigt att vattendirektivet inte får för stora konsekvenser för svenskt lantbruk. Jag undrar också hur ministern ser på risken att de föreslagna åtgärderna minskar den svenska produktionen och flyttar den utomlands till länder där man har sämre miljöarbete. Som jag tolkar miljöministerns svar är Buchts utspel om att regeringen nu måste återta initiativet i frågan egentligen en icke-fråga eftersom ni redan har frågan på ert bord. Kan jag ta det som en garanti för att ni verkligen kommer att välja att ta upp de här åtgärdersplanerna till prövning? Min följdfråga är hur arbetet framåt ser ut. Vad är tidsplanen för arbetet? När kan vi vänta oss att ni sätter ned foten? Kommer regeringen att involvera berörda sektorer, till exempel de gröna näringarna, i detta arbete på något sätt? ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.84738092723e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf5,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363689,Kristina Yngwe (C), | |
| d7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,50, Fru talman! Även om det kan kännas avlägset en fin vårdag som den här närmar vi oss det internationella klimattoppmötet COP 21 i Paris med stormsteg. Klimatförändringarna har redan börjat märkas av i många delar av världen. Vi ser att vädret blir alltmer extremt. Människor tvingas fly och får kraftigt försämrade livsvillkor. Det här kommer att bli ännu mer vanligt ifall vi inte ser till att agera och gör det som forskningen faktiskt föreskriver. Och någonting som vi saknar är det politiska ledarskapet i världen. Här har regeringen varit tydlig. Sverige ska vara ett föregångsland och driva på både EU och samtliga delar av världen. Min fråga är därför till klimat- och miljöministern: Hur ska Sveriges regering arbeta för att avtalet i Paris ska bli så ambitiöst som möjligt så att vi kan nå ett klimatavtal där vi når klimatmålen? ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.1002202962e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf50,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363734,Magda Rasmusson (MP),Arbetet för ett globalt avtal vid klimattoppmötet i Paris | |
| d8b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,51,"Fru talman! Tack för frågan! Det är ett oerhört angeläget ämne som det är alldeles för sent att börja fundera på någon gång framåt höstkanten, när mötet i Paris, som världen har jobbat för under ett antal år, är i antågande. Det är nu som förberedelserna måste göras ordentligt. Jag var särskilt inbjuden till ett möte i Berlin i början av veckan. Bland annat den franska utrikesministern, Laurent Fabius, som står som värd för Parismötet i höst, var mycket angelägen om att samla en grupp länder för att diskutera de svåra frågor som ligger framför dem. Jag kan säga att jag från det mötet har två känslor. Den ena är att det finns en genuin möjlighet för och en öppenhet från världens länder att faktiskt komma samman och göra ett globalt avtal. Det är ett ramavtal. Det är inte ett avtal som i sig själv kommer att lösa klimatproblematiken. Men det kommer att skapa den ram som vi behöver som regering, inte minst gentemot privata aktörer på finansmarknader och investerare när det gäller att se att det är klimatfrågan som måste lösas framöver. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf51,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363735,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Arbetet för ett globalt avtal vid klimattoppmötet i Paris | |
| d9b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,52,"Fru talman! Det är glädjande att se, tycker jag, att regeringen avser att prioritera den här frågan. Men en av de sprickor som riskerar att försämra förhandlingarna är den mellan fattiga och rika länder. Vi i de rikare delarna av världen har kunnat släppa ut mycket fossila bränslen för att kunna bygga upp den välfärd vi har i dag. Därför har vi ett stort ansvar för att se till att finansiera den gröna omställningen i de fattiga länder som snarare måste ta hand om akut fattigdomsbekämpning. Det handlar också om att se till att finansiera den anpassning som måste till i fråga om de klimatförändringar som trots allt kommer att uppstå. Här har regeringen redan meddelat att 4 miljarder ska läggas till som additionella medel till klimatfinansieringen. Det är väldigt bra. Det är helt i linje med det som FN föreskriver i klimatkonventionen. Men det är väldigt viktigt att andra länder också gör det här. Därför tänkte jag fråga: Hur jobbar klimat- och miljöministern för att förmå fler länder att göra det här så att den totala summan om 100 miljarder till den gröna fonden kan uppnås? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.1002202962e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf52,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363736,Magda Rasmusson (MP),Arbetet för ett globalt avtal vid klimattoppmötet i Paris | |
| dab4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,53," Fru talman! Det är helt riktigt, som Magda Rasmusson säger, att finansiering är en av akilleshälarna för att skapa det förtroende som gör att ett globalt klimatavtal kommer på plats, så att vi får det ramverk som ger ett instrument för länder att agera. Det är ett instrument som kommer att vara byggt på att länderna själva talar om på vilket sätt de ska implementera klimatpolitiken. Man ska också vara tydlig med vilket stöd man behöver. Det är den tillit och kommunikation som vi i världen kräver för att få till just att investeringsklimatet vänds till att vi numera måste börja investera i det framtida samhälle som ska klara sig utan de fossila utsläppen. Där behöver många, de allra fattigaste länderna, ekonomiskt stöd. Sverige är ett av de länder som har varit väldigt tydliga med detta och är en av de största bidragsgivarna till den gröna fond som FN har satt upp. I höstas blev vi tongivande när vi hade lagt fram vårt förslag. Vi fick andra länder att börja matcha det och faktiskt lägga in pengar även de. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf53,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363737,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP),Arbetet för ett globalt avtal vid klimattoppmötet i Paris | |
| dbb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,54,"Fru talman! Min fråga är till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Regeringens mål är att man ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Men den här månaden har regeringen åkt på rejält med smisk från olika instanser. Tidigare i månaden fick regeringens förslag om minskat ROT-avdrag kritik från två tunga myndigheter - Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten. Sedan kom Finanspolitiska rådet med den dräpande kritiken att regeringen får mycket svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Regeringen bryter dessutom mot det finanspolitiska ramverket, enligt rådet. Och höjningen av taket i a-kassan och slopandet av de lägre socialavgifterna för ungdomar bidrar tvärtom, enligt rådet, till att öka antalet arbetslösa. Det är en oerhörd kritik. Min fråga är naturligtvis: Hur går det ihop att ha ett mål om att sänka arbetslösheten men genomföra politik som höjer arbetslösheten? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.37055280513e+11,frågestund,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf54,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363738,Roland Utbult (KD),Regeringens politik och arbetslöshetsmålet 2020 | |
| dcb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,55,"Fru talman! Tack, Roland Utbult, för frågan! Ja, det är ett svårt och mycket ambitiöst mål att nå den lägsta arbetslösheten i EU. Det kommer att kräva en hel del. Men jag ser inte varför en regering skulle nöja sig med att sätta upp enkla mål. Anledningen till att man har en regering är väl just att den ska klara av att lösa också väldigt svåra utmaningar. Det kommer den här regeringen att göra. Det kommer att krävas mycket mer än det vi hittills har presenterat. Men vi styr väldigt tydligt med en jobbagenda för att klara att bekämpa arbetslösheten. Vi har kommit en bit på väg, men mycket återstår. Jag vill säga till Roland Utbult att man ska ta den här typen av prognoser om framtiden med en nypa salt. Jag har varit med i politiken ett tag - det har Roland Utbult också - och sett ministrar komma och lova en massa guld och gröna skogar som effekter av sina förslag. Ganska sällan har det blivit så. Finanspolitiska rådet sa själv för några år sedan att det nästan är som gissningar att göra prognoser som sträcker sig längre än ett år. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf55,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363739,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Regeringens politik och arbetslöshetsmålet 2020 | |
| ddb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,56,"Fru talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsministern! Det är lite intressant att höra hur arbetsmarknadsministern lite grann avfärdar kritiken från myndigheterna, liksom också statsministern har gjort. Men höjd skatt på drivmedel, sänkta gränser för RUT och ROT, höjd skatt för sparande och höjd arbetsgivaravgift för unga är signaler. Det låter som att det här, som ministern säger, blir väldigt svårt. Jag tror att det kommer att bli ett problem för regeringen, naturligtvis, att förklara för människor om det inte lyckas. Då blir det nog ett ganska stort problem. Samtidigt flaggar framtidsminister Kristina Persson, enligt en artikel i DN, för sänkta arbetsgivaravgifter när det gäller hur framtidens jobb ska skapas. Det får ni väl diskutera på väg tillbaka till Rosenbad. Men frågan vänder åter: Hur tänker sig arbetsmarknadsministern att man ska nå målet 2020? Allt talar emot. Vad är det som talar för? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,2.37055280513e+11,frågestund,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf56,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363740,Roland Utbult (KD),Regeringens politik och arbetslöshetsmålet 2020 | |
| deb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,57,Fru talman! Låt mig först säga en sak. En regering som misslyckas med jobben ska ha kritik och ska mötas av mycket skarp kritik av väljarna. Det var det som drabbade den förra regeringen. Det var därför man inte fick mandatet att fortsätta. Man hade ställt ut löften om att alla skattesänkningar skulle lösa problemet med arbetslösheten. De ledde till högre arbetslöshet och till en så hög ungdomsarbetslöshet att vi får bidrag från EU för att komma till rätta med den. Självklart ska vi dömas utifrån hur väl det går med jobben. Det är en mycket stor utmaning. Regeringen kommer att återkomma med fler förslag i syfte att göra de åtgärder och insatser som krävs för att vi på riktigt ska uppnå en sänkt arbetslöshet och att människor varaktigt kommer i arbete och inte bara flyttas från en åtgärd till en annan. (Applåder) ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf57,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363741,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Regeringens politik och arbetslöshetsmålet 2020 | |
| dfb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,58,"Fru talman! Jag har en fråga till finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. I början av veckan presenterade Konsumentverket sin årliga kartläggning av kommunernas konsumentvägledning. I rapporten kommer det fram att många kommuner lägger allt mindre tid på konsumentvägledning, och för första gången på flera år minskar även antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning till sina invånare. Det är en mycket tråkig utveckling. Det finns i alla fall några glädjeämnen i rapporten, bland annat att de flesta av landets kommuner faktiskt erbjuder konsumentvägledning och att de tjänster som erbjuds är av mycket god kvalitet. Det här är en service som alla invånare uppskattar. Ett gott konsumentstöd är väldigt viktigt för oss konsumenter och ska inte underskattas. Jag hoppas och tror att den nya upplysningstjänsten, Hallå konsument, som alliansregeringen införde och som lanserades i början av april också kommer att leda till goda resultat. Denna tjänst ska dock i första hand ses som ett komplement till den kommunala konsumentvägledningen. Mot bakgrund av Konsumentverkets rapport är min fråga: Hur ser statsrådet på utvecklingen. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.1803401111e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf58,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363742,Jessika Roswall (M),Kommunernas konsumentvägledning | |
| e0b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,59,"Fru talman! Tack för frågan som jag håller med om verkligen är angelägen. Konsumentvägledning är en väldigt viktig funktion i samhället och blir allt viktigare i takt med att vi agerar på allt fler marknader som konsumenter och att konsumentmarknaden också i många fall blir allt mer komplex. Det är ett större urval, och ofta kan vi handla globalt och välja mellan många olika varor. På en del områden blir också produkterna och tjänsterna mycket mer komplexa. Därför behöver vi ha en bra vägledning och möjligheter att få hjälp som konsumenter. Därför är jag väldigt glad över att vi nu har satt igång just tjänsten Hallå konsument. Den satte igång den 31 mars och har alltså funnits på plats i två månader. Det har varit ett väldigt stort tryck från allmänheten. Väldigt många har ringt och gått in på Konsumentverkets hemsida och fått hjälp och stöd. Det här är en väldigt positiv utveckling som gör att många fler konsumenter kommer att få stöd. Sedan ser vi också att det finns en utveckling som i viss mån är oroande när det gäller den kommunala vägledningen. Det finns både positiva och negativa scenarier: Tre kommuner har nyligen infört konsumentvägledning, medan fem har avslutat. Det här måste vi följa noggrant framöver från regeringens sida. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf59,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363743,Statsrådet Per Bolund (MP),Kommunernas konsumentvägledning | |
| a9b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,6,"Herr talman! Tack, ministern, för svar! Miljöministern har säkert tagit del av att det är en stor mjölkkris just nu i vårt land. Det är faktiskt en av de värsta i mannaminne. En mjölkföretagare slutar varje dag. Vilken signal ger det till alla Sveriges lantbrukare och till mjölkbönderna, som redan har en tuff situation? Nu kommer det ytterligare en börda som läggs på jordbrukaren. Det här är väldigt tufft. Min fråga till ministern är: Tänker ministern och regeringen hjälpa landets lantbrukare när det gäller de kostnader som det här kommer att innebära? ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.92733370419e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf6,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363690,Magnus Oscarsson (KD), | |
| e1b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,60,"Fru talman! Tack för svaret! Jag förstår att vi är överens om just Hallå konsument och att det kommer att bli ännu bättre. När jag ändå får möjlighet att ställa en fråga till tänkte jag på att nära konsumentvägledningen finns också budget- och skuldrådgivare. Även dessa lämnade Konsumentverket en rapport om alldeles nyligen. Den rapporten är lite mer positiv än när det gäller konsumentvägledarna, men även här visas de stora skillnader som finns över landet och att det är långa väntetider. Genomsnittet är fyra och en halv vecka, men vi vet att det är stora skillnader över landet. Min andra fråga är alltså vad regeringen avser att göra åt detta. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,7.1803401111e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf60,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363744,Jessika Roswall (M),Kommunernas konsumentvägledning | |
| e2b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,61,"Fru talman! Tack för ytterligare en väldigt viktig fråga! Vi vet att överskuldsättning är ett stort problem i vårt samhälle i dag, och att det tyvärr också är ett växande problem. Här har vi en liten skuld att återbetala, för det är under de senaste åtta tio åren som det har blivit en ganska snabb ökning till exempel av snabblåneföretagens verksamhet, och det bidrar ju tyvärr negativt till överskuldsättning. Nu har det införts ett antal olika åtgärder. Finansinspektionen har till exempel fått möjlighet att ha tillsyn och också kräva tillstånd av snabblåneföretag. Vi vet också att Konsumentverket har getts utökade mandat att ingripa mot dem som inte sköter sig. Vi behöver dock göra mer. Budget- och skuldrådgivning är en kärna i den här verksamheten, och det är väldigt viktigt för att man ska få hjälp både innan man hamnar i skuld och också att få hjälp ur sin skuld. Regeringen arbetar nu med en strategi mot överskuldsättning som vi kommer att komma tillbaka till här till hösten. Då kommer det att finnas breda åtgärder, dels förebyggande, dels rehabiliterande när man väl har hamnat i skuld. Detta är ett väldigt viktigt och högt prioriterat område för regeringen. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf61,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363745,Statsrådet Per Bolund (MP),Kommunernas konsumentvägledning | |
| e3b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,62,"Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern. De senaste tio åren har antalet skadade hemmafixare minskat med 30 procent enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Detta är en ren följd av ROT-avdraget som har gjort det möjligt för större grupper att anlita experter i stället för att göra jobbet själva. I snitt skadas 17 000 hemmafixare varje år så illa att de måste uppsöka akutvård. Med ett kraftigt sänkt ROT-avdrag kommer denna siffra att öka markant. Detta gör att en sänkning av ROT även kommer att leda till ökade kostnader för vården samt per automatik bidra till ökade arbetsmiljöproblem. Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Då så många kompetenta instanser ser så stora problem med en sänkning av ROT-avdraget, är det då inte dags för regeringen och arbetsmarknadsministern att bita i det sura äpplet och tänka om när det gäller detta? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,6.41953830512e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf62,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363746,Magnus Persson (SD),Sänkningen av ROT-avdraget | |
| e4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,63,"Fru talman! ROT-avdrag har bidragit till att väldigt många arbeten har blivit utförda när det gäller renovering av privatbostäder. Regeringen gör bedömningen att även med en något lägre subventionsgrad så kommer många renoveringar av privatbostäder att ske även fortsättningsvis. Det är ändå en betydande subvention av detta. Med förändringen möjliggör vi finansiering av en historiskt stor satsning på bostadsbyggande. Jag vet inte om Magnus Persson är omedveten om hur situationen ser ut i landet när det gäller bostadsbristen, men vi har en skriande bostadsbrist i nästan alla landets kommuner. Detta är mycket, mycket allvarligt för individer som inte kan flytta hemifrån till exempel men också för näringslivet som inte kan rekrytera personal med rätt kompetens, eftersom det blir omöjligt för personer att vara rörliga på arbetsmarknaden. Investeringar i bostadsbyggande måste komplettera viktiga insatser för att renovera privatbostäder. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf63,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363747,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Sänkningen av ROT-avdraget | |
| e5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,64,Fru talman! Jag är väl insatt i bostadsmarknaden i min egen kommun där jag är kommunpolitiker. Jag har en annan fråga också. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bilda en feministisk regering som ska ta konkreta steg för att ge kvinnor och män lika rättigheter. I dag vet man att ROT- och RUT-avdrag kraftigt har bidragit till att öka möjligheterna för kvinnor att starta företag och få jobb men också till att tusentals kvinnor blir hälftenägare i fastigheter som de länge bott i. Detta leder till ett mycket jämlikare samhälle. En sänkning av ROT-avdraget kommer att påverka dessa möjligheter kraftigt. Min fråga är: Hur ser arbetsmarknadsministern på detta ur ett jämställt och feministiskt perspektiv? ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,6.41953830512e+11,frågestund,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf64,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363748,Magnus Persson (SD),Sänkningen av ROT-avdraget | |
| e6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,65,"Fru talman! Låt mig säga så här: Vi kommer också fortsättningsvis att ha betydande skattesubventioner för insatser med ROT-avdrag. Min och regeringens bedömning är att det kommer att vara vanligt att familjer och enskilda också i fortsättningen använder sig av ROT-avdrag när man gör renoveringar av sina privatbostäder. Om detta bidrar till att man delar och skriver bostaden på båda makarna, i förekommande fall så tror inte jag att skillnaden är jättestor beroende på hur hög procentsatsen är på ROT-avdraget, utan det handlar mer om konstruktionen, att avdraget berör båda ägarna av bostaden. I det avseendet föreslår regeringen ingen förändring. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf65,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363749,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Sänkningen av ROT-avdraget | |
| e7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,66,Fru talman! Jag ställer min fråga till finansmarknadsministern. Det har framgått att regeringen nu för samtal om amorteringskrav på bolånen. Det är en viktig fråga. Men detta är inte bara en finansmarknadsfråga utan även en bostadspolitisk fråga i allra högsta grad som påverkar hela den svenska bostadsmarknaden. Vad hoppas ministern ska komma ut av samtalen med de övriga partierna? Hur hoppas ministern att detta ska påverka bostadsmarknaden? ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.88383147219e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf66,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363750,Lars Eriksson (S),Kravet på amortering av bostadslån | |
| e8b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,67,"Fru talman! Tack, Lars Eriksson, för frågan! Det här är en väldigt angelägen fråga för många människor. Vi är många som är beroende av hur villkoren ser ut, till exempel för att vi har bostadslån, och därför är det en fråga som berör väldigt stora delar av svenska folket. Just av den anledningen tycker jag att det är angeläget att vi så långt som möjligt eftersträvar breda, gemensamma lösningar i politiken. Jag tror att Sverige som nation och alla vi som påverkas av den ekonomiska utvecklingen har att tjäna på att vi inte vidtar åtgärder som riskerar att rivas upp med jämna mellanrum beroende på hur mandatfördelningen faller ut i riksdagen. Det är viktigt att försöka eftersträva långsiktiga och hållbara åtgärder, och därför har regeringen bjudit in oppositionen för att just föra samtal och försöka hitta dessa åtgärder. Jag hoppas att vi ska kunna hitta den typen av åtgärder som det finns en bred samsyn om, för det är det som ger den största möjliga stabiliteten till alla som tar lån men också till dem som ska investera i bostäder i framtiden. Då vet man vad som gäller för lång tid framåt, och det kommer att leda till en god grund för ökat bostadsbyggande. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf67,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363751,Statsrådet Per Bolund (MP),Kravet på amortering av bostadslån | |
| e9b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,68,"Fru talman! Tack, finansmarknadsministern, för svaret! Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen nu tar initiativ till att diskutera amorteringskraven, och jag tycker att det är utomordentligt bra att regeringen också försöker göra detta så politiskt brett som möjligt i riksdagen. Det finns många frågor där riksdagen har anledning att agera blocköverskridande, och detta är en otroligt viktig sådan fråga. Flera ekonomer har varnat för utvecklingen, och det har även framförts kritik och synpunkter från OECD och EU i frågan. Hur allvarligt ser ministern på hushållens skulduppbyggnad i Sverige? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.88383147219e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf68,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363752,Lars Eriksson (S),Kravet på amortering av bostadslån | |
| eab4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,69,"Fru talman! Jag håller med om att det finns många som har diskuterat frågan. Det är uppenbart att det är en angelägen fråga, och många diskuterar den. Det är bra. Regeringen ser att det finns risker kopplade till att det finns en stadig skulduppbyggnad hos hushållen, på samma sätt som vi tydligt har sett att det finns risker kopplade till en stadig uppbyggnad av den statliga skulden i en del andra länder. Om vi fortsätter att se en kraftig skulduppbyggnad finns en risk att den leder till finansiella risker. Därför finns anledning att agera förebyggande och försöka förhindra att den typen av kritiska situationer uppstår. Jag är glad över att det finns en bredare och bredare samsyn bland de myndigheter som har ansvaret för utvecklingen och mellan de aktörer som är verksamma på marknaden. Jag har till exempel tidigare sett att Bankföreningen lagt fram ett eget förslag om amorteringskrav, som inte har kunnat genomföras av praktiska skäl. Jag är också glad över att det nu ser ut som att det finns en bred politisk samsyn om att åtgärder behöver vidtas. Det borgar för en god utveckling framöver. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.56444284814e+11,frågestund,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf69,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363753,Statsrådet Per Bolund (MP),Kravet på amortering av bostadslån | |
| aab4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,7," Herr talman! Självklart är det här en stor fråga för alla oss som bryr oss om ett levande lantbruk i Sverige. Precis som riksdagsledamot Kristina Yngwe sa är regeringens ambition och arbete starkt inställt på att vi ska ge förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Det behöver vi av flera skäl. Det handlar om ett levande lantbruk som också levererar mycket bra miljötjänster med öppna landskap, levande landsändar och levande byar. Men det handlar också om att vi i ett internationellt perspektiv har ett ansvar, ett åtagande, att använda de jordbruksmarker som finns i Sverige till att producera livsmedel. Den typen av jordbruk kommer att vara svårare att bedriva i andra delar, inte minst i södra Europa, med tanke på klimatförändringar. De gör att det blir ett oerhört mycket svårare jordbruksklimat. Det här går alltså hand i hand. Ett levande lantbruk och en stark livsmedelsförsörjning bygger också på att ta väl vara på våra resurser, och därför menar jag att det är onödigt att måla upp bilden av att ta hand om en god vattenkvalitet skulle stå i kontrast till att värna om en bra livsmedelsproduktion och en levande landsbygd. Det här tror jag att de flesta i de gröna näringarna ser. Precis som sas inledningsvis är ju en god vattenkvalitet också grunden för den typen av företag, och därför finns det ett starkt gemensamt engagemang och ett starkt gemensamt ansvar. De siffror, 20 miljarder, som nämndes angående kostnader är ingenting som ska rullas ut på en näring rakt av, och det är inte heller så siffrorna är beräknade från Jordbruksverket. Nu ligger åtgärdsprogrammen för vatten på regeringens bord. Regeringen har alltså initiativet i de här frågorna, och riksdagsledamöterna kan vara trygga i att vi kommer att ta upp dem till prövning. Som jag sa inledningsvis är det vår ambition att bereda detta ärende i tid så att vattendelegationerna kan fatta sina beslut i höst. Innan dess ska vi självklart ge en god möjlighet för alla aktörer att inkomma med ytterligare underlag för sina kommentarer och anspråk. När det gäller finansiering av ett utökat våtmarksanläggande i Sverige, vilket vi har behov av både av vattenkvalitetsskäl och av klimatskäl, måste jag säga att det är bekymmersamt. Vi har ju en historia av skarp utdikning också i jordar och områden där det av flera sammanvägda miljöskäl skulle vara mycket viktigt att ha våtmarker kvar, eftersom våtmarkerna är en väldigt viktig kompetens i den ekologiska cykeln. Där har vi tidigare haft ett tydligt stöd både för skötsel och anläggande i form av naturresurspengar från staten genom LONA-projekt och liknande, delvis inom ramen för tidigare landsbygdsprogram. Det är olyckligt att det nuvarande programmet som förbereddes av den tidigare regeringen inte tillräckligt tydligt pekade ut att den typ av miljötjänster som man får i lantbruksmiljöerna ska fortsätta att få stöd. Detta jobbar nu regeringen med att få ordning på så att vi kan säkra att vi fortsätter ha en god balans mellan de fördelningar av bördor som finns. Ytterligare detaljer om exakt vilka ersättningar som ska utgå och sådant förstår nog också riksdagsledamöterna att jag som statsråd, nu när vi ska ha en formell prövning i regeringen av de här åtgärdsprogrammen, inte kan förekomma. Jag kan dock garantera att vi kommer att ta upp frågorna, och vi kommer att göra det tydligt under den närmaste tiden och då ge aktörerna en god möjlighet att utveckla sin talan. Här behöver vi ha en dialog, för det är inte ett motstående intresse att värna om god vattenkvalitet och att värna om ett livskraftigt lantbruk i Sverige. ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf7,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363691,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP), | |
| ebb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,70,"Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi. I Dagens Industri finns en artikel med rubriken ""Miljarder till spillo"". Artikeln handlar om offentlig upphandling. I artikeln konstaterar man att de stora vinnarna i upphandlingarna är de stora företagen. Detta visar på det vi redan vet, nämligen att det är få företag som deltar i upphandlingar jämfört med hur det skulle kunna vara. Ju färre leverantörer som deltar desto dyrare blir varor och tjänster till kommuner, myndigheter och landsting. Vi går miste om smarta lösningar som ser ut på olika sätt och därmed god ekonomisk hushållning med skattemedel. Vad avser regeringen att göra för att fler företag, såväl små som medelstora, familjeföretag, ensamföretagare, ska kunna leverera så att företag växer i en konkurrens som leder till bra och riktiga priser? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.10201628512e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf70,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363754,Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),Konkurrensen i offentlig upphandling | |
| ecb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,71,"Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan! Det här är en av de viktiga frågorna som vi måste hantera om vi ska utveckla och modernisera den offentliga sektorn och säkerställa att offentliga upphandlingar används som ett verktyg också för att utveckla Sveriges ekonomi. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder. För det första kommer regeringen att lägga fram förslag på ny lagstiftning som moderniserar själva rättsreglerna som på något sätt sätter ramarna för offentliga upphandlingar. För det andra ska det nationella upphandlingsstödet utvecklas. Den nationella upphandlingsmyndigheten kommer på plats den 1 september, och den ska få i uppgift att ge stöd till de upphandlande myndigheterna. Bland annat handlar det stödet om att ta fram metoder som gör att det går att dela upp upphandlingarna så att inte små och medelstora företag utestängs. Regeringen har satt igång ett samarbete med SKL och Teknikföretagen som handlar om att få igång dialoger inför upphandlingarna mellan företagen och de upphandlande myndigheterna så att företagen ges möjlighet att dela med sig av sina idéer om hur smarta upphandlingar kan genomföras. Den innovations- och utvecklingsförmåga som finns i företagen måste tas till vara. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.22497728524e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf71,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363755,Statsrådet Ardalan Shekarabi (S),Konkurrensen i offentlig upphandling | |
| edb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,72,"Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Den delen av arbetet låter bra. Det finns en del i paketet från regeringen som är på väg, nämligen en utredning om att i stället låsa fast företag till en fond. Helt plötsligt likställs kvalitet med kollektivavtal. Det finns en hel del företag i vårt land som inte har kollektivavtal. Den 5 juni ska statsrådet besöka Malmö. Malmö är en stad där inte ens företag med kollektivavtal som deltar i upphandlingar duger, utan i stället preciseras villkoren så att det går att sikta in sig på ett och rätt kollektivavtal. Ministern har tidigare sagt att det inte ska vara så. Vad tänker ministern göra för att åtgärda detta och se till att vi inte hamnar på fel väg? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.10201628512e+11,frågestund,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf72,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363756,Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),Konkurrensen i offentlig upphandling | |
| eeb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,73,"Fru talman! Våra skattemedel används i dag till social dumpning. Skattebetalare i Sverige bidrar till att försämra villkoren för svenska löntagare. Det är helt oacceptabelt. Mot bakgrund av det har regeringen tillsatt en utredning med målet att det ska finnas en lagstiftning på plats 2016 som gör det obligatoriskt att ställa krav på villkor enligt svenska kollektivavtal i samband med upphandlingar av tjänster och byggentreprenader. Det är en principiell fråga för denna regering. Vi ska värna villkoren på svensk arbetsmarknad. Vi ska inte skämmas för vår arbetsmarknadsmodell, och vi ska säkerställa att offentliga upphandlingar inte används som ett verktyg för att pressa ned löner och villkor för svenska arbetare och löntagare. Frågan som borde ställas är varför dessa åtgärder inte vidtogs för åtta år sedan. Frågan som borde ställas är varför inte mer görs för att säkerställa att villkoren på svensk arbetsmarknad förändras. Vi har sett rapporterna om byggbranschen. Vi har sett rapporterna om taxibranschen. Vi har sett rapporter på flera områden i städbranschen där det finns allvarliga problem. Vi måste säkerställa att detta förändras. (Applåder) ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.22497728524e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf73,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:28,363757,Statsrådet Ardalan Shekarabi (S),Konkurrensen i offentlig upphandling | |
| efb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,74,"Fru talman! Jag har en fråga till framtidsminister tillika Nordenminister Kristina Persson. När statsrådet hör var jag kommer från kanske hon har en tanke om vad jag kommer att fråga om. Nu i veckan uttalade ministern att skåningar borde älska Stockholm mer. För en skåning som har vuxit upp med Öresundsintegrationen tedde det sig som ett konstigt uttalande. Öresund är en spännande och dynamisk region. Det bor 3,7 miljoner människor där, och man räknar med att till 2029 kommer det att vara 4 miljoner. 26 procent av Sveriges och Danmarks bnp kommer från regionen. Pendlingen över bron har sedan 2000 ökat med 600 procent. Regionen har störst koncentration av högutbildad befolkning i hela norra Europa. Vad menar egentligen ministern när hon uppmanar Skåne att titta mindre på Köpenhamn och mer på Stockholm? Är inte Nordensamarbetet en del av framtiden? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.84738092723e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf74,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363758,Kristina Yngwe (C),Nordenministerns uttalande om relationen Skåne-Stockholm | |
| f0b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,75,"Fru talman! Tack för frågan! Jag håller verkligen med Kristina Yngwe om Öresundsregionens och Skånes möjligheter. Jag blev mycket imponerad vid mitt besök under helgen med två hårda arbetsdagar i Malmö. All regional och nationell politik bygger på samverkan och ömsesidig respekt. Det behövs respekt från Stockholm för regionerna och deras ansträngningar att utvecklas, och det behövs naturligtvis en ömsesidighet i relationerna. Min kommentar var skämtsamt menad. Det fanns en tid när jag ofta besökte Skåne av personliga skäl. Jag fann att skåningar, till skillnad från norrlänningar, var mer vända mot Köpenhamn än till Stockholm. Det fanns ett litet ointresse för Stockholm i Skåne. Det var mer en personlig erfarenhet som avslutade ett samtal om alla de möjligheter som finns i regionen. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.00493436208e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf75,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363759,Statsrådet Kristina Persson (S),Nordenministerns uttalande om relationen Skåne-Stockholm | |
| f1b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,76,"Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det var glädjande att höra att ministern också ser Öresundsregionen och det nordiska samarbetet som en viktig del av framtiden. Nordensamarbetet är en viktig fråga för Sveriges framtida tillväxt. Det borde göra det ännu enklare för människor att röra sig mellan gränser i de nordiska länderna. Det handlar till exempel om ömsesidigt erkännande av utbildningar, behörigheter och auktorisationer, möjlighet till lärlingsarbete och praktik på båda sidorna om gränserna. Det finns mycket att göra. För att få tillväxt i landet behövs tillväxt i Stockholm, men det behövs också tillväxt i norra Sverige och i södra Sverige. För båda dessa delar är Nordensamarbetet så otroligt viktigt. Vad gör ministern för att underlätta för människor, varor och tjänster att röra sig mellan länderna i Norden och för att riva gränshinder? ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.84738092723e+11,frågestund,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf76,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363760,Kristina Yngwe (C),Nordenministerns uttalande om relationen Skåne-Stockholm | |
| f2b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,77,"Fru talman! Ja, det är viktiga frågor. Gränshindren mellan länderna tar bort mycket tillväxt och många arbetstillfällen. Vi borde kunna göra mer för att ta bort dem. Regeringen anstränger sig, och jag anstränger mig, för att trycka på i alla de frågor där vi ser att det naturliga utbytet som har växt så kraftigt under senare år hindras, inte minst i Öresundsregionen där mellan 15 000 och 18 000 pendlar över Sundet dagligen. Vi diskuterade frågorna grundligt vid mötet. Jag träffade flera aktörer - Øresunddirekt, handelskammaren och regionstyrelsen. Vi har identifierat ett antal prioriterade gränshinder som vi jobbar med i vårt gränshinderråd. Vi har också tillsatt en arbetsgrupp som särskilt ska titta på de hinder som finns mellan Danmark och Sverige för att underlätta för Skåne och Själland att samspela mer på arbetsmarknaden. Vi har precis börjat arbetet, och jag ser fram emot att få berätta hur det går senare. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,5.00493436208e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf77,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363761,Statsrådet Kristina Persson (S),Nordenministerns uttalande om relationen Skåne-Stockholm | |
| f3b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,78,"Fru talman! Min fråga är till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Regeringen har satt upp ett viktigt och ambitiöst mål om att nå EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020. Att minska arbetslösheten är ju viktigt för samhället men också för individen. Min fråga rör funktionsnedsatta, särskilt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Knappt 16 procent av befolkningen i dag uppger att de har en funktionsnedsättning. Av dessa bedömer hela 68 procent att den innebär en nedsatt arbetsförmåga. Vi ser också bland funktionsnedsatta i stort, särskilt dem med nedsatt arbetsförmåga, att arbetslösheten är högre än bland övriga befolkningen. Bland dem med nedsatt arbetsförmåga var arbetslösheten uppe i 13 procent 2014 och var på samma nivå även 2013. Min fråga är således hur regeringen arbetar för att minska arbetslösheten bland funktionsnedsatta, och då särskilt bland dem med nedsatt arbetsförmåga. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,4.96341906327e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf78,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363762,Alexandra Völker (S),Arbetslösheten bland funktionsnedsatta | |
| f4b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,79,"Fru talman! Tack, Alexandra Völker, för en mycket angelägen fråga! Alla människor har rätt att försörja sig genom eget arbete, och det krävs en betydande förändring av politiken för att det också ska kunna bli verklighet. Varje individ som är arbetslös och söker arbete har naturligtvis rätt att bli bemött utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Men vi ser ju en förödande systematik i att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga redan när de anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen har en låg sannolikhet att få arbete. Medan andra har en sjunkande sannolikhet att få arbete när arbetslösheten blir längre är sannolikheten låg redan från början för den som har en funktionsnedsättning. Det är ett av skälen till att regeringen avreglerar arbetsmarknadspolitiken. Vi tar bort många av tidsgränserna och gör det möjligt att sätta in olika åtgärder redan från första dagen utifrån de bedömningar som görs av individens behov och förutsättningar men också av arbetsgivarnas behov och förutsättningar. Det är viktigt att man någon gång får komma först i kön. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf79,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363763,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Arbetslösheten bland funktionsnedsatta | |
| abb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,8," Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är väldigt glädjande att höra minister Romson tala om hur viktig svensk livsmedelsproduktion är för Sverige. Det är otroligt viktigt i dag, och det kommer att bli ännu viktigare i framtiden, precis som ministern nämnde, när det kommer att finnas efterfrågan på bra mat i hela världen och vi kanske kommer att ha en situation som gör att Sverige har unika förutsättningar att kunna producera i en klimatförändrad värld. Det är alltså väldigt positivt, och jag hoppas att regeringen verkligen håller linjen när det gäller detta. Jag håller verkligen med om att god vattenkvalitet inte står i kontrast till att kunna göra lönsamma insatser på sin gård. Det som däremot är problemet är ju när de här åtgärderna sätts upp ovanifrån på ett generellt plan. Det finns väldigt många olika åtgärder som på en gård kan innebära en bra insats men som på en annan gård inte gör någon som helst nytta. Det är därför vi i Centerpartiet har pratat oss väldigt varma för Greppa näringen. Jag har själv varit rådgivare för Greppa näringen, och det bygger på en frivillighet och frivilliga insatser. Man utgår från hur de specifika gårdarna ser ut, och då gör det också bäst nytta. Frivilliga åtgärder tror jag alltså är betydligt bättre än en massa lagkrav där man inte heller kan få någon bra ersättning eller lönsamhet. Vi ser fram emot att följa arbetet. Jag skulle gärna få lite mer tydlighet när det gäller om det är efter hösten eller under hösten som vi kan vänta oss ett svar. Vi ser också fram emot att få lite tydlighet kring finansieringen. Som sagt handlar det om 80 000 hektar åkermark som ska tas bort från våtmarker och skyddszoner. Det är väldigt stora arealer som behöver ersättning, och att inte ha finansiering för det är ju som att bygga ett hus men bara ha pengar till grunden. Därför är det viktigt att man har ett helhetstänkande kring det. Tack för debatten! Jag ser fram emot att följa arbetet vidare. ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,8.84738092723e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf8,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363692,Kristina Yngwe (C), | |
| f5b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,80,"Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Vi vet att det är ungefär 655 000 som befinner sig i riskgruppen funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga i åldrarna 16-65 år. Det gör att det här verkligen är en otroligt stor fråga, inte minst utifrån den nationella målsättningen om att nå EU:s lägsta arbetslöshet men framför allt utifrån individens synpunkt. Det är glädjande att höra att regeringen prioriterar just detta arbete. Jag tackar så mycket för svaret. ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,4.96341906327e+11,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf80,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363764,Alexandra Völker (S),Arbetslösheten bland funktionsnedsatta | |
| f6b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,81,"Fru talman! Det finns naturligtvis mycket mer att göra. En av de viktigare frågorna är den ungdomsgaranti som regeringen nu arbetar med att implementera runt om i landet. Jag har personligen rest runt och besökt de allra flesta av Sveriges kommuner. Jag har träffat 249 kommunledningar i långa endagsworkshops om hur vi ska lösa ungdomsarbetslösheten. En av de viktiga frågorna där har varit att ungdomsgarantin ska gälla alla ungdomar, inte bara ungdomar utan funktionsnedsättning. Det är viktigt att vi inte exkluderar personer på grund av en funktionsnedsättning, utan ungdomsgarantin, att ingen människa ska gå arbetslös mer än 90 dagar, gäller alla ungdomar. (Applåder) ",Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,11731125914.0,frågestund,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf81,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363765,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S),Arbetslösheten bland funktionsnedsatta | |
| f7b4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,82,Därmed är veckans frågestund avslutad. Jag vill tacka statsråden och deltagande ledamöter. ,Frågestund,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,,frågestund,TREDJE VICE TALMANNEN,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf82,H2C120150521fs,N,2015-06-04 12:10:29,363766,TREDJE VICE TALMANNEN,Arbetslösheten bland funktionsnedsatta | |
| acb4ffd7-a10a-e511-9422-00262d0d0c40,9,"Herr talman! Även jag får tacka för en god debatt om ett väldigt angeläget ämne, där inte minst de båda debattörerna fokuserar mycket på goda förutsättningar för en levande landsbygd och ett levande lantbruk med bättre förutsättningar för en stärkt livsmedelsproduktion i Sverige. Där är även vattnet en grundläggande resurs som behövs för kommande livsmedelsproduktion. Riksdagsledamot Kristina Yngwe kan vara trygg med vad jag sa om att vi återkommer med beslut om detta. Vår ambition är att kunna besluta så att det finns underlag för vattendelegationerna i höst, det vill säga att vi återkommer från regeringen efter sommaren. Det är dock ett väldigt komplext och stort material som precis har landat på regeringens bord, och det gäller, som vi har varit inne på i debatten, att verkligen låta aktörerna komma till tals. Beroende på hur lång tid den beredningen tar kan det här kanske dra ut på tiden, men vi behöver också enligt EU:s förordningar och direktiv fatta beslut om detta under året, så det är väldigt prioriterat. När det gäller tydligare regler och frivilliga och stödjande insatser som kan göras mycket mer flexibla håller jag helt med Kristina Yngwe om att åtgärder som Greppa näringen har varit väldigt framgångsrika i att just få den flexibilitet som ger resultat med hjälp av frivillighet. Samtidigt vet jag att vi på andra områden kan behöva skärpa en del krav. Jag tror alltså att vi behöver båda instrumenten och håller öppet för den diskussionen, också för att vi ska kunna uppfylla vattendirektivet. Det finns en hel del lagkrav i den materian från EU:s sida som Sverige har att förhålla sig till. Ambitionen är att verkligen kunna väga samman och se att ett gott vatten ger god livsmedelsproduktion också i Sverige, för ett levande lantbruk. Tack för debatten! Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet,2015-05-21 00:00:00,3858517,H209101,101,2014/15,Protokoll 2014/15:101 Torsdagen den 21 maj,9.51854268017e+11,interpellationsdebatt,MP,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209101/#anf9,H210575,N,2015-06-04 12:10:19,363693,Klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP), | |
| 5112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,1,"Svar på interpellationer Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om när jag förväntar mig att målet för traineejobb ska vara uppnått och om jag fortfarande anser att traineejobb inom äldreomsorgen är en bra lösning. Traineejobb innebär en möjlighet för unga att kombinera arbete med en relevant yrkesutbildning inom sektorer där allt fler går i pension de närmaste åren eller där det finns bristyrken. Detta kommer att stärka deras förutsättningar till varaktig anknytning till arbetsmarknaden. I dag är det brist på personal inom yrken som kräver gymnasiekompetens, samtidigt som alltför få utbildas inom dessa yrken i ungdomsskolan. Traineejobb innebär en kombination av arbete och reguljär utbildning. Tre parter är involverade: arbetstagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare. Antalet traineejobb är därför beroende av fleras aktiva agerande. Regeringen räknar med att traineejobben kommer att nå sin fulla volym om två till tre år. Den delegation för unga i arbete som jag inrättat kommer att underlätta införandet av traineejobb. Lotta Finstorp hänvisar i andra delen av sin fråga till kritik från fackförbund och yrkesverksamma när det gäller traineejobb inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen sysselsätter ett stort antal arbetstagare inom välfärdssektorn. Behovet av en generationsväxling är stort, och det är viktigt att möjligheter till traineejobb finns även där. Jag har en nära och konstruktiv dialog med fackförbundet Kommunal. Även de välkomnar utökade möjligheter till generationsväxling. Jag kommer att verka för att möjligheten att få traineejobb finns på plats från augusti 2015. Möjligheten utökas till bland annat äldreomsorgen 2016 förutsatt att detta godkänns av Europeiska kommissionen. För att traineejobben ska fungera bra är det nödvändigt att de som får sådana jobb ska vara välkomna på arbetsplatserna. Liksom när det gäller andra subventionerade anställningar kommer det att finnas krav på att Arbetsförmedlingen ska samråda med lokala arbetstagarorganisationer innan någon anvisas en arbetsplats. ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf1,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364040,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 5a12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,10,"Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka besked jag avser att ge till alla äldre som både vill och kan arbeta efter 65 år. Jag har nyligen besvarat en liknande interpellation av Katarina Brännström. De demografiska utmaningarna kräver högre arbetskraftsdeltagande under åren som kommer. Att fler kommer in och stannar kvar längre på arbetsmarknaden är oerhört viktigt. Arbete är förutsättningen för såväl individens som samhällets ekonomi och välstånd. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre, i åldrarna 55-64 år, är högre i Sverige än i nästan något annat EU-land. Deltagandet i arbetskraften bland de äldre har ökat kraftigt, från 10,1 procent 2005 till 17,0 procent 2014. Ökningen innebär att över 100 000 fler i åldrarna 65-74 år befann sig i arbetskraften 2014 jämfört med 2005. Äldre i arbetslivet är en viktig resurs som bör tas till vara. Den faktiska utträdesåldern är i många yrken lägre än 65 år. Detta beror inte på att det saknas ekonomiska incitament att arbeta längre utan på att arbetstagare slits ut i förtid. Om människor ska orka jobba ett helt arbetsliv krävs bättre arbetsmiljöförhållanden i psykiskt och fysiskt slitsamma arbeten. Arbetsmiljö är ett fokusområde, och regeringen tar nu fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Ett viktigt område i detta arbete handlar om ett längre arbetsliv. Som en del i strategiarbetet anordnar regeringen under våren ett antal kunskapsseminarier för att fånga upp olika utmaningar och möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Ett seminarium behandlar behovet av ett förlängt och hållbart arbetsliv, med fokus både på unga och äldre och de behov man har i olika delar av karriären. Inom ramen för Pensionsgruppens arbete och den pensionsöverenskommelse som finns mellan regeringen och de borgerliga partierna pågår dessutom sedan några år en bred översyn av pensionssystemet. Den långsiktigt stora frågan är här den om ett längre arbetsliv - för att trygga tillräckliga pensioner, pensionssystemets finanser och välfärden. Det arbetet kommer att fortgå under lång tid med det övergripande syftet att uppnå fler arbetade timmar under livet. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf10,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364049,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| b412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,100,"Herr talman! Tack, finansministern, för svaret och kommentarerna! Finanspolitiska rådet nämner slopandet av de lägre socialavgifterna för ungdomar. I den kritik mot regeringen som har kommit från Finanspolitiska rådet, som är ganska dräpande, talar man om att det blir svårt för regeringen att nå målet om den lägsta arbetslösheten i EU till 2020. Man tar också upp att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket och så vidare. Det är ett antal kritiska punkter man lyfter fram. En punkt är höjningen av taket i a-kassan och slopandet av de lägre socialavgifterna för ungdomar, som enligt Finanspolitiska rådet i stället för att bidra till sänkt arbetslöshet kommer att öka antalet arbetslösa. Det är en oerhörd kritik, som borde få finansministern att sova dåligt på nätterna. Trots allt är det ju ett mål uppsatt till 2020 om att ha den lägsta arbetslösheten i EU. Det här skulle inte alls bidra. Jag stannar där. I övrigt ansluter jag mig till Aron Modigs synpunkter och de frågor som han har ställt till finansministern. ",Svar på interpellation 2014/15:451 om arbetsgivaravgifterna för unga,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf100,H210451,N,2015-06-08 11:05:05,364139,Roland Utbult (KD), | |
| b512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,101,"Herr talman! Det är helt korrekt, det som Roland Utbult säger - Finanspolitiska rådets uppfattning är att regeringen bör föra en stramare finanspolitik framåt 2017 och 2018. För 2015 och 2016 ligger bedömningarna av vad som är den mest lämpligt avvägda finanspolitiken väldigt nära varandra. Men sedan tycker Finanspolitiska rådet att man bör höja skatterna mer för att strama åt mer 2017 och 2018. Roland Utbult tycker att detta är bekymmersamt. Då undrar jag naturligtvis om Kristdemokraterna avser att ytterligare höja skatterna och föreslå åtstramningar i ekonomin 2017 och 2018. Det är ingenting som man har skrivit om i sin vårmotion eller i Alliansens gemensamma vårmotion. Avser man att göra det? Vilka skatter avser man att höja? Är det någonting man ska skära ned på i välfärden eller kanske i försvaret eller polisen? Vad är det för förslag Kristdemokraterna kommer med? Eller var det där egentligen bara tomt prat? Vad gäller arbetsgivaravgifterna för ungdomar är det, precis som Aron Modig säger, viktigt att vi också ser vad vi använder pengarna till. Vi vet att i dagsläget är arbetslösheten allra högst bland ungdomar som inte har gymnasieutbildning. Bland dem är arbetslösheten 40 procent. Här behöver vi verkligen ta till krafttag. Jag önskar att vi kunde ha en lite bredare samverkan i riksdagen om de här frågorna, för vi ser ju att det är oerhört viktigt för de ungdomarna att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Därför föreslår regeringen ett utbildningskontrakt - alla ungdomar som blir arbetslösa och inte har gymnasieutbildning ska få möjlighet att slutföra gymnasieutbildningen. Det är klart att om det är svårt för de här ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning i dag kommer det inte att vara lättare när de är i 30, 40- eller 50-årsåldern. Det är viktigt att ungdomar får med sig den här basen, som är så viktig på svensk arbetsmarknad i dag. Vi vet också att arbetsgivarorganisationerna efterfrågar personer med den kompetensen. Vi vill möta varje ungdom för att kunna kombinera yrkesutbildning med jobb och praktik för att hitta vägen framåt för den personen. Men det ska inte bara vara ett erbjudande. För att man ska få ersättning tycker vi också att det ska vara ett tydligt krav från samhället att man slutför sin gymnasieutbildning. Jag har svårt att förstå varför Kristdemokraterna inte ställer upp bakom den idén. Tycker ni inte att det är bra att ungdomar ska jobba och plugga i stället för att som i dag gå långtidsarbetslösa? ",Svar på interpellation 2014/15:451 om arbetsgivaravgifterna för unga,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf101,H210451,N,2015-06-08 11:05:05,364140,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| b612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,102,"Herr talman! För några år sedan, innan jag blev invald i Sveriges riksdag, var jag engagerad som ungdomspolitiker. En av de frågor som jag och vi drev allra hårdast var den om ungas jobb, om den alltför höga ungdomsarbetslösheten, som var och fortfarande är en skamfläck på Sverige och svensk arbetsmarknad. Vi var väldigt kritiska mot den dåvarande alliansregeringen, mot att den gjorde för lite och ofta för sent. Men problemet är nu inte längre att regeringen gör för lite och för sent utan att den genomför rakt kontraproduktiva åtgärder, som kommer att öka den redan för höga arbetslösheten bland unga. Ingenting tyder nämligen på att ungas ställning på arbetsmarknaden i Sverige stärks när regeringen höjer arbetsgivaravgifterna kraftigt. Tvärtom. Vi behöver göra mer för att fler unga ska få ett jobb att gå till, men de nedsatta arbetsgivaravgifterna måste vara en grund i detta arbete, som sedan kompletteras med ytterligare jobbskapande åtgärder och absolut utbildning. Jag håller med finansministern om att för få unga i Sverige har jobb. Men vi ska göra mer åt detta, inte mindre. Jag kan bara beklaga att regeringen ser ut att stirra sig blind på det senare alternativet. ",Svar på interpellation 2014/15:451 om arbetsgivaravgifterna för unga,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,6.80329141121e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf102,H210451,N,2015-06-08 11:05:06,364141,Aron Modig (KD), | |
| b712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,103,"Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Det är viktigt att vi har möjlighet att debattera ungdomar och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Men efter åtta år av alliansregering är inte bara arbetslösheten högre än då man tillträdde, utan långtidsarbetslösheten har tredubblats och ungdomsarbetslösheten har ökat. Inte minst har arbetslösheten ökat bland ungdomar som inte har gymnasieutbildning. Det är därför regeringen nu ser att vi behöver ändra politiken och att den väldigt dyra och ineffektiva skattenedsättningen, som har kostat skattebetalarna många miljarder kronor, tyvärr inte har haft effekt. När vi nu har provat det i så många år är det väl dags kanske även för allianspartierna att inse att detta inte fick den effekt som man hoppades. Nu handlar det om att hitta mer effektiva åtgärder för att få in ungdomar i arbete. Det gäller inte minst att bryta utvecklingen i skolan. Om nästa generation ska få chansen att klara sig på den globala marknaden måste också skolresultaten vändas. Då kan vi inte fortsätta den nedåtgående trend som vi har sett, där skolresultaten rasar snabbare än i något annat jämförbart land. Efter åtta år med alliansregering faller skolresultaten i Sverige snabbare än i något annat land. Det är en utveckling som måste brytas. Det kan inte bara handa om var läraren ska stå, vad eleverna ska ha på sig eller om man ska ha på mobiltelefonen. Det måste också handla om resurser till skolan. Regeringen satsar resurser på skolan. Det är oerhört viktigt. Vi måste också se till att de ungdomar som har hoppat av gymnasiet får möjlighet att gå klart och att fler av de ungdomar som drömmer om en högre utbildning ska få möjligheten att få det - inte som under alliansregeringen när man kringskar de möjligheterna så att färre i varje generation får möjlighet till en högre utbildning. Tack för debatten! Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:451 om arbetsgivaravgifterna för unga,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf103,H210451,N,2015-06-08 11:05:06,364142,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| b812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,104," Herr talman! Aron Modig har frågat mig varför jag vill slopa skattereduktionen för gåvor och om jag tänkt kompensera civilsamhället om skattereduktionen slopas. En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Min utgångspunkt är att säkerställa att det finns goda förutsättningar för en stark ideell sektor. Det är angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skatterabatt för gåvor går inte ihop med inkomstskattelagens förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och ökar komplexiteten i skattesystemet. Konflikten med avdragsförbudet framhölls också vid införandet av den borgerliga regeringen. Skattepengar till enskilda organisationer bör inte fördelas utifrån hur de lyckas få enskilda bidragsgivare. Det är mot denna bakgrund som skattereduktionen för gåvor bör slopas. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf104,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364143,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| b912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,105,"Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, naturligtvis. Gåvoskatteavdraget infördes den 1 januari 2012 på initiativ av främst Kristdemokraterna inom alliansregeringen. Det är en reform som har visat sig vara en stor succé. Jag fick häromdagen tillgång till Skatteverkets siffror för 2014. De visar att antalet personer som använde denna avdragsmöjlighet under förra året uppgick till 820 000, vilket är en ökning med 8 procent från 2013. Totalt skänkte dessa personer 1 ½ miljard kronor till välgörande ändamål inom ramen för avdragsrätten. Det var en ökning med 15 procent från 2013. Det är alltså en populär reform, och vi vet att den också har stort stöd bland svenska folket. I en färsk Novusmätning visar det sig att 65 procent av svenska folket anser att gåvoavdraget ska behållas eller utökas, medan bara 18 procent tycker att avdraget bör tas bort. Vi i Kristdemokraterna har också bett riksdagens utredningstjänst att ta reda på hur de största välgörenhetsorganisationerna ser på gåvoavdraget. Vi frågade de 15 största insamlarna i landet och fick svar från 13 av dem. Av dessa svarade 12 att de ansåg att det var viktigt att gåvoavdraget får vara kvar. Herr talman! Vi har med andra ord här en succéreform. Men för att motivera ett slopande av den lyfter finansministern alltså fram att ""skatterabatt för gåvor går inte ihop med inkomstskattelagens förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och ökar komplexiteten i skattesystemet"". Menar finansministern alltså på allvar att gåvor till ideella organisationer är att se som ""personliga levnadskostnader""? Handlar det alltså inte om solidaritet och medmänsklighet, inte om att ge till andra och att bidra till det goda? Visst gör skattereduktionen för gåvor att skattesystemet blir lite mer komplext. Men är det inte värt det? Och så komplext kan det inte vara. Det funkar ju utmärkt i andra länder. Danmark och Norge är två exempel, där man dessutom har möjlighet att göra större avdrag än man har i Sverige. Danmark styrs för övrigt också av en socialdemokratiskt ledd regering. Jag blir förundrad när jag hör finansministerns svar på min interpellation och måste helt enkelt fråga igen: Är det bra för samhället att människor engagerar sig i och skänker pengar till ideella organisationer, eller är det dåligt? Om finansministern tycker att det är bra, varför vill hon då ta bort ett välfungerande system och de incitament som finns för att öka givandet? ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,6.80329141121e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf105,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364144,Aron Modig (KD), | |
| ba12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,106,"Herr talman! Tack, finansministern, för svaret på interpellationen från Aron Modig! I budgetpropositionen från regeringen motiverar man det slopade avdraget med att ett sådant stöd ""ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra"". Detta har förvånat ett antal personer som arbetar i den här verksamheten. Det ligger ju i sakens natur att den ideella sektorn är beroende av enskilda personers vilja att hjälpa till. Det är sällan man här i riksdagen så tydligt ser skillnaden i ideologi. För vänsterregeringen och den ideologi som finns där är det frågan om att ta in alla skatter och sedan fördela dem. Det är av tradition så. Vi kristdemokrater vill att det ges möjlighet för den enskilde att ge av sin inkomst och själv kunna bestämma och rikta en del av sin inkomst - frivilligt, naturligtvis - till en verksamhet som arbetar för att människor i utsatta situationer får ett bättre liv. När man införde det här i Norge ökade givandet med 30 procent. Aron Modig tog upp ett antal väl grundade siffror. När du ger en summa på upp till 6 000 kronor, som det handlar om, per år får du tillbaka på skatten. Då kan du också ge den summan, om du vill, till organisationen. Men det finns en klar ideologisk skillnad här. Den är väldigt tydlig, och den gör mig lite fundersam. Hur ser finansministern på värdet av ideella insatser? De här organisationerna gör en väldig samhällsnytta. De kompletterar den offentliga omsorgen, och det civila samhället som komplement är väldigt effektivt. Egentligen gör varje krona där samhällsnytta. Jag är förvånad om inte finansministern ser det. Det ligger i det gemensammas intresse att stärka det civila samhället. Och detta är faktiskt ett billigt sätt. Nu har jag redogjort för hur vi kristdemokrater ser på det här. Jag stannar där så länge. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf106,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364145,Roland Utbult (KD), | |
| bb12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,107,Herr talman! Den ideella sektorn i Sverige spelar en väldigt stor och viktig roll. Det sker ett fantastiskt arbete inom den ideella sektorn på många olika sätt. Det gäller inte minst det sociala arbete som ideella organisationer utför. Det är också därför som regeringen har jobbat oerhört hårt under våren för att lösa situationen med moms vid secondhandförsäljning som ideella föreningar genomför. Jag delar helt Roland Utbults och Aron Modigs syn på hur viktig den här sektorn är. Den formulering som fanns i budgetpropositionen om att man är beroende av enskilda personers vilja att hjälpa till tycker jag var olycklig. Den formuleringen finns inte i den promemoria som har gått ut och kommer heller inte att finnas den dag vi genomför den här förändringen. Det var ett olycksfall i arbetet. Roland Utbult undrar hur vi värderar ideella insatser när vi vill avskaffa den här skattereduktionen. Frågan är naturligtvis också hur Roland Utbult värderar ideella insatser. Med den här skattereduktionen fördelas nämligen resurser till ideella föreningar utifrån i vilken utsträckning man kan få privatpersoner att donera pengar till föreningarna. Det innebär att man med det system vi har i dag värderar det ideella arbetet i de organisationer som har förmögna bidragsgivare högre än det ideella arbetet i organisationer som kanske inte har lika många sponsorer som har möjlighet att skänka pengar och göra skatteavdrag. Är verkligen de organisationerna mer värda? Är det så vi ska värdera och fördela våra skattepengar? ,Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf107,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364146,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| bc12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,108,"Herr talman! Precis som Roland Utbult påpekade tidigare i debatten är det uppenbart att vi har en helt annorlunda ideologisk syn på det civila samhället än vad finansministern och Socialdemokraterna har. Ja, vi kristdemokrater tycker att det är en styrka om det civila samhället kan bli mer självständigt, mer beroende av privata donationer om man så vill. Vi tycker det. Vi tycker att själva syftet, ändamålet, med det civila samhället är att vara en motvikt till den offentliga sektorn och att vara en motvikt till näringslivet. Finansministern talar om att det skulle vara förmögna bidragsgivare. Det är inte så verkligheten ser ut. Det är personer som kanske skänker några hundralappar i månaden till välgörande ändamål, som tycker att det är en bra sak som gör samhället bättre. Det är snarare så det ser ut. Som jag sa tidigare i debatten har vi frågat de största välgörenhetsorganisationerna vad de tycker om gåvoskatteavdraget. Cancerfonden skrev: Skattereduktionen är en viktig fråga för att vi ska ha en stark ideell sektor i Sverige. Röda Korset skrev: Det är mycket angeläget att avdragsrätten får behållas. Den har redan i dag en mycket positiv effekt på givandet i både gåvobelopp och hur många som väljer att skänka pengar. Intäkterna är avgörande för finansieringen av vår verksamhet. Frälsningsarmén skrev: Vi på Frälsningsarmén befarar att vi kommer att se en minskning i givandet om möjligheten till skattereduktion för gåvor tas bort. Plan Sverige skrev: Vi ser det som mycket angeläget för vår organisation och för hela den ideella sektorn att behålla skatteavdraget. Stockholms Stadsmission skrev: Ja, det känns mycket angeläget, och vi märker också att många givare är intresserade av skattereduktionen. Vi befarar att givandet kommer att minska om skattereduktionen avskaffas. För mig är det helt oförståeligt att regeringen vill ta bort denna möjlighet. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,6.80329141121e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf108,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364147,Aron Modig (KD), | |
| bd12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,109,"Herr talman! Det är inte så ofta vi hör en minister säga att man har en svag formulering i en budgetproposition. Det tycker jag att finansministern ska ha all heder av, liksom att man har arbetat hårt när det gäller momsen på secondhand. Vi behöver inte alltid vara motståndare till varandra, så att säga, utan ibland finner vi en harmoni i våra frågor. Precis som Aron Modig vänder jag mig mot att det skulle handla om förmögna bidragsgivare. Det finns naturligtvis sådana. De har säkert en väldigt stor betydelse. Det har vi sett även globalt. Men här handlar det om en gåva på maximalt 6 000 kronor under ett år och ett avdrag på 25 procent av den summan. Det tror jag inte handlar om särskilt förmögna människor. Men det är klart att man måste ha lite över för att kunna ge det. Jag och många andra i Sverige har ett fadderbarn - det kostar kanske 200 kronor i månaden - genom en organisation. Jag har haft det i sju åtta år. Jag ska inte förhäva mig på något sätt. Det är många i vårt land som har det. Jag har hjälpt den här killen, Patrik Kalanda i Uganda, lite grann med den här summan. Det handlar om skolgång. Han är nu fri från det som man i alla fall trodde var aidssmitta. Det handlar bland annat om utbildning. Vad jag vill säga är naturligtvis: Det civila samhället är ett komplement, och det är väldigt effektivt. Jag ber finansministern att se värdet av det på det sättet att man också låter personer komma loss i sin goda tanke om att ge. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf109,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364148,Roland Utbult (KD), | |
| 5b12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,11,"Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Den så kallade löneskatten för äldre går även under ett annat epitet, dubbelt jobbskatteavdrag, och infördes av alliansregeringen 2007. Beräkningar från Skattebetalarna visar att den har haft positiv effekt på arbetsmarknaden för antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-74 år och att det till övervägande del förklaras av avskaffandet av den särskilda löneskatten när vi införde det dubbla jobbskatteavdraget 2007. Ny statistik från Eurostat som Skattebetalarna har bearbetat visar att Sverige har EU:s snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer i åldersgruppen 65-74 år. Sedan 2006 har sysselsättningsgraden ökat med över 6 procentenheter, och då har vi dessutom gått igenom en kraftig lågkonjunktur. Det är den största ökningen bland EU-länder. Det är glädjande att det är fler äldre som fortsätter att jobba. Ibland hör man i debatten att det är bättre att äldre går hem så att de unga får jobben, men det fungerar inte så per automatik, att när någon går i pension får en ung person direkt det jobbet. I många fall kanske man till och med tar bort jobbet, eller också kräver man längre kompetens eller högre utbildning, så den matchningen stämmer nästan aldrig. Vi behöver den kompetens som äldre har. Vi behöver det framför allt för våra unga som kommer ut på arbetsmarknaden. Jag kommer från socialförvaltningen, från den världen, med socialt arbete. Där är det ofta så att den som är ung, nyutexaminerad akademiker, socionom, får väldigt tuffa uppgifter. Att omhänderta barn är bland det svåraste man kan göra. Eftersom det är en mycket tuff arbetsmiljö finns det sällan kvar äldre på socialförvaltningen som kan stötta och leda den unga nyutexaminerade som ska ta de här svåra besluten och göra stora utredningar om människors liv. Jag skulle gärna vilja se att man dessutom kunde ha ett mentorsystem som verkligen stimulerade äldre, kompetenta medarbetare att stanna kvar i yrket. Men då måste vi också ha en politik i landet som möjliggör det, där det finns incitament för att fortsätta att arbeta efter pensionsåldern. Det har denna sänkta löneskatt varit. Jag har väldigt svårt att förstå varför man vill rulla tillbaka det, så att de äldre i stället går i pension. Vi kommer ju inte att klara pensionsåtagandena om människor inte jobbar längre. Det hänger ihop med hela samhällsekonomin. Den här frågan är väldigt stor. Den är betydligt mycket större än att många hundra tusen pensionärer nu har ett arbete som de fortsätter att gå till eller startar eget, till exempel, eftersom det finns incitament för att göra det. Min fråga är naturligtvis: Varför finns det här förslaget över huvud taget? Det finns en stor oro och ilska utanför det här huset kring varför det här förslaget har kommit från regeringen. Av ministerns svar framgår också att flera partikamrater till mig har ställt den här frågan. Det är inte så konstigt, för ute i landet kokar det. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.50518623913e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf11,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364050,Lotta Finstorp (M), | |
| be12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,110,"Herr talman! Ja, jag ser verkligen värdet av ideella organisationer. Det bedrivs ett väldigt viktigt arbete. Roland Utbult och Aron Modig tar upp en rad organisationer som bedriver ett oerhört viktigt arbete i Sverige. Det handlar om olika former av fadderverksamhet men också om viktig forskning som finansieras via ideella föreningar och ideella organisationer. Det är ett viktigt bidrag och komplement till både den offentliga sektorn och den privata sektorn. Sverige tjänar på att ha en stark ideell sektor. Det är bland annat därför som vi har arbetat hårt för att lösa frågan om momsundantaget. Jag måste säga att jag verkligen har uppskattat det stöd som jag har fått i skatteutskottet från en bred palett av partier för att vi från regeringens sida ska kunna lösa den här frågan. Jag har verkligen uppskattat det stödet och känt mig styrkt när jag har fått möjlighet att träffa skatteutskottet. Däremot har vi olika syn på hur vi ska fördela skattepengar. Roland Utbult och Aron Modig tycker att skattemedel ska fördelas utifrån hur framgångsrika olika föreningar är när det gäller att få tag på privata donatorer, medan jag tycker att det är mer lämpligt att använda skattepengar utifrån hur politiska församlingar fattar beslut. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf110,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364149,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| bf12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,111,"Herr talman! Som jag tror har klargjorts kan skattereduktionen för gåvor inte ses som något annat än en stor succé. Användandet av reformen har ökat år för år. Svenska folket gillar den och vill att den åtminstone ska vara kvar i sin nuvarande form. Flera av våra största välgörenhetsorganisationer ser avdraget som viktigt för att vi ska kunna ha en fortsatt stark ideell sektor i Sverige. De vill utveckla avdraget snarare än att avveckla det. Även om finansministern tycker att detta gör skattesystemet mer komplext så funkar det alldeles utmärkt i andra länder, till exempel i Norge och i Danmark, där det avdragsgilla beloppet är betydligt högre än här i Sverige. Herr talman! Fokus i den här debatten borde vara hur vi kan utveckla gåvoavdraget. Kan vi också ge företag möjlighet att dra av för gåvor? Kan vi utöka gränsbeloppet? Kan vi inkludera fler typer av gåvomottagare eller ändamål? I stället framhärdar finansministern och regeringen med märkliga hänvisningar till att givmildhet skulle handla om personliga levnadskostnader, att komplexiteten i skattesystemet ökar med gåvoskatteavdraget och att det skulle vara ett problem så stort att man går emot alla dessa välgörenhetsorganisationer och väljer att ta bort avdraget. Jag måste säga att det är en minst sagt märklig syn som finansministern och regeringen har på det civila samhället och dess betydelse för Sverige. Det gäller ju också att inte bara tala i ord om hur viktigt detta är utan också arbeta för och i praktisk politik stötta civilsamhället och visa att man gör allt för att det ska växa och bli mer självständigt. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,6.80329141121e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf111,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364150,Aron Modig (KD), | |
| c012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,112,"Herr talman! Jag vill tacka för den här interpellationsdebatten. Jag vill också tacka för frågan. Jag tycker att det är väldigt fint att det finns ett sådant engagemang för den ideella sektorn i riksdagen. Jag har fått en del interpellationer kring detta och annat tidigare, och jag har märkt att det är många riksdagsledamöter som är engagerade i frågan. Det märks också när jag träffar skatteutskottet. Detta är en styrka för hela Sverige, och det är viktigt för de ideella organisationerna att känna detta stöd från riksdagen och att ledamöter från många olika partier ser det viktiga arbete som den ideella sektorn utför i Sverige, både på nationell och på lokal nivå. Det handlar om att stötta forskning, och det handlar om viktigt stöd till människor som bor i andra delar av världen där en extra resurs verkligen gör stor nytta. Det handlar också om det viktiga sociala arbete som bedrivs på lokal nivå. Jag tror att det är en stor styrka att det finns en sådan stor samsyn kring vikten av den ideella sektorn. Däremot råder det inte samsyn kring just skatteavdraget. Jag vill påminna om att utredaren som utredde frågan avrådde från att införa detta avdrag. Min utgångspunkt i detta är att när vi fördelar skatteresurser till de ideella organisationerna bör det ske utifrån de beslut som fattas av politiska församlingar snarare än utifrån hur framgångsrika enskilda organisationer är i att få tag på privata sponsorer och donationer. Där har vi olika syn, men vi förenas i stödet till de ideella organisationerna och det faktum att vi ser att de är viktiga och bedriver ett viktigt arbete. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:463 om slopat gåvoavdrag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf112,H210463,N,2015-06-08 11:05:07,364151,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| c112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,113," Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig vilka konsekvenser ett återinförande av löneskatten för de äldre får för dem som väljer att jobba efter 65 år. Hon frågar även hur jag menar att höjda kostnader för att anställa personer över 65 år kommer att leda till fler i arbete och fler arbetade timmar. Låt mig först notera att det är anmärkningsvärt att beskriva föregående regerings politik som en jobbmotor med tanke på hur arbetslösheten utvecklades under dess mandatperioder. Därutöver lämnade föregående regering efter sig stora underskott i statens finanser. De stora skattesänkningar som den borgerliga regeringen genomfört i syfte att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt. Regeringens politik är inriktad på andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter, som i flera fall visat sig vara ineffektivt. För att genomföra angelägna satsningar som kan bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs nu att skatten höjs. Det är missvisande att bedöma politiken genom att enbart se till enskilda finansieringsåtgärder. Man måste även se till vad pengarna kommer att användas till. En utgångspunkt för regeringens politik är att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta. Ny statistik visar att det främst är viljan eller den fysiska hälsan som avgör om man pensionerar sig, inte arbetsgivarens efterfrågan. För att få fler att arbeta längre måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. Satsningar på högre kvalitet och ökad bemanning inom äldreomsorg kommer att leda till att fler inom äldreomsorgen orkar och vill stanna kvar längre i arbete och dessutom till att färre kvinnor och män behöver gå ned i arbetstid för att ta hand om sina äldre anhöriga. De arbetande äldre är kraftigt skattemässigt gynnade även efter förslaget om återinförd särskild löneskatt, både på arbetsgivarsidan och på inkomstskattesidan. Därtill gör pensionssystemets utformning att de ekonomiska drivkrafterna för att fortsätta att arbeta efter 65 år är starka. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf113,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364152,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| c212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,114,"Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Nu är det ju inte så att jag är ensam om att beskriva alliansregeringens arbetslinje som jobbmotor. Det är tvärtom den gängse bilden som ges av olika exporter, både svenska och internationella. Att Magdalena Andersson konsekvent låtsas som att världen inte har haft en finanskris samt återkommande håller upp ett av få nyckeltal som inte förbättrats, nämligen arbetslösheten, är vi vana vid. Att Sverige 2014 bland annat hade EU:s högsta sysselsättningsgrad kan hon inte förneka. Det är ett gott bevis om något. Vi får lika ofta höra att Alliansen lämnade stora underskott samt att skattesänkningarna inte gav någon effekt. Men finansministern glömmer då att S i sina skuggbudgetar ville låna mer pengar till större utgifter, vilket hade inneburit ännu större underskott. Samtidigt har S accepterat samtliga fem av Alliansens jobbskatteavdrag. Det är extra besynnerligt om man sedan hävdar, mot den samlade expertisen, att det inte gett någon effekt. År 2010 presenterade en av Sveriges Kommuner och Landstings programberedningar en rapport om välfärdens långsiktiga finansiering. Programberedningen var parlamentariskt tillsatt men enades kring problembilden om hur framtidens utmaningar ser ut i samband med den demografiska utvecklingen. Det presenterades ett smörgåsbord av lösningsförslag, där fler arbetade timmar var ett av de mer okontroversiella. Fler arbetade timmar får man genom att börja arbeta tidigare efter genomförd utbildning, genom att arbeta längre, genom att arbeta heltid och genom att vi lyckas integrera invandrare på ett bättre sätt. Att förändra in- och utträdet på arbetsmarknaden kräver rejäla incitament, utgick man från. Alliansregeringen genomförde i praktiken framgångsrikt den del som riktades mot att få äldre att jobba längre. Lösningen låter kanske som att man fick ihop kalkylerna. Tvärtom fanns det vid den tidpunkten, trots relativt kraftfulla åtgärder, fortsatta prognostiserade gap i finansieringen på sikt. Jag upplever att frågan om demografins utmaningar har lyfts upp i allt fler sammanhang, inte minst i budgeten. Det tycker jag är positivt. Det gäller även olika förslag som syftar till att vi ska kunna arbeta längre, till exempel arbetsmiljöfrågor. Jag har svårt att bedöma om just ökad bemanning inom äldreomsorgen ger de önskade effekterna men tycker ändå att ambitionen är lovvärd. Dock är det viktigt att beakta att det inte är nu vi har utmaningarna, utan de demografiska effekterna kommer att börja märkas först på 2020-talet. Nu är tiden att förbereda oss och se till att arbeta med rätt saker på rätt sätt. Annars kommer det att bli riktigt tufft inom fem tio år. Jag utgår från att S och MP är medvetna om att försämrade ekonomiska incitament kommer att innebära att äldre personer väljer att arbeta mindre, även om jag inte har fått det svaret. Därför undrar jag fortsatt varför S och MP lägger fram förslaget om att ta bort moroten för äldre att arbeta. Dessa incitament har tydligt bidragit till att Sverige nu har EU:s snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer i åldersgruppen 65-74 år. Frågan är viktig, inte minst då vi alla är medvetna om hur viktiga de extra arbetade timmarna är för finansieringen av välfärden. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.98031297912e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf114,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364153,Anette Åkesson (M), | |
| c312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,115,"Herr talman! Anette Åkesson säger att jag hävdar att skattesänkningen inte har haft någon effekt. Men det jag säger är att de inte har haft <em>avsedd</em> effekt. Jag hoppas att 130 miljarder i skattesänkningar har haft någon effekt på sysselsättningen. Men jag hoppas att avsikten inte var 400 000 arbetslösa, en tredubblad långtidsarbetslöshet samt en ökad ungdomsarbetslöshet. Det tror jag inte. Anette Åkesson säger att vi tar bort moroten för äldre att arbeta. Då undrar jag i vilken värld Anette Åkesson befinner sig. Även med den förändring som regeringen gör finns stora incitament för äldre att fortsätta att arbeta. Skatten för äldre som arbetar kommer även i fortsättningen att vara lägre än för personer som är under 65 år. Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre finns kvar. Därutöver är arbetsgivaravgiften för äldre lägre även med förslaget. Därutöver finns starka incitament i pensionssystemet för äldre personer att arbeta längre. Det finns tydliga morötter. Jag tycker att det är svårt att beskriva regeringens förslag som att man tar bort moroten för äldre att arbeta. Det är viktigt att påminna om att de allra flesta studier som har gjorts av sänkta arbetsgivaravgifter har visat att det är ett dyrt och ineffektivt sätt att försöka öka sysselsättningen. Det gäller både unga och äldre på arbetsmarknaden. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf115,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364154,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| c412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,116,"Herr talman! Det var frågan om avsedd effekt. Det var lite svårt att kalkylera in finanskrisen. Vi hade säkert önskat oss ännu större effekt än vad vi fick, men med tanke på omständigheterna var det goda effekter. Låt mig fortsätta med liknelsen med moroten. S och MP minskar storleken på moroten rejält. Även om en liten bit av moroten finns kvar är det ändå inte så att hela moroten finns kvar. Låt mig göra en kort sammanställning. Alliansen sänkte skatten för pensionärer vid fem tillfällen, avskaffade den särskilda löneskatten och det förhöjda jobbskatteavdraget, vilket har resulterat i att det år 2014 arbetar 177 000 personer i åldern 65-74 år jämfört med 78 000 personer 2006. Vi är dessutom politiskt överens om att det behövs fler arbetade timmar för att klara framtidens välfärd. Då lägger S och MP fram förslaget att återinföra den så kallade silverskatten, det vill säga öka kostnaden för att anställa äldre. I samma veva skjuter S och MP upp den utlovade skattesänkningen för pensionärer på obestämd tid. S och MP lyckas alltså både lura pensionärerna och försämra förutsättningarna för finansieringen av välfärden samt även minska pensionerna. Pensionernas utveckling är starkt kopplad till ekonomins utveckling. Ju bättre det går för Sverige, desto högre blir pensionerna. Yttre omständigheter, till exempel globala finanskriser, kan vi enbart reagera på. Men att regeringen själv lägger fram politiska förslag som kommer att ge sänkta pensioner är ansvarslöst. Då tänker jag inte enbart på förslaget om återinförd löneskatt. De budgetar som S och MP lagt fram bidrar enligt egen utsago till färre jobb och lägre bnp-utveckling. Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet beskriver konsekvenserna av budgetförslaget från S och MP i negativa ordalag, till exempel dämpad sysselsättning, sjunkande arbetskraftsdeltagande och höjd jämviktsarbetslöshet. I stället vill Moderaterna sänka åldersgränsen för det förstärkta jobbskatteavdraget till 64 år. Det ökar drivkraften och motivationen för fler att arbeta längre. S och MP:s förslag att fördyra för äldre att arbeta innebär att färre äldre kommer att jobba. Att arbeta har flera positiva effekter för individen. Man ingår i ett socialt sammanhang på arbetsplatsen, är en i gänget och behövd, utöver att man får ett större ekonomiskt utrymme. Även arbetsgivarna välkomnar äldre med kompetens och erfarenhet på arbetsplatsen. Det är inte bara individen utan även arbetsgivaren och samhället som drabbas av detta förslag. Finansministern lyfter fram den viktiga poängen att man måste se vad pengarna används till. Det håller jag helt med om. Det gör att det blir ännu svårare att förstå S-MP-regeringens olika förslag eftersom man själv känner till att förslagen får negativa konsekvenser. Det vore intressant att höra finansministern berätta varför S och MP lägger fram flera olika förslag som man är väl medveten om kommer att slå mot pensionerna. Varför vill man försämra de ekonomiska incitament som finns för äldre som vill och kan arbeta och vill förbättra sina pensioner? ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.98031297912e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf116,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364155,Anette Åkesson (M), | |
| c512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,117," Herr talman! När man lyssnar på Anette Åkesson får man lätt intrycket att ett samhälle utan skatter skulle vara det samhälle som har högst sysselsättning. Så är det dock inte. När vi tittar ut över världen syns det att länder som har högt skatteuttag också har en hög sysselsättning och hög sysselsättningsgrad. Det beror på att man inte bara kan titta på det faktum att skatter tas ut, utan man måste också titta på vad skatterna används till. Säg att det inte finns någon löneskatt för pensionärer alls, men sedan införs en skatt och pengarna läggs på äldreomsorgen, då kan det sammantaget öka sysselsättningen bland de äldre. Det finns möjlighet för till exempel kvinnor att arbeta i stället för att ta hand om sina äldre anhöriga. Det finns möjlighet för kvinnor att arbeta heltid i stället för att gå ned på deltid för att lägga tid på att ta hand om sina äldre anhöriga. Via skatteuttag kan ofta sysselsättningsgraden höjas, om vi tittar ut över världen. På Anette Åkesson låter det som att vi förändrar incitamenten för pensionärer att arbeta. Så är det inte eftersom vi inte ändrar det förhöjda jobbskatteavdraget för de äldre. När vi tittar på orsaker till att personer går i pension är det vanligaste svaret att de inte har hälsan. De tycker att de har åldern inne att gå i pension, och de tycker att de inte har hälsan för att arbeta längre. Det stärker mig i min uppfattning att det är viktigt att vi arbetar förebyggande när det gäller arbetsmiljöarbetet och att det finns goda möjligheter i inte minst de kvinnodominerade yrkena att arbeta hela livet. Den satsning vi gör på äldreomsorgen är viktig. Det gäller inte bara att kvinnor med äldre anhöriga ska kunna arbeta utan också för att alla kvinnor som jobbar i äldreomsorgen ska ha möjlighet att och orka arbeta heltid ett helt långt liv. Anette Åkesson säger att vi skjuter upp skattesänkningen för pensionärer. Det är lite magstarkt. Det var Anette Åkessons parti Moderaterna som tillsammans med de andra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna stoppade den skattesänkning regeringen föreslog skulle träda i kraft den 1 januari 2015, stoppade den bostadstilläggshöjning som vi också ville skulle träda i kraft samt stoppade den förstärkning av äldreomsorgen som vi föreslog. Det var ett bra paket för Sveriges äldre vad gäller pensionärsskattesänkning, höjning av bostadstillägget och förstärkning av äldreomsorgen som Moderaterna och de andra borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna stoppade i riksdagen i höstas. Nu får regeringen möjlighet att komma tillbaka med förslagen för att förbättra villkoren för Sveriges pensionärer. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf117,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364156,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| c612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,118,"Herr talman! Finansministern och jag har olika åsikter om betydelsen av Alliansens budget. Jag tror att Sverige har många fördelar av att Alliansens budget gäller i år. Jag instämmer i att det är viktigt med fokus på arbetsmiljöarbetet, och det är viktigt att kvinnor har möjlighet att fortsätta att arbeta. Som politiker vill vi förbättra Sverige. Det är för de flesta av oss vår huvudsakliga drivkraft. Vi ser olika vägar i de olika partierna. Det hör liksom till. Med det sagt försöker jag verkligen förstå varför S och MP lägger fram förslag som man vet får negativa konsekvenser för landet som helhet på kort sikt och på lång sikt och även för stora grupper, till exempel pensionärerna. Än så länge har finansministern inte lyckats ge ett tillfredsställande svar. Skatter är starka verktyg, speciellt i ett land som Sverige med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. Skatter påverkar hur vi beter oss, hur vi konsumerar och om vi jobbar mer eller mindre, och de påverkar tillväxten. Tillväxten är i sin tur direkt påverkande på pensionerna och på hur vi ska klara av finansieringen av inte minst framtidens vård, skola och omsorg. Det betyder att vi som politiker har ett stort ansvar att visa försiktighet i att ta ut skatt från invånarna och för hur skattepengarna sedan används. Att föreslå höjda skatter för sådant som ger negativa effekter måste vara de absolut sämsta förslagen för svenska folket. Som jag ser det är det tyvärr exakt vad S och MP gör. Jag hoppas att väljarna har den insikten vid nästa val. Jag tackar finansministern för debatten. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.98031297912e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf118,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364157,Anette Åkesson (M), | |
| c712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,119,"Herr talman! Anette Åkesson instämmer i att det är viktigt att jobba med arbetsmiljöfrågor. Jag förstod också att man inte tycker att det är dumt att satsa på äldreomsorgen. Problemet är att det inte går att bara vara för utgifterna men sedan vara emot inkomsterna. Då går plus och minus inte ihop. Det är precis vad vi ser efter åtta år med moderater på Finansdepartementet. Man lämnar efter sig ett underskott på 74 miljarder kronor, och svenska folket fick låna 10 miljoner i timmen för att finansiera det faktum att Moderaterna ville sänka skatten med lånade pengar. Vi lägger fram förslagen därför att vår bedömning är att de samlat ger positiva effekter. Det är också vad vi redovisar i budgetpropositionen, det vill säga att de samlade effekterna av regeringens politik bedöms öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och höja tillväxten under de kommande åren. Som jag sa tidigare kan man inte bara titta på skatten, utan man måste också titta på vad skattepengarna används till. Den här skattehöjningen kan vi använda till att till exempel satsa på äldreomsorgen och arbetsmiljön, vilket möjliggör för äldre att arbeta längre. Det är aldrig roligt att behöva höja skatten, men ska man ta ansvar för de offentliga finanserna behöver man fatta tuffa beslut. Från regeringens sida tycker vi att det är viktigt med pensionärernas villkor. Vi vill göra omfattande satsningar för att våra äldre ska ha en trygg vardag och ett tryggt liv. Därför vill vi sänka skatten för pensionärer, höja bostadstillägget för pensionärer och göra en omfattande satsning på en förbättrad äldreomsorg - allt detta för att våra pensionärer ska kunna ha ett tryggt liv. Jag tycker att det var tråkigt att de borgerliga partierna stoppade det här i höstens budgetdebacle. Men jag är glad att regeringen kan återkomma för att säkra en trygg vardag för våra äldre i Sverige. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf119,H210489,N,2015-06-08 11:05:08,364158,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| 5c12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,12,"Herr talman! Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att fler måste arbeta längre. Det är bra. Jag skriver under på de orden, liksom att arbetsmiljön är en viktig fråga för att människor ska kunna arbeta längre. Men samtidigt som ministern säger detta lägger vänsterregeringen en rad förslag som minskar drivkrafterna till arbete. Ni vill göra det dyrare att anställa äldre. Det innebär att er politik inte håller ihop. Det är tråkigt, herr talman, att vi har en vänsterregering som bryter löfte efter löfte, som för en politik med skattehöjningar, som dämpar sysselsättningen och tillväxten i Sverige. Det är en jobbfientlig politik som jag tycker är tråkig. Vi ser det även på det här området. Andelen människor i Sverige som är över 65 år och som jobbar ökar mest i hela EU. Detta vill regeringen stoppa genom att göra det dyrare att anställa, genom en ökad löneskatt. Det är oroande, tycker jag, att regeringen går tillbaka till en politik som vi har upplevt förr. Det var en politik som ledde till utanförskap och som ökade klyftorna i samhället. Det var en politik som ledde till att jobben försvann i Sverige, att ekonomin gick i botten och att vi såg skenande kostnader. Det är jättetråkigt att vi ser det här förslaget att göra det dyrare att anställa äldre. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf12,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364051,Jenny Petersson (M), | |
| c812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,120," Herr talman! Katarina Brännström har frågat ministern för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete om regeringens syn på utmaningarna på arbetsmarknaden och vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att få fler att bidra längre. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jag delar Katarina Brännströms uppfattning att det är viktigt att inkludera fler människor, även längre upp i åldrarna, för att möta framtidens samhällsutmaningar. Ett långt och produktivt arbetsliv är centralt för att alla ska kunna ha en god ekonomisk standard även som pensionärer men också för finansieringen av en gemensam välfärd av god kvalitet. För att uppnå detta krävs politik på en rad politikområden. Det handlar dels om att påskynda inträdet, dels om att få till stånd en lång och fast förankring på arbetsmarknaden. En viktig utgångspunkt för regeringens politik är därför att unga ska slutföra sin utbildning och vara rustade för arbetsmarknaden. Politiken ska också bidra till att nyanlända snabbt kan komma i arbete och att det finns möjligheter till omställning under hela arbetslivet. Äldre ska också ges förutsättningar för att orka jobba längre. Att återinföra den särskilda löneskatten för personer över 65 år beräknas frigöra välbehövliga resurser som kan användas för att finansiera mer effektiva åtgärder för att främja ett långt arbetsliv. Regeringen vill förebygga ohälsan och har därför föreslagit satsningar för att förbättra arbetsmiljön och för att stärka arbetslivsforskningen. För att bidra till fler jobb samt en god välfärd av hög kvalitet och för att människor inte ska behöva minska sin arbetstid för vård av anhörig har regeringen föreslagit riktade satsningar inom välfärden. Regeringen satsar från och med 2016 till och med 2018 motsvarande omkring 2 miljarder årligen på mer personal i äldreomsorgen. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf120,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364159,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| c912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,121,"Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Som sagt ställde jag interpellationen till framtidsminister Kristina Persson just för att hon har talat om behovet av att se över skattesystemet och att skatten på arbete är för hög. Framtidsministern har ju dessutom tillsatt tre arbetsgrupper som ska se över vad som krävs för att få fler jobb i framtiden och vilka ekonomiska åtgärder som ska till för att det ska bli fler jobb. I en intervju i DN den 25 februari säger Kristina Persson att skatten på arbete behöver ses över och att det finns andra sätt att beskatta än på just arbete. Det var en stor nyhet för oss andra. Det verkar också vara en stor nyhet för andra i regeringen. Det är säkert fler än jag som blir något förvirrade över regeringens politik och de signaler som regeringen sänder, för de tankar som Kristina Persson förde fram går ju helt emot vad regeringen nu vill göra. Man höjer skatten på arbete på olika sätt, höjer arbetsgivaravgifterna för unga och höjer arbetsgivaravgifterna för dem som har passerat 65 år. Framtidsministern uttalade också sin oro över att allt färre ska försörja allt fler i framtiden. Det är väl en oro som vi alla kan dela, och det är en stor utmaning. Men hur ska vi då få fler människor i arbete och få fler människor att arbeta längre? Det är där konflikten ligger mellan oss och regeringen. Vi menar att lägre kostnader för arbete och företag faktiskt ger fler jobb och att högre kostnader ger färre jobb. Min konkreta fråga i interpellationen var vilka åtgärder framtidsministern ämnade vidta för att trygga samhällsutvecklingen och därmed få fler äldre till ett längre arbetsliv. De äldre behövs på arbetsmarknaden. Många har en stor erfarenhet som efterfrågas, och det blir svårt att ersätta dem. Det handlar om ingenjörer, sjuksköterskor, lärare och många andra yrken. Dessutom lever vi allt längre och blir allt friskare upp i åren, så det är nödvändigt att många fler av oss arbetar allt längre för att vi ska klara pensioner och annan välfärd. Jag förstår att det kan bli lite omtugg här för finansministern, men jag ställde ju som sagt min interpellation till framtidsministern. Då får jag vinkla den även mot finansministern nu och fråga: På vilket sätt anser finansministern att det är bättre använda pengar för att få fart på Sverige att höja a-kasseersättningen, att ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och att höja andra bidrag? Vad ger det för nya jobb? Det är ju det vi pratar om, om vi ska klara framtiden. Man kan i alla fall konstatera att regeringen talar med kluven tunga. Finansministern har i stort sett i alla inlägg här i dag sagt att det är nödvändigt att höja skatter. Finansministern klagar också i varje inlägg i dag på de skattesänkningar som alliansregeringen gjorde under de åtta åren. Men det märkliga är att de flesta skattesänkningar står den nuvarande regeringen bakom. Ni tänker inte ta bort de skattesänkningar som vi gjorde. Ni visste för det första att ni då inte hade vunnit valet, och för det andra skulle det ha blivit ett uppror i Sverige. Det är svårt att förstå logiken i regeringens politik. Ni säger en sak och gör en annan. Det skulle vara intressant att höra hur finansministern ser på utmaningen att vi måste få fler att jobba och få allt fler jobb framöver för att vi ska klara välfärden och de framtida utmaningar som vi står inför. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.28805841317e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf121,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364160,Katarina Brännström (M), | |
| ca12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,122,"Herr talman! Fler i arbete, att få ned arbetslösheten, är regeringens främsta mål, och vi vill att det ska ske på ett sådant sätt att antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta i ekonomin ökar. Det är på det regeringens politik fokuserar med de förslag som vi har lagt fram. Vi jobbar inom tre områden. Det första är en mer aktiv näringspolitik. Det andra är ytterligare investeringar. Det tredje är ett kompetenslyft på arbetsmarknaden. På alla de tre områdena har vi förslag i den vårändringsbudget som vi har lagt på riksdagens bord. Här kommer vi med ytterligare förslag under de kommande åren. Sedan ska vi inte glömma bort att även välfärden är en viktig del för att människor ska kunna och orka arbeta långt upp i åren och under hela livet. För det första satsar vi på en mer aktiv näringspolitik. I ett litet globaliserat land som Sverige behöver näringslivet, det offentliga och akademin arbeta närmare tillsammans. Därför har vi startat ett innovationsråd, som leds av statsministern själv, för att se till att fler av alla de idéer som finns i Sverige också ska kunna bli fler växande företag och fler anställda i befintliga företag. Vi gör också en ganska stor satsning på export. Och vi kommer att se över det statliga riskkapitalet. För det andra satsar vi på investeringar, för efter åtta år med skattesänkningar är det uppenbart att vi behöver öka investeringarna i samhället. Vi lägger till exempel en 20-procentig ökning av järnvägsunderhållet redan i vårändringsbudgeten som vi har lagt fram, men vi kommer med ytterligare förslag på infrastrukturinvesteringar och förslag för att få upp bostadsbyggandet. Det råder en akut bostadsbrist i många tillväxtregioner, och vi behöver få upp bostadsbyggandet för att säkra jobb och tillväxt och för att människor ska kunna flytta dit där jobben och utbildningarna finns. För det tredje satsar vi på ett kompetenslyft på arbetsmarknaden. Efter finanskrisen har arbetslösheten fallit tillbaka bland personer som har en högre utbildning, medan den har stigit bland personer som bara har en grundskoleutbildning. Det har regeringen identifierat och avsätter därför rejäla resurser för att fler människor ska få möjlighet att få gymnasieutbildning, som i dag är en vattendelare på svensk arbetsmarknad, inte minst vad gäller våra unga. Vi har ett utbildningskontrakt, men vi har redan i år 6 500 nya utbildningsmöjligheter för personer som i dag står utanför arbetsmarknaden. I den här jobbagendan är det också viktigt att komma ihåg att en väl fungerande välfärd är basen för en hög sysselsättningsgrad. En fungerande barnomsorg och en fungerande äldreomsorg är helt avgörande för en hög sysselsättningsgrad. Vi ser när vi tittar ut över världen att länder som har lite högre skattenivåer också är länder som har lite högre sysselsättningsnivåer, därför att om man tar ut skatt på ett begåvat sätt och sedan använder pengarna på ett begåvat sätt får man faktiskt upp sysselsättningen. Men då kan man inte bara titta på hur man tar ut skatten. Man måste också titta på hur man använder skatten. Gör man en samlad bedömning av regeringens politik ser man att sysselsättningen och tillväxten kan öka och arbetslösheten minska. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf122,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364161,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| cb12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,123,"Herr talman! Det är intressant att höra regeringens alla idéer och tankar som ännu inte har blivit verklighet. Man kan säga att det är förhoppningar. Det är också intressant att höra regeringen säga att man har en aktiv näringspolitik när man i själva verket höjer skatterna på företag och arbete med 40 gånger mer än vad man lägger på insatser i den där aktiva näringspolitiken. I jämförelse med andra länder har Sverige generellt sett höga skatter på arbete och höga arbetsgivaravgifter. Vi har dessutom höga löner, höga ingångslöner och få låglönejobb. Jag och många forskare är överens om att det påverkar storleken på arbetslösheten i Sverige. Sammantaget är det dyrt att anställa och dyrt att köpa tjänster, och därför minskar efterfrågan. Det är efterfrågan som styr hur många jobb det blir i Sverige, inte hur många miljarder regeringen satsar hit och dit. Det är bra att man vill bygga järnväg och bostäder. Det kommer säkert att skapa fler jobb. Men det räcker inte. Alliansregeringen införde RUT och ROT, sänkte kostnaderna för att anställa och sänkte restaurangmomsen. Det gjorde man för att höja den inhemska efterfrågan, vilket jag tror är jätteviktigt för att få fram fler jobb. Framför allt behöver vi fler enkla jobb eftersom många av dem som kommer till Sverige inte har möjlighet att ta de mer kvalificerade jobben. Det är intressant att höra hur vi ser på framtiden och hur vi bedömer verkligheten. Om regeringen inte tror på sänkt skatt för arbete och klagar på att alliansregeringen sänkte skatterna alldeles för mycket - alliansregeringen verkar ha gjort Sverige en fruktansvärd otjänst genom att sänka skatterna - förvånar det mig mycket att man behåller till exempel det dubbla jobbskatteavdraget för äldre. Min interpellation handlade just om äldre. Varför höjer ni inte arbetsgivaravgiften till samma avgift som för alla andra? Om ni tror att högre avgifter och skatt på jobb ger fler jobb, varför inte ta i ordentligt? Ni talar med kluven tunga. I själva verket är det så att ni behöver skattepengarna till den största utgiftsposten i regeringens budget, sjukskrivningarna. Pengarna går inte till skola och en aktiv näringspolitik. Ni måste leta upp pengarna någonstans, och ni hittar dem genom att höja skatterna lite här och där. Ni vågar inte stå för den politik ni talar så mycket om, för då skulle ni ha hamnat i en kris, inte blivit valda och aldrig kommit i regeringsställning över huvud taget. Allt färre kommer att försörja allt fler. Det är en stor utmaning. Hur vi ska klara samhällsutvecklingen kan vi alla fundera över. Sverige står inför enorma utmaningar. Vi tror att sänkta kostnader är en stimulans som ger möjligheter. Det är intressant att höra finansministern klaga på de sänkta skatterna utan att göra särskilt mycket åt dem mer än i tal. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.28805841317e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf123,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364162,Katarina Brännström (M), | |
| cc12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,124,"Herr talman! Jag blir lite förbryllad. Jag vet inte om Katarina Brännström är mest kritisk till att jag höjer skatten eller till att jag inte höjer skatten mer. Jag uppfattar interpellationen som att Katarina Brännström inte uppskattar att vi höjer skatten, men nu i debatten låter det som att Katarina Brännström tycker att det är fel att vi inte höjer skatten mer. Det är aldrig roligt att höja skatten, men ska vi ta ansvar för de offentliga finanserna och samtidigt genomföra nödvändiga reformer kan det ibland vara nödvändigt att höja skatten. Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog över regeringsmakten i ett läge då Sverige hade 400 000 arbetslösa, skolresultat som föll snabbare än i något annat jämförbart land och stora underskott i de offentliga finanserna - så stora att svenska folket lånade 10 miljoner i timmen. Vad gör man i ett sådant läge? Jo, det handlar om att bedriva en väl avvägd finanspolitik så att vi kopplar ett fast grepp om de offentliga finanserna och inte slarvar utan steg för steg betar av de underskott som vi ärvde. Detta gör regeringen nu. För att kunna bryta utvecklingen i skolan och genomföra en politik så att ungdomar får möjlighet att gå ut sin gymnasieutbildning och jobba i stället för att som i dag gå långtidsarbetslösa behöver vi öka skatteintäkterna. Därför föreslår vi en del skattehöjningar. Det är självklart inget vi gör lättvindigt, men det är nödvändigt eftersom vi behöver genomföra reformer samtidigt som vi har stora hål i de offentliga finanserna. På Katarina Brännström lät det som att vi inte har några konkreta förslag utan bara en lista. Men det finns en rad konkreta förslag i den vårändringsbudget vi nyss lade fram. Innovationsrådet är ingen idé utan ett konkret råd som arbetar redan nu. Exportstödet som riksdagen kommer att besluta om blir verklighet i höst. Även järnvägsunderhållet kommer att bli verklighet i höst. Stadsmiljöavtal blir verklighet. Klimatinvesteringsprogram mellan kommuner, privata företag och staten kommer att bli verklighet. 6 500 nya utbildningsplatser blir verklighet redan i år och kommer att öka till över 20 000 under mandatperioden. Därutöver kommer vi att höja bostadstillägget för pensionärer. Det finns alltså en rad konkreta åtgärder i regeringens budget, men för att i detta läge kunna finansiera dessa satsningar måste vi öka skatteintäkterna. Vill vi ta ansvar för de offentliga finanserna måste vi jobba så. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf124,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364163,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| cd12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,125,"Herr talman! Av det finansministern säger kan vi dra slutsatsen att det kommer fler höjda skatter. Det var ett besked så gott som något. Det finns en skiljelinje. Regeringen höjer skatten på arbete för att genomföra reformer som inte gynnar arbete. Vi tog i stället ansvar för Sverige genom att stimulera till fler jobb och försöka höja efterfrågan. Här kommer det alltid att stå en strid oss emellan. Låt mig rätta finansministern. Jag stör mig lite på att hon säger att alliansregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna sänkte regeringens budget. Då vet finansministern inte hur det går till i kammaren. Sverigedemokraterna röstade oväntat på vår budget. Vi gjorde precis som vi alltid har gjort; vi gjorde inget annorlunda. Skyll inte detta på Alliansen! Det är ohederligt. I övrigt tackar jag för debatten. Jag tror att vi kommer att mötas igen efter denna första gång. Det är ju på skatteområdet, kring kostnader för arbete och företag, som den framtida striden kommer att stå. Självklart är ökade investeringar bra. Alliansen gjorde historiska satsningar på järnvägen. Det har dock glömts bort eftersom man nu talar om andra saker. Men kom ihåg att de största utgifterna i den nya regeringens budget inte går till investeringar utan till sjukförsäkring, a-kassa och andra bidrag. Vi har olika syn på framtidens utmaningar, men jag tackar för debatten. Vi lär ses igen. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.28805841317e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf125,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364164,Katarina Brännström (M), | |
| ce12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,126,"Herr talman! Katarina Brännström säger att det är ohederligt att säga att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna stoppade budgeten. Det är helt korrekt att det var oväntat att Sverigedemokraterna röstade på Alliansens budget. Det är dock exakt samma formulering som alliansföreträdare använde de gånger som Sverigedemokraterna röstade på Socialdemokraternas förslag under förra mandatperioden. Det är alltså exakt samma språkbruk som dina partivänner har använt, Katarina Brännström. Tycker du att jag är ohederlig ska du kanske börja med att städa upp i ditt eget parti. Vad gäller möjligheten att få fler människor i arbete är det viktigt att regeringen satsar och investerar. Det är precis det regeringen gör. Givet det läge vi har i de offentliga finanserna behöver vi finansiera våra reformer. Jag önskar naturligtvis att vi hade tagit över statsfinanser i ett helt annat skick och att det hade funnits möjligheter att, som man normalt sett gör, finansiera reformer via ett framväxande reformutrymme. Nu måste det reformutrymme som naturligt växer fram när ekonomin växer användas till att beta av de underskott som alliansregeringen lämnade efter sig. Då behöver vi i det här läget höja skatterna för att kunna genomföra reformer. Det är ingenting man gör lättvindigt. Om man vill ta ansvar för Sveriges framtid kan det dock ibland vara nödvändigt, och så är läget just nu. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:493 om äldre på framtidens arbetsmarknad,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf126,H210493,N,2015-06-08 11:05:09,364165,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| cf12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,127,"Herr talman! Olof Lavesson har frågat utrikesminister Margot Wallström om när Sverige avser att underteckna Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Konventionen mot handel med mänskliga organ är angelägen, och Sverige ställer sig bakom dess syften. Konventionen har tillkommit för att skapa skyddslagstiftning för främst de människor som på grund av ekonomisk utsatthet eller fattigdom ser möjligheten att donera organ mot ekonomisk ersättning. Så länge det råder brist på organ för donationer finns dessvärre en marknad för denna typ av handel. Den 1 oktober redovisar Utredningen om donations- och transplantationsfrågor sitt uppdrag till Socialdepartementet. Utredningen har haft i uppdrag att ta fram förslag som ska öka antalet donatorer och tillgängliga organ. Områden som utredningen särskilt ska belysa är hur informationen till allmänheten kan förbättras när det gäller hur människor kan göra sin vilja att donera organ känd, vilket kunskapsstöd vårdgivarna behöver i fråga om organisation och arbetssätt samt förfarandena för ersättning till levande donatorer. Flera av de handlingar som enligt konventionen ska göras straffbara är redan kriminaliserade i Sverige. Dock finns vissa bestämmelser i konventionen som i nuläget inte omfattas av svensk straffrätt, och det kommer att krävas ett relativt omfattande beredningsarbete innan det är möjligt att ta ställning till frågan om ett svenskt tillträde till konventionen. Frågan bereds för närvarande i Socialdepartementet, och jag kan därför ännu inte redogöra för om eller när ett undertecknande kan ske. ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,5.5116945662e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf127,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364166,Statsrådet Gabriel Wikström (S), | |
| d012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,128,"Herr talman! Häromåret släpptes boken <em>Organ till salu</em>, skriven av Susanne Lundin, som till vardags är professor i etnologi vid Lunds universitet. Det är en skrämmande berättelse om och insyn i den illegala handeln med mänskliga organ. Lundin tar oss med på en resa genom Moldavien, Filippinerna, Sydafrika och Israel. Hon skriver om den desperata jakten på de organ, de reservdelar, som kan hjälpa när ingen annan hjälp finns att få. Hon skriver om hur människor med pengar, kanske inte av ondska men av uppgivenhet och i ren desperation, vänder sig till mer och mer oseriösa aktörer eftersom vården på hemmaplan inte kan erbjuda den hjälp som behövs när efterfrågan på organ är mycket större än tillgången och donationsviljan. Det är också en berättelse om den desperation som finns i andra ändan av kedjan, där mat på bordet eller hoppet om ett bättre liv blir viktigare än den egna njuren men också om hur hoppet släcks och hur löften om pengar och rikedom visar sig vara tomma. Man blir inte bara lurad på sin ersättning utan även på sin hälsa. Bristfälliga operationer sker i lönndom, med sjukdom, fattigdom och utanförskap som följd. Herr talman! Handeln med mänskliga organ är illegal över nästan hela världen men är trots detta ett stort problem i många utvecklingsländer. Det är i dag svårt att säga hur omfattande handeln är. Troligen finns det ett stort mörkertal. Det handlar om människor som lever i utsatthet och fattigdom och som säljer sina inre organ mot ekonomisk ersättning. Det kan också vara mellanhänder som gör ekonomisk vinning på handel med organ från avrättade personer. Det finns även fall där människor mördats i jakten på organ, som sedan förmedlas till välbeställda mottagare. Nyligen undertecknade ett flertal länder Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ. Detta är den första internationella konventionen i sitt slag. Konventionen, som fokuserar på olovligt borttagande och handel med mänskliga organ, antogs av Europarådets ministerkommitté i juli 2014 och öppnades för undertecknande den 25 mars i år. I den förklarande texten till konventionen konstateras att förekomsten av en världsomspännande olaglig handel med mänskliga organ för transplantation är ett välkänt faktum och att denna handel innebär en klar fara för både individen och folkhälsan och strider mot mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Det är en skymf mot själva begreppet mänsklig värdighet och personlig frihet. Konventionen uppmanar anslutna stater att lagstifta mot organtransplantationer där givaren inte frivilligt har gett sitt samtycke eller när donatorn eller tredje part får ekonomisk vinning av transplantationen. Till dags dato har konventionen undertecknats av Albanien, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Italien, Luxemburg, Norge, Moldavien, Polen, Portugal, Spanien, Turkiet och Storbritannien - dock inte av Sverige. I sitt svar här i dag, som jag för övrigt vill tacka för, anger statsrådet att det finns delar av konventionen som i dag inte omfattas av svensk straffrätt. Han går dock inte närmare in på vilka dessa delar är. Så kan det givetvis vara, och vilka delar detta är får han gärna redogöra för. Det vore intressant att höra. Men jag blir bekymrad när statsrådet uttrycker tveksamhet om ett undertecknande någonsin kommer att ske. Frågan jag ställde i min interpellation var <em>när</em> Sverige avser att underteckna konventionen. Men efter att ha hört statsrådets svar i kammaren får frågan i stället bli: Tänker Sverige över huvud taget underteckna konventionen? ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf128,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364167,Olof Lavesson (M), | |
| d112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,129," Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Det är ett mycket angeläget område som Olof Lavesson belyser. Vi vet att det, precis som interpellanten är inne på, förmodligen finns ett stort mörkertal som ska läggas till de fakta som är kända om den illegala organhandeln. Det är viktigt att understryka det jag tar upp i interpellationssvaret, nämligen att Sverige har ställt sig bakom syftet med konventionen. Det är inte det som frågan gäller, utan den gäller de delar där det kan behövas ny lagstiftning i Sverige. Vad jag förstår behövs ett omfattande analysarbete för att kunna se hur konventionen bäst kan passa in i den svenska lagstiftningen och hur vår lagstiftning kan passa ihop med konventionen. Man kan tycka att detta är byråkratiskt och att Sverige borde kunna skriva under den här typen av konventioner mer lättvindigt när man nu ändå delar synen på syftet. Det är dock viktigt att se att när Sverige undertecknar den typ av internationella överenskommelser som detta faktiskt är ska det betyda något i praktiken. Det är därför vi nu gör detta gedigna analysarbete, för att se över vilka delar vi eventuellt behöver komplettera i den svenska lagstiftningen. Jag vill inte säga vare sig om eller när ett undertecknande kan ske, för jag tycker att man ska ha respekt för analysarbetet. Men det borde inte råda några som helst tvivel om att vi i sak är helt överens med Olof Lavesson. ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,5.5116945662e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf129,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364168,Statsrådet Gabriel Wikström (S), | |
| 5d12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,13,"Herr talman! Det är alltid fascinerande att lyssna till moderater som Jenny Petersson. Om ungdomsarbetslösheten är förfärande hög ska man sänka arbetsgivaravgiften för att lösa det. Om sysselsättningen bland personer över 65 år ökar och det är en otroligt stark ökning av sysselsättningen, då behöver man sänka arbetsgivaravgiften för det. Det finns liksom inte någon utmaning på arbetsmarknaden som inte ska lösas genom lägre skatter. Tyvärr är det en politik som har haft begränsad framgång. Jag ska ta frågorna från Lotta Finstorp seriöst. Den beskrivning hon gör från socialförvaltningen av verkligheten där delar jag helt. Det är mycket tungt och tufft, och det är ett otroligt ansvarsfullt och viktigt arbete som man har att utföra. Det är en väldigt allvarlig situation att så många duktiga socialsekreterare inte upplever att man orkar jobba i sitt eget yrke. Idéer om mentorsystem och annat tror jag är mycket värda att ta till vara. Jag tror att vi skulle behöva mer av det inom många yrken, inte minst med den generationsväxling som vi står inför. Men de här problemen löser vi inte genom lägre skatt. Incitamenten för att jobba längre finns, och många vill också jobba längre. Den justering av löneskatten som regeringen föreslår innebär 12 procent lägre lönekostnad för att anställa en person som är över 65 år än för att anställa någon som är under 65 år. Det ska jämföras med i dag, då skillnaden är 16 procent. Det är detta vi talar om. Jag tror inte att det kommer att påverka arbetsgivarnas vilja att behålla personer. Däremot visar ny statistik från SCB att i majoriteten av de fall där man lämnar arbetsmarknaden i förtid är det viljan och den fysiska möjligheten att jobba kvar som avgör individens pensionsålder snarare än arbetsgivarens efterfrågan. Det är alltså, precis som Lotta Finstorp beskriver det, många människor som inte orkar jobba kvar i sitt yrke. Det är allvarligt. Det är ett av skälen till att regeringen gör så stora satsningar på arbetsmiljöarbetet. Vi tillför ungefär 100 miljoner kronor årligen till arbetsmiljöarbetet för mer inspektioner, med en särskild satsning på kvinnors arbetsmiljö och forskning kring kvinnors arbetsmiljö. Vi tar också fram en ny arbetsmiljöstrategi. Regeringen har nyligen hållit tre kunskapsseminarier i arbetet med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi, och ett av kunskapsseminarierna handlade om just detta med ett hållbart arbetsliv, både i början av arbetslivet och i slutet av arbetslivet. Vi ser ju i dag en oroväckande utveckling där unga, välutbildade kvinnor, till exempel socialsekreterare, blir sjukskrivna trots att de är i början av sin yrkeskarriär, samtidigt som andra lämnar sina yrken och arbetslivet i förtid. Det är en viktig del. Ett annat kunskapsseminarium som vi hade i måndags handlade om vad man skulle kunna kalla emotionella belastningsskador. Det handlar om yrken där man handskas med människor i kris och har väldigt stora emotionella belastningar i yrket. Där kan de emotionella belastningarna naturligtvis inte tas bort, för det är en del av yrkesrollen att jobba med människor. Om man till exempel är socialsekreterare jobbar man ju med människor i kris. Det är en del av yrket och en del av professionen. Men jag tycker att vi måste titta på hur detta hanteras, så att det inte blir ett arbetsmiljöproblem att jobba med det som faktiskt är professionen. Då tror jag att det handlar om kontroll över arbetssituationen och den totala arbetsbelastningen. Det är sådana delar som kommer att finnas med i regeringens nya arbetsmiljöstrategi. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf13,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364052,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| d212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,130,"Herr talman! Jag uppskattar statsrådets engagemang i frågan, men jag blir ändå tveksam över svaret och över hur det utvecklas. Det blir jag med tanke på att Sverige inte bara har stått bakom syftet med konventionen utan också är ett av de länder som har drivit på och varit med och förhandlat fram den. Sverige borde därför vara medvetet om vilka problem som kan uppstå när det gäller den nationella lagstiftningen. De länder som undertecknar konventionen förbinder sig att vidta åtgärder som kriminaliserar olagliga transplantationer, särskilt om de genomförs utan givarens frivilliga samtycke och uttryckliga vilja. Det finns också tydliga sanktionsmöjligheter om man bryter mot konventionen. Den öppnar upp nya möjligheter för internationellt samarbete och bidrar förhoppningsvis till att vi får ett mer harmoniserat regelverk. Jag undrar vad som är försvaret för eller förklaringen till att Sverige inte redan har satt igång ett arbete där det finns en tydlig tidsplan för när man skulle kunna underteckna konventionen. Jag tycker att statsrådet borde kunna svara på frågan hur en sådan tidsplan kan se ut. Jag vet att ansvaret för det här arbetet, och därmed också arbetet med konventionen, har flyttats till ett annat departement och att det i dag är Socialdepartementet som har ansvaret för denna typ av frågor. Statsrådet har i sitt svar hänvisat till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor, men den utredningen svarar ju inte på de frågeställningar som omfattas av Europarådets konvention. Som statsrådet nämnde rör konventionen frågor som information till allmänheten, vårdgivarnas arbetssätt och donationsfrämjande insatser i vården. Sedan finns det ett tilläggsdirektiv om hur en eventuell ersättning skulle kunna se ut. Men det vi talar om här är en ganska utbredd illegal handel med mänskliga organ där människor i utvecklingsländer far illa och i värsta fall dör i en hänsynslös jakt på deras inre kroppsdelar. Statsrådet hänvisar till att vi i stor utsträckning redan har lagstiftning på plats i Sverige och att vi redan har en kriminalisering. Men så är det inte överallt, och det vet Gabriel Wikström lika väl som jag. Som alla andra internationella konventioner vilar legitimiteten på att så många länder som möjligt är med och undertecknar dem. Om länder som Sverige, som dessutom har förhandlat fram konventionen, inte tycker att ett undertecknande har högsta prioritet får det givetvis återverkningar. Jag tycker att Sverige har ett ansvar i detta. Jag har full förståelse för att det finns punkter som inte stämmer överens med svensk straffrätt. Gabriel Wikström hänvisar till ett omfattande beredningsarbete. Min fråga blir vilka initiativ statsrådet har tagit för att få igång beredningsarbetet och få det avslutat och vilka initiativ han tänker ta framöver för att få nödvändig lagstiftning på plats. ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf130,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364169,Olof Lavesson (M), | |
| d312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,131,"Herr talman! Jag ska börja med det Olof Lavesson själv var inne på i ett tidigare inlägg. När det gäller den illegala handeln med mänskliga organ är det viktigt att se att vi naturligtvis kan komma åt en del av detta med en lagstiftning som också innebär konsekvenser för dem som utövar den här handeln. Men en annan del av detta - som kanske är en av de viktigaste - är att tillgången till organ på laglig väg måste öka. Fler människor måste ställa upp och vara beredda att donera sina organ. Kunskapen måste öka om att den möjligheten finns men också att det är ett slags skyldighet när man lever i ett samhälle som vårt. Därför hänvisar jag i mitt svar till den utredning som nu är på gång. Jag tror att det är viktigt att Sverige också på det här området kan gå före och visa hur vi med hjälp av bättre information och bättre metoder kan få fler människor att ställa upp och vilja donera sina organ. Det kan inte bara hjälpa hälso- och sjukvården i Sverige och hjälpa alla de patienter som är i behov av en organtransplantation, utan det kan också fungera som ett föredöme för andra länder i deras arbete med att förmå sina befolkningar att donera organ. När det gäller själva huvudfrågan, som debatten i dag handlar om, är det som jag har anfört tidigare. Regeringen har ingen annan åsikt än att det är ett gott syfte med konventionen. Men det är samtidigt viktigt, som jag påpekade tidigare, att vi, när vi skriver under den här typen av konventioner, gör ett gediget analysarbete för att se hur de stämmer överens med svensk lagstiftning. Det handlar om straffrätten, men det handlar också om att det inte ska bli negativa konsekvenser för den svenska hälso- och sjukvården, att det inte ska innebära att man sätter käppar i hjulet för det nödvändiga arbete med organtransplantationer som sker i Sverige. En fråga som var uppe under arbetet med konventionen var till exempel hur man ser på samtycke, om det i väldigt sällsynta fall ska finnas möjlighet till undantag, till exempel när man ska göra vissa former av ingrepp på underåriga eller beslutsoförmögna. Vi har en bra reglering av detta i Sverige i dag. Men det kan vara en reglering som inte helt överensstämmer med regleringen i andra länder, exempelvis Tyskland, och då riskerar vi att få en debatt om Sverige följer en konvention, om vi skriver under den i förtid utan att ha gjort detta mycket noggranna analysarbete. Det är ett exempel på en fälla som vi inte vill hamna i från svensk sida. ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,5.5116945662e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf131,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364170,Statsrådet Gabriel Wikström (S), | |
| d412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,132," STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Herr talman! När det gäller frågor som samtyckesfrågan finns det paragrafer i konventionen som säger att man ska ta hänsyn till nationell lagstiftning, som kan skilja sig åt mellan länder i just den här typen av frågor. Det kan också gälla en avliden person som inte uttryckligen har lämnat sitt samtycke innan personen har avlidit. Statsrådet pratade om vilka skyldigheter man har. För mig är en sådan skyldighet att göra vad man kan för att genomföra de konventioner där man själv har tagit initiativ, själv har varit drivande och själv har ställt krav på andra länder. Sedan det här arbetet initierades har vi förvisso bytt regering. Men jag uppfattar inte att detta är en fråga som är vare sig parti- eller blockskiljande utan att det finns ett brett engagemang, och det är jag glad för. Även om man tittar på den nationella lagstiftningen och den pågående utredningen bör man även titta utanför landets gränser. Det viktiga här handlar också om att skapa grund för internationellt samarbete och att man får harmoniserade regelverk på plats. Jag tror att det är en förutsättning för att man ska kunna angripa det verkliga problemet. Jag väljer att tolka statsrådets svar som positivt. Jag kommer att fortsätta att följa frågan och hoppas att vi inom någorlunda överskådlig tid får en lagstiftning på plats och att vi kommer att underteckna konventionen. ",Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf132,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364171,Olof Lavesson (M), | |
| d512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,133,Herr talman! Jag tackar än en gång Olof Lavesson för att han lyfter upp den här viktiga frågan. Jag tackar också för den positiva tolkningen av de svar som jag har gett här i kammaren. Jag vill igen understryka att det handlar om att vi ser positivt på intentionen bakom konventionen men behöver göra ett närmare analysarbete för att ett eventuellt undertecknande av konventionen också ska innebära en praktisk förbättring för alla de människor som i dag lider av den illegala organhandeln. I den frågan uppfattar jag att jag och Olof Lavesson är helt överens. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och en god diskussion tillsammans med Olof Lavesson och hoppas också att beredningsarbetet ska gå smidigt och fort. Överläggningen var härmed avslutad. ,Svar på interpellation 2014/15:498 om Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,5.5116945662e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf133,H210498,N,2015-06-08 11:05:10,364172,Statsrådet Gabriel Wikström (S), | |
| 5e12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,14,"Herr talman! Vi har stora demografiska utmaningar. Som ministern sa i den förra interpellationsdebatten som vi hade angående traineejobb har vi brist på ungdomar framöver. Det är alltså inte så att vi bara måste få fler pensionärer att arbeta längre därför att det handlar om kompetens. Det är en viktig del. Men det handlar också om en ren överlevnad för Sverige och för samhällsekonomin att människor arbetar längre. Då kommer också pensionssystemet att hålla för alla in i framtiden. Att färre sysselsatta seniorer skulle vara negativt för svensk ekonomi och även riskera att leda till lägre pensionsnivåer tycker jag är ett grundläggande faktum som man från regeringens sida måste ta på fullaste allvar. Då måste det finnas incitament avseende arbetsmiljön, precis som ministern tar upp. Jag delar i mångt och mycket det som ministern säger om att vi måste arbeta för ett hållbart längre arbetsliv. Där finns det många parametrar som man måste skruva på och försöka förbättra. Men det måste också finnas incitament för individen själv att välja att arbeta kvar några år till fast man egentligen har rätt att gå i pension. Incitamentet är ofta att man får mer pengar kvar i plånboken. Vi människor fungerar så. Det är inte konstigare än så. Pensionsåldersutredningen är intressant. De ser också över dessa frågor som gäller arbete. I den utredningen står det bland annat att 25-40 procent av pensionärerna säger att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre varit mindre negativa. Där finns alltså en ytterligare del. Vi måste komma ihåg att vi är friskare längre upp i åldrarna. Medellivslängden i Sverige ökar. Då måste vi också kunna höja pensionsåldern. Det är en av de viktigaste sakerna att göra. Det finns också en sådan attityd mot äldre att när man fyller 65 år ska man gå hem. Men vi behöver deras kunskap och kompetens så väl. I Pensionsåldersutredningen refereras det till en stor undersökning av pensionärer i 19 industriländer som visar att mer än tredjedel av Sveriges pensionärer uppgav att pensioneringen var ofrivillig. De hade alltså velat arbeta kvar. Det fanns olika orsaker till det. Det handlade bland annat om attityder. De kände att de inte fick jobba kvar längre eller inte var välkomna att jobba kvar längre. Men det handlade också om att arbetsmiljön och arbetet var så tufft att de inte orkade längre. Det finns alltså olika delar i detta. Men vi kommer de facto att bli färre som ska försörja allt fler därför att vår befolkning blir allt äldre. Det är mycket glädjande att vi blir äldre. Att man får vara med och bidra och att få vara med i matchen och ha en lön och incitament att fortsätta jobba är bra för hela Sverige. Därför är min fråga: Hur ska regeringen göra? Hur ska vi bibehålla det incitament som gör att det faktiskt också finns en personlig del i detta, att man faktiskt får mer pengar i plånboken? Jag har inte hört något svar på det. SPF Seniorerna har gjort en undersökning som visar att var fjärde pensionär vill återgå till arbetslivet i någon form därför att man är pigg, har energi, är kompetent och vill gärna fortsätta att vara det och gärna vägleda yngre. Att hitta ett system för ett mentorskap tycker jag skulle vara kalas. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.50518623913e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf14,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364053,Lotta Finstorp (M), | |
| 5f12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,15,"Herr talman! Jag tycker att arbetsmarknadsministern är lite nonchalant i sitt inlägg mot det som jag tog upp. Jag sa att jag håller med arbetsmarknadsministern om att arbetsmiljön är jätteviktig för att få människor att arbeta längre. Vi lever allt längre, och vi är allt friskare. Det är något positivt. Men det ställer också krav på reformer och på vårt välfärdssystem, och det ställer krav på att vi har verktyg för att underlätta för människor att arbeta längre. För att Sverige ska kunna säkra pensioner och framtida välfärd även för kommande generationer behöver vi fler arbetade timmar i Sveriges ekonomi, och vi behöver arbeta längre upp i åldrarna. Det är här vi har konflikten, arbetsmarknadsministern. Ni lägger fram ett förslag som jag har kritiserat. Jag tycker att det är obegripligt att införa en löneskatt för personer över 65 år. Det blir märkligt när ni konstaterar att man behöver arbeta högre upp i åldrarna och då gör det dyrare att anställa. Det är där konflikten ligger, och det är detta konkreta förslag som jag kritiserar. Hur går detta ihop? Vi ser nu, precis som Ylva Johansson säger, att andelen människor som är över 65 år arbetar längre och ökar mest i hela EU. Då lägger man fram en reform som går i motsatt riktning. Det är obegripligt för mig, och det är där konflikten ligger. Det handlar inte om att vi inte ska satsa på arbetsmiljön och att vi ska se till att få fler vägar in i arbete. Det är en annan diskussion där vi i och för sig också har en konflikt. Men det var det konkreta förslaget som jag kritiserade. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf15,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364054,Jenny Petersson (M), | |
| 6012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,16,"Herr talman! Vi har säkert samma önskan om att fler ska jobba längre. Men Jenny Petersson och jag har olika recept för hur detta ska nås. Jag ska återkomma till den konflikten. Jag vill ändå tacka Lotta Finstorp för klargörandet om att det inte finns någon motsättning mellan att fler jobbar längre och att unga kommer in på arbetsmarknaden. Vi behöver båda delarna. De underlättar för varandra. Det blir svårare för ungdomar att komma in om de äldre med sin erfarenhet har lämnat i förtid. Det blir också svårare att finansiera välfärden och andra viktiga insatser. Detta är därför mycket viktigt att göra. Jag vill klargöra en sak för Lotta Finstorp. Regeringen föreslår inga förändringar när det gäller mer pengar i plånboken. De som i dag arbetar när de är över 65 år har ett förhöjt jobbskatteavdrag. Regeringen föreslår inte några förändringar av detta. Dessutom har de ett förhöjt avdrag när det gäller skatten. Detta ger ca 30 000 kronor per år mer i plånboken för den som är över 65 år och arbetar. Jag menar därför att de ekonomiska incitamenten för individen att arbeta är på plats. Jag har svårt att se att det finns mer att hämta längs den linjen. När det gäller arbetsgivarens kostnader handlar det alltså om huruvida det i fråga om lönekostnaderna ska vara 16 procent eller 12 procent billigare att anställa den som är över 65 år. Jag tror att det är andra delar som är avgörande om vi på allvar ska få fler att arbeta längre. Den kanske viktigaste frågan handlar om attityderna, som Lotta Finstorp tog upp. Det är naturligtvis ett område som är svårt att attackera politiskt. Det finns inget enkelt sätt för en regering att ändra attityderna på arbetsmarknaden. Men vi kan i alla fall försöka, och vi kan försöka påverka attityderna. Jag tror nämligen att det kanske är något av det som betyder mest. Det är naturligtvis en subjektiv upplevelse att man upplever att man inte är efterfrågad på jobbet. Man kanske är det, men man upplever det inte så. Man upplever att man är satt på undantag. Då tror jag att det är många som tänker att det kanske är lika bra att ta ut förtida pension - maken kanske har gått i pension, och det kan finnas andra sociala skäl som pekar i den riktningen - utan att på allvar se till hur de kan bidra vidare. Anledningen till att man kan tro att det är så är att vi ser vad som händer när arbetsgivaren ringer till den som har gått i förtida pension eller gått i pension över huvud taget och säger: Vi klarar oss inte utan dig. Kan du komma tillbaka och jobba extra? Då kommer nästan alla med glädje tillbaka därför att det är en mycket skön känsla att vara efterfrågad på sin arbetsplats. Jag tror alltså att attityder är viktiga och att det är viktigt att arbetsgivare visar uppskattning av sina anställda och inte minst när det gäller den vikt som de erfarna medarbetarna har på arbetsplatsen. Nej, Jenny Petersson, vi är inte oense bara om skattepolitiken. Vi är också oense om satsningarna på arbetsmiljön. Den gamla regeringen gjorde dramatiska nedskärningar i arbetsmiljöarbetet. Man skar ned kraftigt på resurserna till Arbetsmiljöverket och deras inspektioner. Man lade också ned hela Arbetslivsinstitutet och stora delar av den viktiga forskning som leder fram till ny kunskap, inte minst för att hantera den typ av arbetsmiljöutmaningar som till exempel socialsekreterarna möter, vilket Lotta Finstorp talar om. Detta vänder nu regeringen. Vi satsar pengar på detta därför att vi ser att det är viktigt för människors hälsa och att det är viktigt för svensk ekonomi att fler människor ska ha möjlighet att arbeta längre. Arbetsmiljön är inte den enda orsaken men en viktig orsak, och den går att påverka. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf16,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364055,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,17,"Herr talman! Om det blir dyrare att anställa eller ha kvar en äldre anställd i verksamheten försvinner ju incitamenten för arbetsgivaren. Det är en ganska enkel ekvation, och det är precis samma sak som att fördubbla arbetsgivaravgiften för unga. Om det är lika dyrt att anställa en ung person, varför skulle man då inte i stället anställa en som har större kompetens och så vidare? Det är ju detta incitament som är oerhört viktigt när det gäller äldre. Attityden mot äldre blir inte bättre om det är dyrare eller lika dyrt att anställa eller ha kvar den äldre, men det blir den om man sänker kostnaden för att anställa eller ha kvar den äldre. Jag tycker alltså att det är en otroligt viktig sak att se till vilka incitament som finns för att arbetsgivarnas attityd mot äldre ska bli bättre. Vad effekterna av regeringens förslag skulle bli om man återinförde löneskatten för människor som är 65 år och äldre har riksdagens utredningstjänst tittat på. Det skulle bli 1,8 miljarder dyrare årligen. Det jag tycker är väldigt oroande är att 72 000 av alla de 65-plussare som arbetar kvar är egenföretagare. Det kommer att slå hårt mot dem, för enligt vad riksdagens utredningstjänst har tagit fram handlar det i snitt om 5 300 kronor extra i skatt för den som är egenföretagare. Före valet utlovade de rödgröna skattesänkningar för alla pensionärer, men så blir det alltså inte riktigt. Jag vill upprepa en tidigare S-ledamots ord: Folk uppfattar vallöften som löften, och det är ett problem för oss. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.50518623913e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf17,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364056,Lotta Finstorp (M), | |
| 6212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,18,"Herr talman! Jag vill inte förringa skattepolitikens betydelse; det är klart att skatternas utformning har betydelse för funktionssätt på arbetsmarknaden och i många andra delar. Problemet med Moderaterna är dock att ni ser skattepolitiken som det <em>enda</em> verktyget för att påverka arbetsmarknaden. Det är det inte. Skattepolitiken spelar roll, men andra insatser är också viktiga. När det gäller att ge fler människor möjlighet att jobba längre tror jag att andra insatser är ännu viktigare, och därför prioriterar regeringen satsningar på arbetsmiljöarbetet - för att fler ska ha möjlighet att jobba längre. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:545 om diskriminering av äldre på arbetsmarknaden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf18,H210545,N,2015-06-08 11:04:51,364057,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,19,"Herr talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig vad jag avser att göra för att jobben ska växa till och bli fler i Sverige, vilken roll jag anser att företag har i framväxten av nya jobb och hur många dialoger med företagare jag har haft sedan mitt tillträde den 3 oktober. Jobben blir fler genom aktiv näringspolitik och innovationer. Det krävs investeringar som gynnar samhällsutvecklingen och stärker tillväxten. Det är angeläget att arbeta brett med insatser som främjar individers och företags förmåga till tillväxt. Regeringen har en jobbstrategi som bygger på en rad insatser inom tre områden. För det första handlar det om investeringar för framtiden i infrastruktur, bostäder, forskning och klimatomställning. För det andra vill vi stärka hela innovationskedjan så att fler företag, innovatörer och entreprenörer lyckas utveckla sina idéer till framgångsrika produkter och tjänster. Regeringen har tillsatt ett innovationsråd som ska upprätthålla en löpande dialog mellan politik, näringsliv, akademi och fackföreningsrörelse. För det tredje behövs utbildning för rätt kompetens och matchning, vilket kräver investeringar i skola, högskola och vuxenutbildning. Genom att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik och se till att de lediga jobben tillsätts kan vi stärka tillväxten, vilket i sin tur skapar fler arbetstillfällen. Det är därför viktigt att bidra till att företagens kompetensbehov tillgodoses. Där finns mycket kvar att göra i det arbete regeringen har inlett. Jag träffar regelbundet företrädare för företag - en del enskilda företagare, men framför allt branschorganisationer och centralorganisationer. Som en följd av det har nu traineejobben utformats för att vara tillgängliga på hela arbetsmarknaden för yrken där det råder brist och där det krävs yrkesutbildning på gymnasial nivå. En viktig del i att bekämpa ungdomsarbetslösheten är att se till att fler ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning. Kommunerna är helt centrala aktörer i det arbetet, och därför har jag rest runt i landet och träffat kommunledningarna i 249 kommuner. Det är av central betydelse för ett samhälle att unga kan etablera sig på arbetsmarknaden och därmed bidra och växa till självständiga individer och samhällsmedborgare. Det finns ingen snabb lösning för en väl fungerande arbetsmarknad, och det är heller inget som regeringen eller staten kan lösa ensam. Det förutsätter en bred mobilisering och samverkan mellan bland annat arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer. Då Elisabeth Svantesson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Hanif Bali i stället fick delta i överläggningen. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf19,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364058,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 5212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,2,"Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Den politik som regeringen för är en jobbfientlig politik som riskerar att bromsa Sveriges utveckling. Att fördyra jobb för unga, försämra för företagen och samtidigt höja bidragen kommer att leda till färre jobb för unga, inte fler. Regeringen och främst Socialdemokraterna gick i valrörelsen till val på att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är absolut ett behjärtansvärt mål på många sätt. Framför allt för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, som <em>är</em> hög, är åtgärder för unga absolut en viktig del för att nå det målet. I går läste jag en intervju i GP, Göteborgs Posten, med arbetsmarknadsministern. Jag ska citera några rader från den intervjun som handlar om att ha EU:s lägsta arbetslöshet: ""Det beror litegrann på vad man menar med ett mål. Man kan ha mål och så bedömer man sannolikheten av att man ska nå dem, ungefär som det kan vara med nyårslöften, man bedömer sannolikheten av hur många dagar man ska hålla det."" Att vallöften och nyårslöften har samma dignitet hos regeringen har jag väldigt svårt att tro. Traineejobben trodde jag var en del i vallöftet om att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet. Nyligen kom årets OECD-rapport för Sverige. Där konstateras att trots att antalet arbetstillfällen har ökat ligger arbetslösheten på en högre nivå i många OECD-länder jämfört med före finanskrisen. Och den höga nivån kommer inte per automatik att reduceras vid en konjunkturuppgång. Det är ofta så att om man har gått igenom en kraftig lågkonjunktur effektiviserar företag och offentlig sektor och tjänsterna blir färre. Rådet från OECD är: De politiska beslutsfattarna bör satsa på att skapa fler och bättre arbeten. Det är till syvende och sist att fler jobb växer fram i landet som gör att arbetslösheten minskar. Då måste jobbpolitiken vara det viktigaste verktyget i verktygslådan, men jag hittar inget sådant verktyg i regeringens verktygslåda. Fler unga behöver först och främst ha ett jobb att gå till. Då måste man på vägen dit se till att förbättra skolan, att försöka motivera skoltrötta ungdomar tillbaka till skolbänken, utveckla lärlingsutbildningar men också effektivisera nedsättningarna av arbetsgivaravgifter som vi vet har gett effekt. Men det finns inga förslag. Utifrån vad som lovades i valrörelsen tror ministern, vad jag har förstått, att det av de 34 000 traineejobb som lovades i valrörelsen är ungefär en fjärdedel som eventuellt kan effektueras. Jag har väldigt många frågor om detta. Det finns på regeringens hemsida ett citat av arbetsmarknadsministern: ""Nu ska vi lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. Vi ska inte sätta ungdomar i låtsasåtgärder."" Vad betyder det? Vad är låtsasåtgärder? Hur blir ungdomsjobben fler när arbetsgivaravgifterna tredubblas? Och vad händer med traineeplatserna? ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.50518623913e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf2,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364041,Lotta Finstorp (M), | |
| 6412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,20,"Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Vi får höra att jobbstrategin bygger på tre ben, nämligen bostäder, innovationsråd och att ungdomar ska gå färdigt gymnasiet. Arbetsmarknadsministern har rest runt i landet och träffat kommunledningar på ett väldigt systematiskt sätt, vill jag säga. Hon har träffat i alla fall en stor majoritet av våra kommuner runt om i landet. Arbetsmarknadsministern har dock tyvärr helt missat det privata näringslivet - eller näringslivet, som det heter. Det finns inget annat näringsliv. Hon har inte med samma systematik frågat dem hur man kan se till att jobben blir fler. Min rädsla är att småföretagandet, där jobben växer, och deras frågor glöms bort om kontakten bara sker gentemot centralorganisationer och stora organisatörer. Jag tänkte gå tillbaka till de tre benen. När det gäller innovationsråden ska någon form av statligt innovationsråd sitta och samordna innovationer i det här landet. Vad vi historiskt sett vet om hur innovationer sker - det gäller alltifrån Silicon Valleys guldålder till industrialiseringen etcetera - är att det inte är genom statliga insatser, statliga råd och samordning av byråkrater innovationer sker, utan de sker när människor får vara fria och kreativa under egna förutsättningar. Då är det lite andra ben vi måste dissekera. Bland annat har vi skolan, som vi talade om, och att fler ska gå färdigt gymnasiet. Där delar jag självklart arbetsmarknadsministerns åsikt, även om det så att säga ligger utanför arbetsmarknadsministerns ministerområde. Då kommer vi dock även till den del arbetsmarknadsministern talar om, nämligen bostäder. Här kommer återigen problemet att ni sitter i regering tillsammans med Miljöpartiet, vars främsta uppgift - och det borde arbetsmarknadsministern veta då hon kommer från Stockholms stad - är att stoppa just bostadsbebyggelse, tillväxt och exploatering för att fler människor ska få jobb där jobben finns och bostäder där jobben finns. Den strategi regeringen målar upp riskerar man helt enkelt att själv skjuta i sank. Man gör det delvis genom fel val av strategi, alltså att man tror att statliga byråkrater ska få fram innovationer, och delvis genom valet av Miljöpartiet som samarbetspartner. De har nämligen både tagit bostadsportföljen och sitter i kommuner och landsting och stoppar bostadsbebyggelse. Dessutom görs det alltför lite inom skolans område. Med det sagt tror jag att en dialog med företagen vore lika informativt för arbetsmarknadsministern som en dialog med kommunledningar, för då får hon reda på vad deras stora frågor är. När man pratar med företag är det främst skattefrågor, men även kompetensförsörjning och sådana frågor, som tas upp. Där ligger regeringen faktiskt väldigt långt efter i utvecklingen. Vi har ännu endast sett skattehöjning på skattehöjning och regelkrångel på regelkrångel för företagen. Det är tråkigt. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.66790812128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf20,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364059,Hanif Bali (M), | |
| 6512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,21," Herr talman! Jag har träffat företrädare för Lödde Plåt, ett plåtslageri i Skåne. När det gäller plåtslagare arbetar ungefär 6 500 personer inom yrket i dag. Det finns en brist på 1 500. De senaste åren har det varit nästan omöjligt att utbilda någon till plåtslagare. Man kan naturligtvis tycka att det är små volymer. Det är det om man ser till hela arbetslösheten, men för att näringslivet ska fungera är det oerhört viktigt att det finns utbildad personal till de yrken som efterfrågas. Annars får det följdverkningar för andra delar av arbetsmarknaden. Lödde Plåt har tillsammans med Malmö kommun och Arbetsförmedlingen startat ett projekt som de kallar Plåt Idol. Arbetsgivaren har gjort ett urval bland arbetslösa ungdomar med rätt inställning som sedan fått utbilda sig till plåtslagare. Det har gett väldigt goda resultat. Jag tror att man måste jobba på det sättet. Jag har naturligtvis nära kontakter med arbetsgivarnas organisationer, och arbetsgivarna kan säkert själva vittna om dialogerna de har med mig. Det har påverkat utformningen av till exempel traineejobben. Det viktiga tror jag är att inse att varje arbetsgivare har individuella behov. Behoven är ofta olika och unika för varje arbetsgivare. En viktig del i att möta arbetsgivarnas behov är att avreglera Arbetsförmedlingen och avreglera arbetsmarknadspolitiken, göra det möjligt för Arbetsförmedlingen att skräddarsy lösningar för Lödde Plåt och för många andra arbetsgivare just utifrån de behov de har. Det är en helt ny styrning av Arbetsförmedlingen och en stor utmaning för myndigheten. Från att under den tidigare regeringen ha haft till uppgift att i princip enbart jobba med dem som står längst från arbetsmarknaden och att förmå människor att så att säga ta sig i kragen och söka jobb jobbar Arbetsförmedlingen nu på ett helt annat sätt tillsammans med arbetsgivare. Arbetsförmedlingen gör en mycket stor satsning på arbetsgivarkontakter, både i volym och i sättet att arbeta. Man förändrar och förnyar sitt sätt att arbeta med arbetsgivare. En viktig inspirationskälla till det har varit ett projekt som drivits tillsammans med organisationen Företagarna. Arbetsförmedlingen och Företagarna har tillsammans startat ett projekt för att möta småföretagens behov. Det är viktigt för svensk ekonomi, och det är viktigt för svensk arbetsmarknad. Ett litet företag kanske bara behöver en person, men den personen är viktig för det företaget och för den lokala arbetsmarknaden. Det har naturligtvis också funnits problem med projektet. Allt har inte varit guld och gröna skogar, men i huvudsak har det varit ett framgångsrikt projekt. Nu bygger man vidare på erfarenheterna och ska i större omfattning vända sig till småföretagen. Jag tror att det är på det sättet man måste jobba för att möta arbetsgivarnas behov. En lösning som regeringen kan presentera kommer ganska sällan att vara det som löser arbetsgivarnas behov. Det ser väldigt olika ut lokalt, och därför är styrningen av Arbetsförmedlingen ett viktigt sätt att möta arbetsgivarnas behov. Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att jag känner mig helt trygg med att Stockholms stad kommer att bygga bostäder nu när vi har en ny majoritet i Stockholm. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf21,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364060,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,22,"Herr talman! Jag önskar att stockholmarna kände sig lika trygga. Det är svårt för ett moderat hjärta att inte klappa lite extra när arbetsmarknadsministern talar om avregleringar. Det är intressant att hon säger att en avreglering av arbetsmarknadspolitiken skulle leda till fler och bättre funktionssätt. Varför applicerar man det inte på fler områden? Varför applicerar man det inte på till exempel innovationer, skattesystem eller bostäder? Med mer avreglering skulle tillväxten bli större. Göran Perssons regering var väldigt duktig på avreglering, åtminstone i ett tidigt skede, då det gällde telemarknaden etcetera. Vi kan konstatera att projektet med Företagarna, som arbetsmarknadsministern lyfter upp, startades under alliansregeringen. Det är glädjande att arbetsmarknadsministern fortsätter det arbete som vi påbörjade. Arbetsförmedlingens sätt att arbeta måste helt enkelt förändras. När man tidigare hade arbetsgivarkontakter raggade man ihop företag och tvingade dem att lägga upp lediga tjänster på Platsbanken, och sedan var det klart. Det är förstås otillräckligt, speciellt med tanke på de många med ett svagt cv, de som inte har så starka formella meriter. Då måste Arbetsförmedlingen fungera annorlunda. Ett mycket bra arbetssätt är det som Posten började med. Där såg Arbetsförmedlingen till att själv göra en selektering. I stället för att bussa tusentals arbetslösa på en enskild ledig tjänst gjorde Arbetsförmedlingen selekteringen och fungerade nästan som ett rekryteringsföretag åt de företag som de var i kontakt med. Det gav mycket goda resultat. Det fina med det var att det dessutom gav många utrikes födda och dem som inte hade så starka formella cv:n en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det är glädjande att Ylva Johansson fortsätter det utvecklingsarbetet med Arbetsförmedlingen. Till detta kommer problematiken med innovationer och bostäder. Här blir det återigen viktigt att staten vågar ta ett steg tillbaka. Precis som arbetsmarknadsministern vågar ta ett steg tillbaka i fråga om Arbetsförmedlingen måste staten våga ta ett steg tillbaka och lita på att företag och fackföreningar, arbetsmarknaden helt enkelt, själva kan se till att innovationerna blir fler bara vi ger dem förutsättningarna. Därför gäller det att sänka skatter, men även se till att bostäder byggs där det finns jobb, där företagen växer. Man måste också se till att högskolorna är trimmade. Det gäller att inte bara utöka antalet platser till högskolan utan även se över vilka platser det är som utökas. Det tycker jag har försvunnit i debatten. Arbetsmarknadsministern talar om plåtslageri och andra gymnasiala ämnen, som kräver specifik kompetens och som vi mer måste rikta in ungdomar på. Detsamma gäller för högskolan. Vi vet att en stor andel av svenska högskoleexamina leder till att människor hamnar i jobb som endast kräver gymnasiekompetens eftersom de gått en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Också här vore det bra att lyssna på företagen. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.66790812128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf22,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364061,Hanif Bali (M), | |
| 6712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,23," Herr talman! Det är intressant att höra Hanif Bali lovorda styrningen av Arbetsförmedlingens sätt att arbeta, som ju går stick i stäv med den tidigare regeringens sätt. Det är bra. Det är roligt att vi har en samsyn om att Arbetsförmedlingen ska jobba flexibelt, jobba nära arbetsgivarna, välja ut och hjälpa dem. Arbetsförmedlingen ska fungera som ett rekryteringsstöd till arbetsgivarna. Det är Arbetsförmedlingens uppgift. Det är på så sätt man löser både de arbetslösas och företagens behov. Regeringen gör mycket när det gäller att avreglera och samordna insatser för företagen. Ett exempel är Team Sweden, som närings- och innovationsministern nyligen presenterade. De väldigt många exportfrämjande insatser som finns tillgängliga för svenska företag upplevs från företagens sida som en djungel. Företagen behöver en dörr in. De vill ha hjälp så att inte olika delar överlappar varandra. De behöver hjälp för att veta vart de ska gå och vem som ska hjälpa dem med vad. Det är inte rimligt att ett företag som vill ut på exportmarknaden ska ha den kompetensen. När samhället satsar på exportstöd behöver vi göra det på ett sätt som är lättillgängligt för företagen. Det gör regeringen genom det som vi kallar för Team Sweden. Herr talman! Låt mig tala lite grann om innovationer. Enligt mitt sätt att se är Sverige för litet för att vi ska ha vattentäta skott mellan den viktiga forskning som sker i offentlig regi vid universiteten och den viktiga forskning och utveckling som sker i näringslivet. Inte inom alla men inom många sektorer har vi allt att vinna på att man inte är så rädd för varandra utan i stället samarbetar. Det betyder inte att man ska göra samma sak, utan man ska kunna dra nytta av varandra och kunna utnyttja och samarbeta för bådas vinning. Jag har viss bakgrund inom life science från det att jag tidigare var sjukvårdsminister, och jag vet att det är ett typiskt sådant område. Vi har mycket framgångsrika svenska företag inom området, men det förutsätter ett nära samarbete med sjukvården. Det är inom sjukvården man måste göra de kliniska prövningarna, och vid universiteten bedrivs mycket av grundforskningen medan tillämpad forskning kanske sker i företagen. Därför är det oerhört viktigt att ha ett hållbart samarbete och en infrastruktur som underlättar för innovationer. Innovationsrådets uppgift är att komma fram till de delar som kan facilitera den typen av utveckling. Man kan ta som exempel att den gamla regeringen tillsatte akutsamordnare som skulle försöka klara situationen när det kom nedläggningsbeslut på Astra Zeneca och även i Lund. Det var bra så, men det är bättre att tänka förebyggande och framåtsyftande än att bara agera när ett varsel eller ett nedläggningsbeslut kommer. Hur kan staten bidra till att skapa plattformar där olika intressen kan mötas och berika varandra, vilket kan leda till innovationer och i förlängningen ekonomisk tillväxt och jobb i Sverige? Det är Innovationsrådets uppgift. Det finns en stor förväntan på detta från näringslivet. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf23,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364062,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,24,"Herr talman! Vi har i Sverige väldigt hög input och output inom innovation, men ett problem vi har är att vi är sämst bland jämförbara länder när det gäller kommersialisering av innovationer. En betydande orsak till detta är att forskaren oftast äger hela innovationen själv. Då har högskolorna och universiteten väldigt låga incitament till att kommersialisera den. Som vi vet gillar forskare inte att leka företagare, utan de vill just forska vidare. Väldigt många av innovationerna samlar helt enkelt damm. Jag vet att många högskolor har börjat med inkubatorer etcetera, men en förändring att göra är att se till att högskolorna och universiteten också har en ""stejk"" i innovationerna, också har någonting att vinna. I andra länder, till exempel i Israel, som är väldigt mycket i framkant när det gäller kommersialisering av innovationer på sina högskolor, äger högskolesätet hälften av patentet eller innovationen, och då säljer de verkligen in innovationerna och kommersialiserar dem. Men jag blir lite besviken när det gäller avregleringen. Man pratar om att avregleringen är så himla bra, och ministern pratar om att det är viktigt att avreglera andra områden. Men så pratar man om Team Sweden. Det handlar inte om en avreglering, utan snarare om en förenkling. Vi måste snarare titta på regler. Staten måste också ta ett steg tillbaka och lita på att marknaden kan se till att innovationer sker. Resten av alla innovationer som har skett i vår närtid och samtid har gjorts av marknaden. De gånger staten spelat en roll har staten oftast stått i vägen. Här kanske det behövs en viss förändring. ",Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.66790812128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf24,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364063,Hanif Bali (M), | |
| 6912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,25,Herr talman! Det stämmer att vi har problem med kommersialisering av innovationer. Jag tycker att Hanif Bali själv ger bra exempel när han talar om eventuella förändringar i högskolornas sätt att arbeta och kanske inkubatorer som samägs av näringsliv och högskolor. Det visar just att staten behöver vara delaktig i att skapa en bra innovationspolitik. Överläggningen var härmed avslutad. ,Svar på interpellation 2014/15:552 om dialog mellan arbetsmarknadsministern och företag,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf25,H210552,N,2015-06-08 11:04:52,364064,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6a12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,26,"Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att omställningsarbetet ska ske på ett tryggt och snabbt sätt. Jag vill inleda med att påpeka att det ännu inte fattats något beslut om att stänga några reaktorer. Ett sådant beslut fattas av Ringhals styrelse och kräver enighet mellan delägarna. Däremot har Vattenfall, som är den största av delägarna i Ringhals, meddelat att företagets inriktning är att tidigarelägga stängningen av två av de fyra reaktorerna. Om det som Vattenfall nu meddelat i förlängningen leder till varsel och uppsägningar är det Arbetsförmedlingens uppgift att stödja det nödvändiga omställningsarbetet. Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar och erfarenhet av att agera utifrån större varsel. Bland annat har man särskilda rutiner för att aktivera sin varselorganisation. I ett första läge handlar det oftast om att kartlägga och informera dem som berörs. Myndigheten har också tillgång till olika insatser för att underlätta för de personer som drabbas av uppsägning. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen samverkar med andra aktörer, till exempel trygghetsorganisationerna. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf26,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364065,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 6b12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,27," Herr talman! Först vill jag tacka ministern för svaret. Det var dock inte alls det svar jag hade hoppats på. Min fråga var vilket initiativ ministern har för avsikt att ta med anledning av Vattenfalls besked. Svaret är: inget initiativ över huvud taget. Bakgrunden är att Vattenfall har meddelat att man har för avsikt att avveckla två reaktorer vid Ringhals kärnkraftverk. I dag finns där fyra reaktorer. Två av dem ska alltså eventuellt avvecklas. Det är hälften av reaktorerna som kan komma att försvinna. Ringhals är, utan konkurrent, den absolut största privata arbetsgivaren i Varbergs kommun. Det är 1 640 personer som är anställda vid Ringhals. Utöver det jobbar ca 1 000 entreprenörer där. Det är alltså 2 640 personer. Till detta kommer det övriga lokala näringslivet, som i stor utsträckning är beroende av Ringhals verksamhet. Det är alltså en stor mängd människor som riskerar att drabbas om detta beslut blir verklighet. Men arbetsmarknadsministern har inte alls för avsikt att ta några initiativ över huvud taget. Noll åtgärder vidtas från regeringens sida. Beskedet som ministern ger är att Arbetsförmedlingen är nästa hållplats för dem som eventuellt blir av med jobbet. Eftersom arbetsmarknadsministern förhåller sig passiv kunde man hoppas att näringsministern var mer aktiv. Jag har ställt en skriftlig fråga till näringsministern om vad det finns för verktyg för regeringen för att förhindra att det här beslutet tas. Men ministern låter meddela att regeringen inte har för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder. Vattenfall är ett statligt bolag som regeringen förvaltar. Men när den största privata arbetsgivaren i en kommun meddelar att man har för avsikt att stänga två av fyra reaktorer sitter regeringen still, tyst och passiv. Inga åtgärder vidtas av näringsministern för att förhindra beslutet. Det enda regeringen gör är att peka på Arbetsförmedlingens skylt. Regeringen är ansvarig för att Vattenfall har givit det här beskedet. Jag kritiserar inte Vattenfall för det, utan det är regeringens samlade agerande som har skapat denna mycket oroliga situation för människor som jobbar vid Ringhals. Stefan Löfven kunde i valrörelsen inte leverera några besked om kärnkraften. I avsaknad av ledarskap från Socialdemokraterna uppstod ett politiskt vakuum. Detta vakuum var naturligtvis Miljöpartiet snabbt att fylla. Miljöpartiets kärnkraftspolitik har blivit regeringens kärnkraftspolitik. Socialdemokraterna vek ned sig för Miljöpartiet. Industrin, företagen och jobben fick ge vika för Socialdemokraternas vilja att ha makten. Snart kan alltså två reaktorer komma att stängas. Det enda som är mildrande i sammanhanget är att det är minst två och ett halvt år tills beslutet ska verkställas. Regeringen, som alltså har skapat denna situation, har nu två och ett halvt år på sig att reda ut den. Därför vill jag fråga ministern igen: Finns det inget riktat initiativ från arbetsmarknadsministerns sida för att lugna människor som riskerar att förlora sina jobb? Om arbetsmarknadsministern fortfarande inte har för avsikt att göra någonting, finns det några andra ministrar i regeringen som funderar på några initiativ? ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.17203219614e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf27,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364066,Jörgen Warborn (M), | |
| 6c12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,28," Herr talman! Min halländske kollega Jörgen Warborn gör en lysande beskrivning av situationen i Varberg och för Ringhals. När Alliansen var i regeringsställning planerade Vattenfall för nybyggnation av reaktorer. Med vänsterregeringen beslutar Vattenfall att lägga ned reaktorer, vilket påverkar jobben, tillväxten och industrin i Varberg, övriga Halland och Sverige, vilket Jörgen Warborn belyste. De som följt interpellationsdebatterna tidigare här i kammaren kan se att det verkar finnas en röd tråd. Regeringen verkar inte göra någonting när det varslas och när det ska ske omställningar. Däremot går man fram med skattehöjningar och skattesmällar på olika områden. Det har bland annat påverkat den här regeringens ambition att avveckla kärnkraften bakvägen genom till exempel höjd effektskatt. Detta riskerar jobb i Varberg och den framtida energiförsörjningen i Sverige. Det är beklagligt, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf28,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364067,Jenny Petersson (M), | |
| 6d12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,29,"Herr talman! Den här diskussionen rymmer två aspekter. Den ena gäller energiförsörjningen i Sverige. Vattenfalls styrelse har meddelat att den för sin del tänker inleda en process i syfte att stänga två reaktorer vid Ringhals. Det är inte särskilt förvånande. Marknadspriserna har varit låga under en längre tid och förväntas fortsätta att vara låga. Det är ganska naturligt att man i det läget tittar på att fasa ut de produktionsenheter som är dyrast, vilket oftast är de äldsta. Det är ett marknadsmässigt beslut, och det är inte särskilt förvånande. Det är naturligtvis viktigt att vi kan ha en framförhållning när det gäller energiförsörjningen i Sverige. Det är bland annat därför vi har en energikommission för långsiktiga överenskommelser för en säker och billig energiförsörjning för Sverige. Det är också därför vi föreslår en ambitionshöjning när det gäller elcertifikatssystemen och att den strategiska effektreserven förlängs. Det är viktigt för att vi ska klara energiförsörjningen och elförsörjningen i Sverige. Det andra perspektivet gäller arbetsmarknaden. Jörgen Warborn beskriver väl den viktiga roll som Ringhals har för arbetsmarknaden i Varberg. Det är en mycket stor arbetsgivare och en mycket viktig aktör för många andra kringliggande verksamheter. Det är väldigt många jobb som berörs om beslutet om att stänga två reaktorer blir verklighet. Det måste man ta på stort allvar. Det är självklart att människor oroar sig som är anställda och är beroende av reaktorerna för sina jobb. De är naturligtvis oroliga för sin framtid. Hur kommer det att bli? Kommer jag att bli varslad? Kommer mitt företag att förlora en viktig kund? Kommer jag i förlängningen att bli uppsagd? Det är naturligtvis en oro som människor har. Det är inte särskilt konstigt. Däremot kan jag inte riktigt förstå att Jörgen Warborn tycker att regeringen och jag ska göra någonting särskilt för arbetsmarknaden i Varberg i ett läge där ännu ingen är varslad eller uppsagd. Jag har väldigt goda förhoppningar att människor även om det blir varsel och uppsägningar i Varberg kommer att kunna hitta nya arbeten. Det grundar jag på att Halland är det län i Sverige som har näst lägst arbetslöshet. Det är också det län i Sverige som har en väldigt bred sammansättning av jobben och inte minst en bred privat tjänstesektor och också ett bra geografiskt läge. Förutsättningarna för att kunna skapa nya jobb och hitta nya jobb till dem som eventuellt blir varslade eller eventuellt blir uppsagda bedömer jag som goda. Vi har också ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen som självklart är den myndighet som i samarbete med trygghetsorganisationerna, som gör ett väldigt viktigt arbete, är regeringens förlängda arm för att kunna vidta åtgärder när det krävs och det kommer stora varsel på en ort. Arbetsförmedlingen är väl rustad som jag, och också Arbetsförmedlingen, bedömer det. Det är alltid bekymmersamt för individer som drabbas av oro när de inte vet hur framtiden kommer att se ut. Men jag känner mig trygg i att det finns goda förutsättningar även om det blir varsel och uppsägningar i Varberg och att vi från statens sida kan hjälpa människor att hitta nya jobb. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf29,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364068,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 5312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,3,"Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret på interpellationen! Så här sa statsminister Stefan Löfven i augusti före valet förra året: Vi presenterar i dag en stor satsning ur vårt kommande valmanifest. Vi föreslår ett sjukvårdslyft med traineejobb för unga i sjukvården. Vi vill ge fler ungdomar chansen att upptäcka hälso- och sjukvården som arbetsmarknad och samtidigt avlasta den hårt pressade personalen. Traineejobben där unga arbetslösa ska få arbete och utbildning inom till exempel äldreomsorgen eller på fritis var alltså ett av Socialdemokraternas viktigaste och starkaste vallöften. Som vi hörde Lotta Finstorp beskriva blir det av de ca 30 000, som det talades om från början, ungefär en fjärdedel som kan effektueras. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern kommenterar detta. Detta med traineejobb lät ju väldigt bra i början, men sedan är det som att regeringen har upptäckt att det egentligen inte är så lätt. Här ska ungdomar in i en äldrevård där det krävs både erfarenhet och förståelse för äldres situation. Traineejobben ska vara under ett års tid, och sedan är det över. Vi vill egentligen samma sak, att unga ska komma in i arbete. Vi vet att det betyder oerhört mycket för den enskilde, och för samhällsutvecklingen är det naturligtvis oerhört viktigt att man kommer i jobb. Samtidigt höjs arbetsgivaravgiften för unga. Det får vissa negativa konsekvenser för ungas ingång i arbetslivet, så är det ju. Min enkla fråga till ministern är om ministern tror på traineejobben i den utformning och den utsträckning som uttalades i samband med valrörelsen. ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf3,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364042,Roland Utbult (KD), | |
| 6e12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,30,"Herr talman! Arbetsmarknadsministern inledde sitt anförande med lite grann av det energipolitiska perspektivet. Det är naturligtvis viktigt att också lägga ett sådant perspektiv. Det har många olika dimensioner. Faktum är att i valrörelsen lovade Miljöpartiet att stänga en eller två reaktorer. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har sedan i en överenskommelse beslutat att Vattenfalls planering att bygga nya reaktorer ska stoppas. Sedan har vi höjningen av effektskatten som är en ökad kostnad för Vattenfall och påverkar Ringhals. Detta sker i ett skede där elpriserna är historiskt låga. Vattenfall lever i en politisk kontext. Jag upplever att arbetsmarknadsministern liksom andra ministrar skjuter frågan lite ifrån sig. Vattenfall lever i en politisk kontext och lägger örat mot rälsen. Mot bakgrund av det jag redogjort för här om de olika besked som har kommit från regeringens sida är det inte så förvånande att Vattenfall har fattat detta beslut. Med alliansregeringen planerade Vattenfall för att bygga ut två nya reaktorer vid Ringhals. Nu med vänsterregeringen planerar man för att stänga två reaktorer. Det borde intressera arbetsmarknadsministern. Frågan är: Vilket skapar flest jobb? Är det att bygga nya, eller är det att lägga ned? Jag blir glad över när ministern visar på att hon förstår att det är en allvarlig situation. När jag läste det skriftliga svaret var jag lite förvånad över att man inte ville göra någonting. Nu förstår jag att ministern ser sitt ansvarsområde väldigt tajt och inte tänker göra någonting förrän vi är i ett läge där uppsägningarna är en realitet. Det tycker jag är ett oroväckande sätt att resonera. Som jag sa i mitt inledningsanförande har vi två och ett halvt år på oss att planera. Med god planering och aktiva insatser från regeringen tror jag att man kan mildra besluten. Regeringen verkar ha en vänta-och-se-mentalitet. Den tycker jag är lite oroväckande. Det är alldeles riktigt att Halland har en låg arbetslöshet. Det kan hänga ihop med att det är många borgerliga kommuner i Halland. Jag nämnde hur de anställda vid Ringhals påverkas. Men det gäller inte bara dem, utan även underentreprenörerna påverkas. Jag talade med en man från en konsultfirma som har uppdrag från Ringhals. Han uttryckte oro för hur beskedet kommer att påverka dem direkt just nu, det vill säga inte 2018, 2019 eller 2020 om det nu skulle stänga. Det underhållsarbete de nu gör kommer inte att inriktas på 2025, som med det tidigare beslutet för stängning, utan det inriktas på 2018. Då blir det mindre affärer och färre jobb för dem. Det kommer att påverka arbetsmarknaden direkt. Här finns en uppgift för Ylva Johansson att ta till sig med en gång. Vi kan gå lite söderut i Halland, till Hylte kommun. Där finns Stora Enso. Det är en väldigt stor och dominerande aktör på den lokala arbetsmarknaden. Chefen där, Kenneth Ohlsson, oroas av verkningarna som stängningen i förtid kan få. Han säger: Vi noterade direkt en prishöjning på el. Han fortsätter med att säga: Varje kostnadsökning påverkar vår konkurrenskraft. Beskedet slår inte bara mot de anställda på Ringhals. Det påverkar entreprenörer, och det påverkar hela den elintensiva industrin som Stora Enso. Det är många viktiga jobb i den industrin. Finns det någonting regeringen tänker göra för att mildra dessa effekter? ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.17203219614e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf30,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364069,Jörgen Warborn (M), | |
| 6f12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,31,"Herr talman! Här lyfts många viktiga perspektiv upp i debatten. Det handlar om de anställda på Ringhals, näringslivet i Varberg och Halland, energiförsörjningen och Stora Enso som en elintensiv industri, och även arbetsmarknadsministern talar om olika perspektiv. Tänk om Ylva Johansson och vänsterregeringen kunde ta perspektivet att se möjligheten till fler nya jobb när det gäller kärnkraften och kärnkraftverk! Förra året exporterade vi i Sverige 15,6 terawattimmar. Det motsvarade ungefär 11,5 procent av Sveriges totala produktion. Det mesta exporterades till länder i närheten, till Finland och Danmark. Den utfasning av kärnkraften som beslutet skulle innebära - det är inte fattat ännu - betyder att vi på lång sikt inte kan hjälpa våra grannländer. Man skulle kunna lägga in ytterligare ett perspektiv i dag som går utanför debatten men som är nog så viktigt, nämligen säkerhetsperspektivet. Man kan titta på det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i kopplat till EU:s energiförbrukning. Det skulle vara helt galet - ursäkta, herr talman, för ordvalet - att fasa ut svensk kärnkraft. Vår överproduktion av el skulle då inte gå till att hjälpa våra grannländer. De skulle få importera gas och smutsig kolkraft som dessutom inte alls är klimatsmart. Regeringen borde börja lyssna på forskare och kritiker. Senast i dag står det i DN om detta. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf31,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364070,Jenny Petersson (M), | |
| 7012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,32,"Herr talman! Energipolitiken är mycket viktig för jobben. Företagen behöver stabila och förutsägbara villkor för att säkerställa en trygg och säker försörjning av el till ett konkurrenskraftigt pris. Därför är det bra om man kan komma till breda politiska överenskommelser när det gäller energiförsörjningen i Sverige. Det är bra för vårt näringsliv, och det är bra för vår tillväxt. Därför har vi höga förhoppningar om den energikommission som vi nu har tillsatt, där det är viktigt att vi kan hitta breda lösningar. Det är bra för jobben i Sverige. Jag lyssnar till Jörgen Warborn. Med energipolitiken är det så att ett lågt elpris å ena sidan gör det svårare att nå lönsamhet i produktionen av el. Det är förmodligen ett av skälen till Vattenfalls styrelses beslut att stänga två av de äldsta reaktorerna. Ett högt elpris leder å andra sidan till stora problem för den elintensiva industrin, till exempel Stora Enso, som Jörgen Warborn också beskriver. Energipolitikens syfte är dock inte i första hand jobben i kärnkraftverken. Det handlar om jobben och energiförsörjningen i hela landet; det är det som måste vara riktlinjen. Det är också viktigt att se att regeringens arbetsmarknadspolitik bejakar omställning. Det kommer alltid att finnas företag som av olika skäl ändrar sin verksamhet, lägger ned eller flyttar. Andra startar, och nya kommer till. Denna förändring på arbetsmarknaden är i grunden sund, även om det alltid är jobbigt för den individ som drabbas av att den egna arbetsgivaren kanske måste varsla eller säga upp personal. Men i grunden är det bra för svenskt arbetsliv och för vår konkurrenskraft att vi är duktiga på omställning och bejakar omställning även när det är jobbigt för individen. Detta är ett av skälen till att regeringen nu prioriterar att ha en trygg omställningsförsäkring för den som blir arbetslös för att man ska klara av också i individperspektiv en period när man söker ett nytt jobb. Det är viktigt att vi har en trygg energiförsörjning. Det är en högt prioriterad fråga för regeringen. När det handlar om vilka producenter som ska finnas, vilka som klarar sig och vilka som är konkurrenskraftiga är det inte alltid de gamla som ska vara kvar. Ibland kan man tvingas till andra beslut. Detta är ett beslut som Vattenfalls styrelse har aviserat, men som Ringhals styrelse ännu inte har fattat. Vi vet alltså inte ännu hur det kommer att bli. Regeringens arbete och ansvar är också att underlätta för människor, individerna, att ställa om och för företagen att hitta rätt kompetens. Där är arbetsmarknadspolitiken ett viktigt verktyg. Jag känner mig trygg i att Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken har förutsättningar att hjälpa människor som eventuellt blir arbetslösa efter ett eventuellt beslut om att stänga två reaktorer i Ringhals. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf32,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364071,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,33,"Herr talman! Jag vet att statsrådet nyligen besökte en skola i Varberg. Det råkar vara min skola, där jag gick i lågstadiet. I en tidningsartikel kan man läsa att Ylva Johansson fick frågan av en elev vid besöket om vad som är bäst med att vara politiker. Statsrådet svarade: Det roligaste är att kunna påverka och att ta ansvar. Jag tror att eleven undrar varför statsrådet nu inte väljer att påverka. Hagaskolans elever undrar kanske om det är att ta sitt ansvar när deras mamma eller pappa riskerar att förlora sitt jobb. Vad vill ministern att jag hälsar de här eleverna? Att regeringen inte tycker att det här är en så stor sak? Att regeringen ser ett problem men inte tänker göra någonting åt det? Vi har tidigare hört att det är Arbetsförmedlingen som ska lösa problemet. I det senaste inlägget hörde vi också att a-kassan är en del av lösningen. Det är alltså iväg till arbetslöshet som är vägen framåt. Ministern uttryckte också att detta kommer att lösa sig självt eftersom Halland är en så stark region. Det är mycket riktigt; Halland är en stark region. Men jag tror inte att det kommer att lösa sig självt. Jag skulle vilja se lite kraft från politikens sida. Det var annorlunda när Alliansen var i regeringsställning. Jag har här ett pm som är daterat juni 2012. Det är från Arbetsmarknadsdepartementet. Det beskriver alliansregeringens beslut om aktiva insatser i samband med uppsägningar från Saab Automobile och Astra Zeneca. Jag tror att eleverna på Hagaskolan, och framför allt de anställda på Ringhals, hade uppskattat en mer aktiv politik från regeringen. Bilden av en passiv, företagsfientlig regering tonar fram. Ministern har nu möjlighet att ge andra besked än i det skriftliga svaret. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.17203219614e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf33,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364072,Jörgen Warborn (M), | |
| 7212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,34,"Herr talman! Den gamla regeringen styrde Arbetsförmedlingen med detaljreglering. Man var tvungen att gå till Regeringskansliet för att påverka arbetsmarknadspolitiken ute på den lokala nivån där man inte hade frihet att kunna anpassa sig till arbetsgivarnas behov. Jag var själv och träffade Arbetsförmedlingen i Trollhättan, där man hade varslen från Saab. De sa att de var så pass bakbundna av regeringens hårda reglering av Arbetsförmedlingen att de inte kunde möta arbetsgivarnas behov med mindre än att de fick ett särskilt uppdrag eller ett särskilt projekt. Detta ändrar vi nu. Nu finns det möjlighet för Arbetsförmedlingen att möta arbetsgivarnas behov direkt, utan att passera via Regeringskansliet och få en särskild tillåtelse. Nu finns det möjlighet för Arbetsförmedlingen att möta den som blir varslad redan innan man är uppsagd och hjälpa till ett nytt jobb. Det är det som är uppgiften. Regeringen tar ansvar för en trygg energiförsörjning. Regeringen tar ansvar för att den som förlorar jobbet och blir uppsagd - om det blir så - får hjälp att hitta ett nytt jobb, oftast även innan man har gått ut i arbetslöshet. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:562 om arbetstillfällen i Halland,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf34,H210562,N,2015-06-08 11:04:54,364073,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,35,"Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig vilken som är min och regeringens ambition för nya jobb och vilka jobb jag anser vara riktiga jobb. För att Sverige ska ha en god ekonomisk utveckling och vara ett samhälle som håller ihop måste fler kvinnor och män arbeta. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning om att minska den höga arbetslösheten. Regeringens politik för fler jobb vilar på tre ben: en aktiv näringspolitik, kunskapsreformer för förbättrad matchning och investeringar för framtiden som också bidrar till en hållbar omställning. Att minska långtidsarbetslösheten är en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste utmaningar. Antalet personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i mer än två år är i dag dubbelt så många som före finanskrisen 2008. Vecka 19 år 2015 deltog över 36 500 personer i fas 3, och gruppen fortsätter att växa. Till skillnad från den tidigare alliansregeringen anser regeringen att deltagarna i fas 3 ska erbjudas riktiga jobb med kollektivavtalsenlig lön och anställningsvillkor eller utbildning i stället för sysselsättning som inte upplevs som meningsfull. Regeringen avser därför att avveckla fas 3, bland annat genom att extratjänster införs i välfärden. Många långtidsarbetslösa behöver också komplettera sin utbildning. Därför avser regeringen att införa en möjlighet för deltagarna i fas 3 att studera kortare kurser, i upp till ett år, vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola eller yrkeshögskola med bibehållet aktivitetsstöd. En annan högt prioriterad uppgift för regeringen är den höga ungdomsarbetslösheten. Unga ska inte vara arbetslösa. Människors färdigheter och kompetens ska tas till vara. Att människor arbetar och försörjer sig möjliggör en bra välfärd, ett samhälle som håller ihop och ökad jämlikhet. Det är viktigt att öka sysselsättningsgraden, arbetskraftsdeltagandet och antalet arbetade timmar i ekonomin. Regeringen är övertygad om att framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter en bred mobilisering och samverkan mellan bland andra arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf35,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364074,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,36,"Herr talman! Jag har alltså frågat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om hennes och regeringens ambitioner för nya jobb och vilka jobb ministern anser vara riktiga jobb, vilket jag inte fick något svar på. Jag håller med Ylva Johansson om det hon säger i sitt svar om att om Sverige ska ha en god ekonomisk utveckling och vara ett samhälle som håller ihop måste fler kvinnor och män arbeta. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning att minska den höga arbetslösheten. Det är sant och riktigt, och det är fina ord. Men, herr talman, regeringen agerar i motsatt riktning. Det är en sak med fina ord. Ylva Johansson brukar ofta använda Olof Palmes ord om att politik handlar om att vilja. Men politik handlar även om att våga, kunna och agera. Vi har en vänsterregering som bryter löfte efter löfte och som för en politik med skattehöjningar som dämpar sysselsättningen och tillväxten. Jag kommer att fortsätta lyfta fram det här i kammaren; vänsterregeringen för en jobbfientlig politik. Regeringen har som målsättning att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Fler frågor än svar har väckts när det gäller hur den målsättningen ska nås. Det är inte bara vi moderater som har kritiserat det målet. Även Finanspolitiska rådet gör det i sin rapport som kom den 12 maj. Det gör även Anders Forslund på IFAU, Svenskt Näringsliv och Lars Calmfors, för att nämna några. Vi hade frågestund här i riksdagen i går. Då lyfte jag fram att också Ylva Johansson verkar tveka i fråga om regeringens uppsatta mål för arbetslösheten. På SNS arbetsmarknadsdag den 19 maj sa arbetsmarknadsministern: ""Det beror litegrann på vad man menar med ett mål. Man kan ha mål och så bedömer man sannolikheten av att man ska nå dem, ungefär som det kan vara med nyårslöften, man bedömer sannolikheten av hur många dagar man ska hålla det. Men man kan också sätta upp ett mål för att det ska styra de politiska prioriteringarna. Det är det som är regeringens avsikt."" Jag tog med den sista meningen också, för att vara rättvis. Lika otydligt som ministerns svar är när det gäller vad som är ett jobb och vilka jobb som ministern anser vara riktiga jobb är målet för arbetslösheten i Sverige. Men avsaknaden av jobbskapande reformer - eller om de nu är mål eller visioner - är än värre. Det gör mig orolig. Regeringens höstbudget och för den delen även vårbudget var ingen rolig läsning i fråga om fler och nya jobb eller hur de ska komma fler till del, framför allt de som befinner sig i utanförskap eller har blivit varslade. Regeringens skattehöjningar på jobb och företagande är 40 gånger högre än näringslivssatsningarna. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att ungdomsarbetslösheten är prioriterad. Hur kan man säga det när man höjer skatterna på arbete och företagande, särskilt i branscher där många unga får sitt första jobb, turistbranschen till exempel? ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf36,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364075,Jenny Petersson (M), | |
| 7512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,37,"Herr talman! Låt mig först säga något om mål. Det är viktigt att mål inte är något som man sätter upp för att recensera och gissa om man ska nå. Mål ska sättas upp för att styra politiken. Att nå Europas lägsta arbetslöshet är ett mycket ambitiöst mål, och det kommer att krävas stora insatser för att vi ska nå det. Men det är väl det man har en regering till. Den ska kunna klara av svåra utmaningar och nå svåra mål. Detta kommer därför att styra regeringens politik. Vi har en samarbetsregering som sätter jobben främst och som gör investeringar för våra barns och ungas framtid. Det är det som styr vår agenda. Herr talman! Jenny Petersson kommer tillbaka till skattepolitiken som det allenagörande för att lösa arbetslösheten. Vi har prövat det i åtta år nu. Den gamla regeringen slog sig om och om igen för bröstet och sa ""Nu gör vi den här skattesänkningen. Det kommer att leda till att vi löser arbetslösheten. Nu gör vi en ny skattesänkning. Det kommer att leda till att vi löser arbetslösheten."" Problemet var att det inte löste arbetslösheten. Tvärtom fick vi högre arbetslöshet, inte minst högre ungdomsarbetslöshet. Vi fick så hög ungdomsarbetslöshet att vi i dag får stöd från andra EU-länder för bekämpa arbetslösheten. Man kanske trodde att sänkt skatt skulle lösa arbetslösheten. Det strider i och för sig mot all forskning och beprövad erfarenhet, men okej, man trodde det. Men när man provar det och det inte fungerar, och när man fortfarande har all forskning och beprövad erfarenhet emot sig och ändå håller fast vid att det är det bästa sättet att lösa ungdomsarbetslösheten, undrar jag om man inte borde vara lite mer lyhörd för vad som fungerar på riktigt. Den här regeringen tänker lösa arbetslösheten på riktigt. Det är ett svårt uppdrag. Det kommer att krävas mycket. Och det kommer att kräva ett nära samarbete med andra aktörer. Då handlar det också om att titta på hur problemen ser ut. Och när det gäller ungdomar är problemet kompetens. Ungdomar med rätt kompetens har en relativt stark ställning på svensk arbetsmarknad. Men ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller relevant yrkesutbildning har svårt att både komma in och bli kvar på arbetsmarknaden. Det är därför vi sätter in stora utbildningsinsatser just nu. Jag ska också svara på vad som är ett riktigt jobb. Det är föranlett av att den gamla regeringen placerade personer i fas 3 och kallade det för jobb. Det är det inte. Fas 3 innebär att man får utföra arbetsuppgifter som egentligen inte är efterfrågade utan att man får någon lön, utan att man har någon anställning, utan att man har någon trygghet eller möjligtvis semester eller någonting som är förknippat med ett vanligt, riktigt jobb. I stället för att låsa in människor i en återvändsgränd, som fas 3 har visat sig vara, vill vi hjälpa människor att få ett riktigt jobb som är en anställning, som ger en lön och som ger alla de krav och möjligheter som ett riktigt jobb ger. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf37,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364076,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,38,"Herr talman! Jag kan konstatera att Sverige kan mer än vänsterregeringen levererar. Jag vill backa bandet lite. Under åtta år tog Alliansen ansvar för Sveriges ekonomi. Vi förde en aktiv reformpolitik, vilket saknas i dag. Under flera av dessa åtta år befann sig Sverige i en global ekonomisk kris. På ett halvår har Sverige gått från att vara ett hyllat land - under Alliansens tid var det ordning och reda i de offentliga finanserna. Vi hyllades för krishantering och ansvarsfullhet - till att i dag vara ett land som är ifrågasatt. Vi har en regering som bryter löfte efter löfte, som inte har en reformagenda och som saknar verktyg och reformer för fler jobb. Detta är otillräckligt och slarvigt gjort av vänsterregeringen. Ni har suttit i opposition i åtta år, Ylva Johansson. Ni borde leverera reform efter reform. Men det saknas. Det är tomt. Man kan gå ned i kulverten här i riksdagen och se att det inte finns några propositioner från regeringen. Det är tomt i fråga om jobbskapande reformer. Ylva Johansson säger att regeringens budget eller satsningar - det är ju en avsaknad av dessa - skulle leda till fler jobb. Men jag nämnde några som inte delar den analysen. Varken Konjunkturinstitutet eller regeringens egna finansdepartement delar den analysen. De hävdar tvärtom att regeringens politik kommer att leda till upp till 80 000 färre jobb. Och Ylva Johanssons kollega, självaste finansminister Magdalena Andersson, har konstaterat att jämviktsarbetslösheten kommer att öka från 6,0 till 6,5 procent med regeringens budget. Låt oss dock tala om ungdomarna igen. Turistsektorn är en bransch där många unga får sitt första jobb. Branschen åker på en skattesmäll med vänsterregeringen. Regeringen satsar några miljoner i sin budget för att främja turistsektorn, samtidigt som kostnaden för att anställa unga höjs kraftigt. Det är här skiljelinjen går. Jobb skapas främst av företag som vågar starta, som vågar växa, som vågar anställa en person till och ytterligare en. Det är här den stora skiljelinjen går för vad som är ett riktigt jobb och vem som skapar jobben. Det gör våra företagare runt om i Sverige. Det här går också tillbaka till skattepolitiken. Om man inte tror att det gör någon skillnad att man gör det dyrare för ett företag att ha anställda får Ylva gärna förklara det. Men i min värld måste en företagare få ihop det på sista raden. Och då påverkar kostnaden för höjd arbetsgivaravgift. Därför är det ytterst allvarligt att regeringen avser att göra riktiga jobb dyrare för att i stället satsa på utbyggnad av åtgärds- och bidragssystem. Det är allvarligt, herr talman. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf38,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364077,Jenny Petersson (M), | |
| 7712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,39," Herr talman! Jag tänkte bara kommentera det här med fas 3 och ""riktiga"" jobb. Den enda person i denna kammare jag känner till som kallar fas 3 för ett jobb är Ylva Johansson. Vi har aldrig kallat fas 3 för ett jobb. Det har aldrig varit meningen att det ska vara ett jobb. Det var faktiskt Ylva Johansson som hela förra mandatperioden kallade fas 3 för Sveriges största arbetsgivare. Det var lite märkligt med tanke på att alliansregeringen räknade deltagare i fas 3 som arbetslösa. I statistik och i offentliga siffror räknade man dem som just arbetslösa. Den enda person som då använde ordet ""jobb"" i sammanhanget och kallade fas 3 för ett jobb var Ylva Johansson. Nu kommer hon här och kritiserar oss för att vi skulle anse att fas 3 är ett jobb. Det är lite märkligt. Som jag tror att Ylva Johansson vet är det här inte en lätt uppgift. Många av deltagarna i fas 3 har varit arbetslösa länge - oftast mycket längre än de har varit med i fas 3 och oftast längre perioder än de har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är därför regeringen inte avskaffar fas 3. Regeringen kommer att bibehålla fas 3. Trots att man skickade tillkännagivanden till förra regeringen om att stoppa fas 3 kommer den här regeringen att skita i sitt eget tillkännagivande. Förlåt, herr talman! Det höga tonläget är lite märkligt. Det vore mer klädsamt om man i stället för att plocka billiga poäng erkände att det här inte är en lätt uppgift utan en väldigt svår uppgift och att det inte alls handlar om att bara trolla fram nya jobb eller döpa om fas 3 till extratjänster. Det är en stor utmaning, men det är som tur är inte alltför många som är i den sitsen. Som Ylva Johansson vet har Sverige en av EU:s kortaste arbetslöshetsperioder och Europas lägsta långtidsarbetslöshet. Det ska vi väl vara glada över. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.66790812128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf39,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364078,Hanif Bali (M), | |
| 5412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,4,"Herr talman! Låt mig fortsätta citatet som Lotta Finstorp läste upp från GP. Jag fortsätter med att säga att man också kan se på mål på ett annat sätt, som ett sätt att styra politiken så att man säkerställer att man når målen, och det är så regeringen ser på målet. Det var alltså inte riktigt ärligt att lyfta ut den del där jag sa hur regeringen <em>inte</em> ser på målet. Vill man ta del av citatet i sin helhet kan man titta på SVT Forum som finns på SVT:s hemsida där jag diskuterar detta. Herr talman! Vi ska lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt, och vi tänker vidta de åtgärder som krävs för att göra det. En av de stora utmaningarna på dagens arbetsmarknad är att var femte rekrytering inte blir av därför att det tar orimligt lång tid för arbetsgivarna att hitta personal med rätt kompetens. Samtidigt ser vi att det råder brist inom många av de yrken som man kan utbilda sig till inom gymnasieskolan. Det finns förstås ett samband med den gamla regeringens misslyckade skolpolitik som har gjort att allt färre går ut från yrkesprogrammen med rätt utbildning. För att lösa detta måste vi göra förändringar i gymnasieskolan, men vi måste också rusta de ungdomar som i dag är arbetslösa för att inte bara komma in på arbetsmarknaden utan också varaktigt stanna där. Vi står inför en ungdomsbrist i Sverige. I många yrken riskerar vi att inte få tag i utbildad personal. Undersköterskeyrket är ett sådant yrke. Man räknar med att det behöver rekryteras 130 000 nya undersköterskor de närmaste sju åren. Att i detta läge inte utnyttja möjligheten att ge ungdomar chansen att utbilda sig till undersköterska, plåtslagare, bagare, fordonsmekaniker eller något av de många andra yrken där vi i dag har brist och ser framför oss en allt större brist är dålig politik. Regeringens avsikt är att klara företagens kompetensförsörjning och ge ungdomar en varaktig, stark ställning på arbetsmarknaden. Herr talman! Vi ska vara försiktiga med prognoser. Jag minns hur det var med den gamla regeringen. Man införde yrkesintroduktionsanställningar som skulle ge 30 000 nya jobb. De är nu uppe i ungefär 1 000. Man sa att den viktigaste åtgärden för att lösa arbetslösheten var att försämra a-kassan. Det ökade arbetslösheten. Man sa att sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar var det viktigaste sättet att lösa ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten ökade. En regering kan bara dömas utifrån resultaten av sin politik. Det gäller också vår regering och mig. Vårt uppdrag är att lösa ungdomsarbetslösheten. Ingen ung människa ska gå långtidsarbetslös, och vi ska nå den lägsta arbetslösheten. Det är ett högt och ambitiöst mål, men vad ska man med en regering till om den inte tänker ta sig an svåra och viktiga mål som är nödvändiga för Sverige och för alla de individer som behöver ett arbete att gå till och en lön att försörja sig på? Regeringen kommer att vidta de åtgärder som krävs för att vi både ska klara företagens kompetensförsörjning och lösa arbetslösheten. Införandet av traineejobb är en viktig pusselbit. Det innebär att en ung människa är anställd på halvtid hos en arbetsgivare samtidigt som hon deltar i yrkesutbildning för att nå kompetens i de yrken där det i dag råder brist. Jag tror att detta är en bra kombination. Det är en kombination som har välkomnats av både arbetsgivare och fackliga organisationer, kanske framför allt av Kommunal som är det fackförbund som organiserar de undersköterskor som är alldeles för få och som behöver väldigt många fler välutbildade kollegor för att Sverige ska klara kvaliteten i äldreomsorgen framöver. ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf4,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364043,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,40,"Herr talman! Jenny Petersson säger att den gamla regeringen förde en aktiv ekonomisk politik. Vi kan konstatera att det var en politik som tog Sverige från stora överskott i offentliga finanser till stora underskott i offentliga finanser. Samtidigt har långtidsarbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå, arbetslösheten är mycket hög och ungdomsarbetslösheten är skyhög. Jag tror att det var ett viktigt skäl till att väljarna valde bort den politiken och i stället vill se en politik som satsar på jobben. Det som skiljer mig och Jenny Petersson åt är att i Jenny Peterssons värld är skattesänkningar det enda instrument som finns för att skapa jobb. Det finns ingenting annat som leder till nya arbeten, enligt Jenny Petersson. Problemet med den politiken är att vi har prövat den, och den fungerar inte. Problemet med den politiken är också att den döms ut av alla experter och av alla forskare. Ingen mer än Jenny Petersson och Moderaterna anser att sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar är ett effektivt, bra eller kostnadseffektivt sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det är väldigt dyrt. Det får hård kritik av till exempel Finanspoliska rådet och IFAU och av i princip alla andra ekonomer och forskare. Det är helt enkelt ett dåligt sätt att lösa ungdomsarbetslösheten. Det regeringen i stället gör är att satsa på utbildning, på investeringar, på innovation, på nya jobb i fler och växande företag och på fler anställda i välfärden. Det är på så sätt vi på allvar kan lösa ungdomsarbetslösheten. Det är lite konstigt att höra Hanif Bali säga att jag underskattar svårigheten i att lösa arbetslösheten. Jag tror att jag har sagt det i varje replikskifte här: Det här är en mycket stor och mycket svår uppgift. Så är det. Men det är väl det man har en regering till - att lösa svåra uppgifter. Det är till skillnad från den gamla regeringen, som sa: Det här är svårt, alltså går det inte. Vi har en helt annan attityd. Vi tänker lösa arbetslösheten. Det är mycket svårt, och det är därför jobben är högst på vår agenda - inte bara min utan hela regeringens agenda. För att gå tillbaka till detta med de icke riktiga jobben, det vill säga fas 3, kan man fråga sig varför 36 000 personer ska vara placerade i fas 3. Vad ska det leda till? Det leder uppenbarligen inte till arbete. Vad är vitsen med att ha människor i den återvändsgränd som fas 3 är? Det är den gamla regeringen som har skapat detta. Hanif Bali säger att man kan byta namn på fas 3. Ja, det kan man göra. Det gjorde den gamla regeringen. Den kallade den sedan för sysselsättningsfasen. Det blir ju ingen skillnad om man byter namn. Den här regeringen tänker successivt fasa ut fas 3 och se till att människor får chans att komma i riktiga jobb - ett riktigt jobb är en anställning med lön och avtalsenliga villkor - eller i utbildning som leder till arbete. Det är det arbetet vi kommer att påbörja när riksdagen har beslutat om den budget som vi nyligen lade fram eftersom vår förra budget föll. Då kommer arbetet med att fasa ut fas 3 att påbörjas. Det är ett mycket svårt och stort arbete, men det är nödvändigt. Alla människor har rätt att kunna försörja sig med eget arbete och rätt till både de krav och de möjligheter som ett riktigt arbete ger. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf40,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364079,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,41,"Herr talman! Jag vill bara förtydliga att det absolut krävs att man gör mer för att rusta unga för arbetsmarknaden. Skolan har en avgörande roll. Vi ser att många unga utan fullständiga gymnasiebetyg hamnar långt från arbetsmarknaden. Här behövs det definitivt insatser, och det var precis det som den tidigare regeringen prioriterade. Men jag ska inte gå in på Alliansens historiska satsningar på utbildningsområdet här och nu. Konflikten ligger i att Ylva Johansson säger i sitt svar att ungdomsarbetslösheten är prioriterad samtidigt som man höjer skatten på arbete och företagande. Då är min fråga: Om man höjer skatten för företagare och gör det dyrare att anställa, hur bidrar det till att minska arbetslösheten? Det måste ju vara syftet med det eftersom målet är att minska arbetslösheten. Hur bidrar det till att minska arbetslösheten? Jag menar att de här skattehöjningarna främst slår mot unga och mot branscher där många unga får sin första anställning. Vi har till exempel de höjda arbetsgivaravgifterna. Vi har RUT- och ROT-avdragen. Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte har fått något svar från ministern på vad som är hennes och regeringens ambitioner för att skapa nya jobb och vilka jobb ministern anser vara ""riktiga"" jobb. Jag kommer att fortsätta att hävda att vänsterregeringen för en politik som skadar jobben och tillväxten. Som sagt: att göra det dyrare att anställa och samtidigt höja bidragen leder inte till fler jobb. Det leder tvärtom till färre jobb. Tyvärr blir det en återgång till den tid då vi såg att utanförskapet växte på bekostnad av jobben. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.76437434123e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf41,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364080,Jenny Petersson (M), | |
| 7a12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,42,"Herr talman! Återigen benämner arbetsmarknadsministern fas 3 som någon form av jobb. Det är det inte. Det har aldrig varit det. Det har aldrig räknats som jobb. Deltagarna har alltid räknats som arbetslösa. Jag tycker att det är en felaktig bild. Jag tycker att det är felaktigt att kalla fas 3 för en arbetsgivare, som arbetsmarknadsministern gör. Fas 3 är en åtgärd. Man kan tycka att den är ineffektiv etcetera. Då väntar vi med spänning på regeringens lösning på detta. Än så länge har ni i er egen proposition aviserat att fas 3 är kvar. Ni har ju aviserat att den är kvar. Ni har som målsättning att någon gång fasa ut den, men den här ministern har som sagt redan gjort klart att målsättningar är som nyårslöften - de gäller bara i x dagar. De flesta av era löften har nu reducerats till målsättningar. Sedan har de reducerats till att man eventuellt ska nå dessa målsättningar. Vi får se hur det blir, helt enkelt. Vi får se hur det blir med denna stora grupp människor, som är väldigt svår att få in på arbetsmarknaden. Vi öppnade upp också för till exempel utbildning för dem som är i sysselsättningsfasen, men det har fortfarande inte gett alltför stora effekter. Det blir intressant att se utvecklingen. Jag tror att ministern behöver komma tillbaka till riksdagen lite mer ödmjuk än hon ger intryck av att vara i dag. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,1.66790812128e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf42,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364081,Hanif Bali (M), | |
| 7b12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,43,"Herr talman! Hanif Bali läser regeringens proposition på ett mycket märkligt sätt. Det står tydligt i propositionen att vi kommer att avskaffa och fasa ut fas 3. Det finns förslag i den budget som ska behandlas av riksdagen inom kort om hur vi påbörjar den utfasningen. Det är ett stort och svårt uppdrag. Det är 36 000 personer som i dag befinner sig i fas 3. Många av dem står väldigt långt från arbetsmarknaden. Men att behålla personer i fas 3 är heller ingen lösning. Regeringen kommer att påbörja utfasningen efter att riksdagen, förhoppningsvis, har ställt sig bakom regeringens budget. Låt mig också kommentera långtidsarbetslösheten i ett europeiskt perspektiv. Ja, Sverige har lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra EU-länder. Men innan vi gick in i finanskrisen och den borgerliga regeringens styre hade vi mycket lägre långtidsarbetslöshet än övriga länder. Det är alltså ett område som kraftigt har försämrats under den gamla regeringens tid, och det är klart att insatser som fas 3 inte har gjort det lättare för människor som är långtidsarbetslösa att komma tillbaka i arbete. Det är lite förvånande att Jenny Petersson vågar hänvisa till den gamla regeringens skolpolitik som något som skulle ha varit en framgång. Den är ju ett haveri! Sverige har en situation där skolresultaten faller snabbare än i något annat OECD-land. Hur kan man kalla det en framgång? Varje år är det 13 000 barn som lämnar grundskolan utan förutsättningar att komma in på ett nationellt program på gymnasieskolan. Hur kan man kalla det en framgång? Sverige går just nu käpprätt fel väg när det gäller skolresultaten. Det är ett av de absolut största sveken mot barn och ungdomar med förutsättningar på arbetsmarknaden. Avslutningsvis: Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar kostar ungefär 18 miljarder kronor per år. Det finns inga andra än riksdagsledamöter från de borgerliga partierna som tycker att det är väl använda pengar. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:573 om regeringens ambitioner för nya jobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf43,H210573,N,2015-06-08 11:04:55,364082,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 7c12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,44,"Herr talman! Roland Utbult har frågat mig vad jag avser att uppnå med att tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar, om jag avser att vidta åtgärder för att förändra lagen om eget boende, EBO, och om jag avser att vidta åtgärder för att staten ska ge hyresgarantier för byggande av modulbostäder. Ett stort flyktingmottagande innebär en utmaning för Sverige. Samtidigt innebär det en stor möjlighet att människor med kraft och kompetens flyttar hit och bidrar till att utveckla Sverige. För att utmaningen ska bli den möjlighet till ökad sysselsättning som Sverige behöver krävs det flera förändringar. En av dessa är att Sverige behöver ett flyktingmottagande som är jämnare fördelat och överensstämmer med behovet, så att nyanlända snabbare ska kunna få en kommunplacering och påbörja sin etablering i samhället. För att uppnå det behöver alla kommuner vara med och ta ett solidariskt ansvar för mottagandet. Hur ett solidariskt ansvar för mottagandet bäst utformas bereds för närvarande i Regeringskansliet. Om alla kommuner är med och tar ansvar kan nyanlända flytta till kommuner som har goda arbetsmarknadsförutsättningar. Då ökar chanserna för att de nyanlända ska få arbete, samtidigt som trångboddhet, ojämnt mottagande och oegentligheter som folkbokföring på falska adresser kan minskas. Syftet med en förändring som säkerställer att alla kommuner är med och tar ansvar för flyktingmottagandet är också att nyanlända inte behöver vänta långa tidsperioder i anläggningsboenden. Om denna väntan upphör går etableringen i samhället och på arbetsmarknaden snabbare. Att vidta åtgärder som underlättar nyanländas etablering är ett viktigt och prioriterat arbete för regeringen. Eget boende innebär ofta att den asylsökande bor hos anhöriga eller bekanta som redan bor i Sverige. Detta leder inte sällan till trångboddhet. Konsekvenserna för barn är ofta särskilt bekymmersamma. En annan följd av att vissa orter får en större inflyttning är att det är svårt att hinna anpassa samhällsstrukturen för att klara ett bra mottagande. Belastningen på skola och barnomsorg och övrig kommunal service blir därför periodvis hög. Regeringen har för närvarande inga förslag om att avskaffa EBO. Det är dock angeläget att förbättra boendesituationen och minska de problem som kan förknippas med eget boende. Även ur detta perspektiv är det viktigt att alla kommuner tar ett solidariskt ansvar för mottagandet. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att kartlägga asylsökandes situation i eget boende. Regeringen värdesätter också de konstruktiva samtal som förts med företrädare för flera kommuner som har många asylsökande i eget boende. Boverket har lämnat förslag på hur nyanlända i anläggningsboenden ska få tillgång till bostäder. Bland förslagen finns både byggande av modulbostäder och hyresgarantier. Boverkets rapport bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har också aviserat ett generellt stöd till kommunerna för ökat bostadsbyggande. De närmare formerna för detta stöd kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2016. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf44,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364083,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 7d12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,45,"Herr talman! Tack, migrationsministern, för svaret! Syftet med interpellationen är att få klargörande besked. Jag skulle vilja börja med bostadssituationen för dem som har kommit hit och hamnat i asylprocessen, som då befinner sig under Migrationsverkets ansvar. Situationen i januari 2015 var sådan att 24 179 personer befann sig i eget boende, alltså EBO, i väntan på att bli kommunplacerade. Behovet framöver beräknas bli ytterligare ungefär 15 000 boendeplatser runt om i Sverige. Det är alltså stora utmaningar som det handlar om. Det vet naturligtvis ministern, och det vet vi som sysslar med de här frågorna dagligen i vårt utskott, socialförsäkringsutskottet. Det handlar om en akut bostadsbrist. Den har vi sett i vårt land sedan åtminstone 20 år tillbaka. Vi har haft en alldeles för svag utveckling på boendesidan när det gäller byggnation. Ett annat problem är att det ibland trängs tio tolv personer i tvårummare. EBO har inte blivit eget boende utan snarare inneboende. En annan allvarlig effekt av detta är naturligtvis barnens situation. De ska få trygghet, finna ro och kanske kunna studera och få en sysselsättning som är meningsfull. Det blir väldigt svårt när det är sådan trångboddhet. Det blir också svårare för människor att komma in och etablera sig i samhället. Det finns en del oseriösa aktörer som utnyttjar detta och skor sig på situationen. Ett annat problem som kan kopplas till detta är naturligtvis handeln med adresser, som vi ju också vet om. Framför allt är det problematiskt med den stora koncentration i vissa områden som det här betyder. Det förstärker segregationen i vårt land, något som jag vet att både ministern, jag själv och mitt parti gärna motverkar. Vi kristdemokrater vill slopa EBO. Vi vill också avhjälpa den akuta bostadssituationen genom att bygga moderna modulbostäder med tidsbegränsade bygglov och statliga hyresgarantier. Detta ska kunna utnyttjas under den tid man är i asylprocessen och under Migrationsverkets ansvar. Vi vill också att Migrationsverket självt ska kunna äga och driva egna boenden. Statens utgifter ökar hela tiden, och det är inte minst oseriösa aktörer som hyr ut bostäder. På något sätt måste vi komma till rätta med det. Man behöver inte vara nationalekonom för att inse att de långsiktiga kostnaderna kommer att öka. Jag skulle vilja ställa en fråga inledningsvis. Den billigaste formen är ändå EBO. Är det något som gör att ministern låter detta vara kvar under överskådlig tid? ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf45,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364084,Roland Utbult (KD), | |
| 7e12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,46,"Herr talman! Från Sverigedemokraternas sida har vi kanske en lite annan infallsvinkel på problemet med flyktingmottagandet. Jag tror att mängdfördelningen inte bara handlar om mängdfördelningen mellan kommuner utan kanske snarare om mängdfördelning mellan länder. Det tillsammans med betydligt mer hjälp i närområdet och betydligt fler tidiga insatser skulle förhoppningsvis kunna leda till en mycket bättre situation än den vi har i dag. Vi kan titta på siffrorna för 2014 över hur många asylsökande som Sverige hade och jämföra med siffrorna för till exempel Finland eller Danmark. Det är ganska stora skillnader. Sverige fick ta emot 81 301 asylsökande. Finland hade 3 652 asylsökande. Det är alltså en enorm skillnad mellan de här länderna. Så fort vi i kammaren debatterar flyktingmottagande framhålls detta: Ni sverigedemokrater vill bryta mot diverse internationella konventioner. Det är vad som skulle inträffa om man skulle införa de skärpta regler för flyktingmottagande som ni vill. Det är aldrig någon som har sagt vilka konventioner och regler som Finland bryter mot. Vilka är det som Norge bryter mot? Vilka är det som Danmark bryter mot och som vi skulle bryta mot? Det är kanske den grundfråga som jag allra helst skulle vilja ha svar på. Vi tycker att man ska lösa problemet med bostäderna först. Då slipper vi ställa grupper mot varandra. Då slipper vi det här med att flyktingar ska gå före i kön. Och marknaden kan få en möjlighet att bygga i kapp. Bostadssituationen är ansträngd. Den är ansträngd för unga. Den är ansträngd för arbetare. Den är egentligen ansträngd för alla i Sverige. Det finns inget stort överskott av bostäder i någon kommun, vad jag vet. Det är möjligt att jag har fel, för jag känner kanske inte till alla kommuner i detalj. Men de allra flesta kommuner har problem med bostäder. Så är det i min hemkommun. Så är det i andra kommuner. Om man i det läget tvingar kommunerna att ta över en stor del av flyktingmottagandet - de har själva sagt att de inte har möjlighet att göra det - kommer det bara, tror jag, att leda till att de blir tvungna att ta över de stora migrationsverksboendena. De finns i min hemkommun Örkelljunga och i Båstad. Jag tror att alla kommuner, i alla fall i södra Sverige, har någon form av migrationsverksboenden. Jag tror nämligen inte att ni kommer att hinna bygga i kapp eller skapa baracker och modulbostäder eller vad det är ni vill göra. Jag vill veta vilka av de här internationella konventionerna som Sverige skulle bryta mot om vi skulle införa ungefär samma regler som Danmark, Norge och Finland har. Sedan vill jag bara säga: Man måste lösa bostadssituationen på riktigt. Annars kommer man inte att komma någonstans. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.68956880528e+11,interpellationsdebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf46,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364085,Mikael Eskilandersson (SD), | |
| 7f12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,47,"Herr talman! Det är inte ens två veckor sedan jag kom hem från en resa i Libanon och Jordanien. Jag ville med egna ögon se hur situationen såg ut i närområdet kring Syrien, där kriget utvecklar sig i en ännu mer bekymmersam takt. FN-representanten på plats sa att vi nu genomgår den största humanitära krisen i vår tid. 12 miljoner människor är på flykt från Syrien. 4 miljoner av dem har lyckats ta sig ut. Ytterligare 8 miljoner är kvar. Hälften av flyktingarna är barn. Jag besökte flyktingläger både i Libanon och i Jordanien och såg bland annat hur mycket vi, Sverige, gör på plats, apropå den diskussion som förs här, med våra biståndspengar. Sverige är en av de allra mest konstruktiva parterna i världen när det gäller att hjälpa de här länderna i den situation som de har. Men då förstår man också hur situationen är. Vi har 50 miljoner människor på flykt i världen. Det är det högsta antalet sedan andra världskriget. Då är det klart att ett land som Sverige också kommer att ha fler asylsökande - och det har vi. Vi har det högsta antalet asylsökande sedan 20 år tillbaka. Det är klart att det också leder till ganska stora utmaningar för oss här i Sverige. Roland Utbult tar upp EBO-situationen. Jag delar mycket av den kritik som Roland Utbult tar upp när det gäller EBO. Det finns en risk att det leder till ökad segregering. Det finns en risk att det leder till trångboddhet och sociala problem. Men min fråga till Roland Utbult är: Om du nu är så mycket emot EBO, varför införde ni det? Det var ni som införde eget boende 1994. Om ni är så mycket emot eget boende undrar jag: Varför avskaffade ni det inte? Ni hade åtta år på er när ni satt i regering. Det var dessutom åtta år som präglades av ett mycket lägre flyktingmottagande än vad vi har i dag. Under era åtta år hade ni faktiskt chansen att välja en annan väg. Den chansen tog ni inte. I stället kommer ni nu, efter att ni har förlorat valet, och säger: Ja, men nu ska den nya regeringen göra det här. Samtidigt har vi en situation där vi faktiskt har fler asylsökande än vi haft på mycket länge. Det jag har sagt i den offentliga debatten är att jag inte tycker om systemet med eget boende. Jag vill se till att vi motverkar de bostadssociala konsekvenser som eget boende har. Det finns flera olika vägar som man kan gå i den riktningen. Men det är svårt när vi har så pass många som söker asyl i Sverige att avskaffa det, åtminstone i närtid. Där är vi. Men det hade nog varit möjligt att göra det för den gamla regeringen under den tid då vi faktiskt inte hade så många asylsökande. Ni hade åtta år på er. Ska alla kommuner ta emot? Ja, jag tycker det. När jag hörde Fredrik Reinfeldt inför valrörelsen tala om att vi nu skulle öppna våra hjärtan tyckte jag att det var sympatiskt. Men min första reflektion var: Ja, men då kan du väl börja med att öppna Vellinge, Lidingö, Täby, Danderyd eller någon av de andra borgerligt styrda kommuner som under åratal har gjort vad de kunnat för att inte ta emot flyktingar. Jag skulle välkomna om Roland Utbult tog en diskussion med många av sina borgerliga kamrater i de kommuner som inte har velat ta ett ansvar. Jag tror att det är så här: Ska vi klara detta på sikt måste faktiskt alla kommuner vara beredda att ta ansvar. Det kan inte bara vara socialdemokratiskt styrda kommuner. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf47,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364086,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,48," Herr talman! Tack, migrationsminister Morgan Johansson! När det gäller införandet av EBO var det naturligtvis en situation då man såg att man måste lösa boendesituationen för människor som kommer hit. Då öppnades den möjligheten. Man såg inte, tror jag, konsekvenserna av detta. När man ser konsekvenserna av utvecklingen vill jag återkomma till de kostnader som det handlar om. Ett eget boende för en som är i asylprocessen kostar 170 kronor per person och dygn. Migrationsverkets boende kostar 390 kronor per person och dygn. Och de privata anordnarna, ofta ganska skrupelfria personer, tar 620 kronor per person och dygn. Jag är lite orolig för att det också har med kostnaden att göra att man vill ha kvar EBO, eget boende, från ministerns sida. Statsrådet Mehmet Kaplan har föreslagit liknande modulbostäder som vi kristdemokrater har föreslagit, dock inte med hyresgarantier som skulle trygga långsiktighet och vara ett sätt att få ned kostnaderna. Om jag har uppfattat det rätt skulle förslaget från bostadsministern gälla modulbostäder för nyanlända som fått uppehållstillstånd, medan vårt förslag från Kristdemokraterna gäller dem som är asylsökande. Vi tror att modulbostäder, som i sin definition är tillfälliga bostäder, är lämpliga för tillfälliga boenden men sämre för permanenta och långsiktiga boenden. Migrationsministern säger i sitt svar att barnens situation är särskilt allvarlig och att trångboddheten i eget boende också är allvarlig. Där är vi helt överens. En åtgärd som regeringen gör är att ge Boverket i uppdrag att kartlägga asylsökandes boendesituation. Boverket också ska komma in med förslag - lyssna nu - om byggande av modulbostäder med hyresgarantier. Detta rimmar väldigt bra med Kristdemokraternas politik. Vi vill slopa EBO. Vi ser de konsekvenser som EBO har, bland annat det som ministern själv säger om barnens situation med trångboddhet och framför allt kanske med segregationen som ökar i samhället. Vad vilja Socialdemokraterna? Vad vill regeringen? Socialdemokraterna har ett tidigare kongressbeslut på att EBO-lagen ska bort. En tydlig majoritet av de socialdemokratiska kommunalråden vill ta bort möjligheten för asylsökande att själva välja var de vill bo. Vad vill migrationsministern? ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf48,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364087,Roland Utbult (KD), | |
| 8112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,49,"Herr talman! All politik handlar om att prioritera. Man kan alltid lyfta fram att det finns 50 miljoner flyktingar i världen och 12 miljoner på flykt i Syrien, var det väl. Men då kan man också lyfta fram att det finns 10 miljoner barn som dör av orsaker som kan avhjälpas för mindre än 250 kronor per barn, som jag läste någonstans. Då kan man undra vad det är som gör att människor är så olika mycket värda beroende på om de befinner sig innanför eller utanför Sverige gränser. Det är ju ingen större jämlikhet mellan dessa 10 miljoner barn och de enstaka flyktingar som det trots allt blir som kommer till Sverige av dessa 50 miljoner. Vi satsar enorma resurser på de flyktingar som kommer hit samtidigt som vi struntar i det som händer utanför våra gränser. Sverige har många problem. Det tycks finnas en tro på att Sverige är osårbart och att vi alltid kommer att förbli ett av de rikaste och ledande länderna på det mesta. Det är något man utgår ifrån, så då kan vi slösa lite mer med resurserna. Det är inte så noga. Jag tror inte att det är så. Jag tror att om vi inte lyckas med att upprätthålla vår skola, om vi inte lyckas upprätthålla bra regler för industrierna, om vi inte lyckas få vårt välfärdssamhälle att verkligen fungera, då kommer vi på sikt inte att ha råd att ta emot flyktingar. Vi kommer att sänka landet i sig till att bli betydligt fattigare. Därför frågar jag igen: Vad är det för internationella konventioner som våra nordiska grannländer bryter mot som gör att inte vi kan göra som de? Den frågan svarar inte Morgan Johansson på. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.68956880528e+11,interpellationsdebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf49,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364088,Mikael Eskilandersson (SD), | |
| 5512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,5,"Herr talman! Jag tackar ministern för en bra debatt. Det här är viktigt. Ungdomsarbetslösheten är en ödesfråga för Sverige. Här vet jag att vi har en samsyn. Vi måste få fler ungdomar att komma i arbete. Då måste jobben växa till och komma fler till del. Det finns en oro för traineejobben. Enligt ministerns svar är Kommunal positivt till traineejobben. I andra förbund finns det dock en ganska skarp och oroande kritik. I kommunerna försöker man höja kompetensnivån. I dag måste man nästan ha akademisk utbildning för att kunna vara pedagog på till exempel fritidshem. De olika förbunden uttrycker oro. En fritidspedagog i Linköping säger att hon ser det som en försämring att ta in mindre kvalificerad personal. En ledamot i Lärarförbundets styrelse säger att de är rädda för att arbetsgivarna ska se det som en quickfix, ett snabbspår till mer personal på fritis, och att arbetsgivarna i stället behöver se över hur de ska locka till sig behörig personal, till exempel genom att förbättra arbetsmiljön. Lärarförbundet säger också att det viktigaste är att det inte lägger ytterligare börda på en redan hårt arbetsbelastad lärar- och skolledarkår. Vårdförbundet gör liknande uttalanden. De är pressade och hinner inte ens tänka att de ska handleda ungdomar som har gått arbetslösa i sex månader. Jag tror att det är sex månader för traineejobb, men ministern får rätta mig om jag har fel. Efter sex månaders arbetslöshet tar det lång tid för ungdomar att komma in i rutinerna. De måste bli motiverade att gå till jobbet i rätt tid varje dag, för de har ju lagt om sina vanor. Det krävs också att ungdomarna får en kvalificerad handledning på arbetsplatsen. Den som handleder måste dessutom ersättas av annan personal. Det gäller att offentlig sektor gör detta. Till skillnad från YA-jobben är det, enligt ministern, främst inom offentlig sektor som traineejobben ska finnas. I mitt nästa inlägg kommer jag att jämföra med YA-jobben. Jag undrar varför regeringen inte fortsätter att bygga ut YA-jobben. Precis som ministern sa har det än så länge inte blivit så många YA-jobb. Men det är en bra modell för hur unga ska komma in och få en yrkesutbildning. Vi har den, och handledaren får betalt och så vidare. Det är ett bra koncept. Varför vill regeringen inte fortsätta på den inslagna vägen? ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.50518623913e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf5,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364044,Lotta Finstorp (M), | |
| 8212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,50,"Herr talman! Vad gör vi åt bostadssituationen? frågar Roland Utbult. Det vi gör är att nu försöka bygga i kapp det statliga bostadsbeståndet när det gäller asylboendena. Bara i år ökar vi antalet asylboenden i egen regi, boenden som staten själv har, med 8 000 platser. Det är en mycket kraftig utbyggnad, och detta gör vi naturligtvis för att kunna ha fler platser och slippa handla upp efter mer kortsiktiga planer. Det blir nämligen både dyrare, precis som Roland Utbult säger, och ger en mindre framförhållning för kommunerna eftersom man inte riktigt vet var dessa boenden kommer att komma. Detta har varit ett bekymmer, och man borde ha gjort detta redan för ett år sedan när man såg att denna utveckling skedde. När kriget i Syrien startade 2011 och vi började se väldigt kraftiga flyktingströmmar 2012-2013 borde den gamla regeringen naturligtvis ha sett till att bygga i fatt. Men det gjorde man inte, utan det är vi som gör det nu - 8 000 nya platser bara i år. Det andra är att vi har gett Statskontoret i uppdrag att se över kostnadseffektiviteten i att staten själv kan äga och driva boenden, precis på det sätt som Roland Utbult är ute efter. Där tror jag faktiskt att vi är överens. Men vi vill göra en sak till: Vi inventerar också de statliga fastigheterna för att se om vi kan använda mer av vad staten själv äger. Det kan finnas försvarsanläggningar, anläggningar som Kriminalvården har och annat som vi kan använda oss av för att själva lösa situationen så att vi slipper handla upp så mycket. Det tredje vi gör är just det här med modulbostäder. Roland Utbult har dragit det förslag som finns och som nu bereds vidare. Det fjärde vi gör och som är det stora och viktiga är att vi nu genomför den största bostadspolitiska satsningen på tio år. Vi går fram med en bostadspolitisk satsning på 6 miljarder kronor från och med nästa år. Den har faktiskt redan börjat gälla. Från den 25 mars är det möjligt att få investeringsstöd om man bygger hyresrätter, och det behövs sannerligen. Det vi ärvde av den gamla regeringen, där Kristdemokraterna hade ansvar för bostadspolitiken i åtta år, var en akut bostadsbrist. Det producerades mängder av utredningar; jag tror att det var 69 stycken. Men man kan inte bo i en utredning. Ingenting eller väldigt lite hände i praktiken. Det vi nu gör är att gå in med stora statliga pengar och därmed också öka bostadsproduktionen. Det tror jag är helt nödvändigt, för en bra integration startar i att man faktiskt har möjlighet att få en bostad. Det gäller inte bara de nyanlända, utan det gäller naturligtvis också alla ungdomar som har problem med att kunna flytta hemifrån. Även där ökade bostadsbristen under den borgerliga tiden. Det enda svaret de borgerliga hade då var de så kallade Attefallshusen. Men man vill ha en egen bostad, inte flytta in i grannens trädgård. Det är inte det som är lösningen på bostadsbristen. Till Mikael Eskilandersson vill jag säga att vi har helt olika syn. Om ni skulle få er vilja igenom och, som ni säger, dra ned på flyktingmottagandet innebär det i praktiken att vi måste kasta ut kvinnor och barn tillbaka till kriget. Det är bara så. När det gäller de människor som kommer till vårt land och söker asyl gör vi en rättssäker prövning. Har de asylskäl, kommer de från områden där det är krig och behöver skydd i vårt land, får de enligt svensk lagstiftning stanna. Har de inte den rätten, om de inte lever upp till detta, får de inte stanna. Då sänds de också tillbaka till sina hemländer. Så är politiken. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf50,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364089,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,51,"Herr talman! Tack, migrationsministern! Vi vet båda att sanningen ska göra oss fria. Det är det som måste vara grunden också i en debatt. När migrationsministern menar att man ärvde en bostadsbrist må det vara sant på ett sätt, men det är också så att den bostadsbristen har funnits i Sverige sedan minst tjugo år tillbaka. Jag får nog i så fall slå tillbaka mot ministern och tidigare regeringar av S-märke med att de inte gjorde tillräckligt när det gällde bostadsbyggandet. Jag skulle också vilja säga att effekten av det som Stefan Attefall påbörjade är vad man ser i dag när det börjar hända saker på bostadsmarknaden. En av frågorna i interpellationen är vad ministern avser att uppnå med att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar. Vi kristdemokrater tror inte på tvång. Vi tror inte att den bästa lösningen är att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar. Vi vill jobba <em>med</em> kommunerna, inte mot dem. Jag tycker att ministerns svar på interpellationen är lite luddigt i detta. Vi hör också en del olika uttalanden när det gäller att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar. Det är olika ministrar som är ute och säger olika saker. Det blir nästan omöjligt, åtminstone för mig, att finna vad som är regeringens linje. Eftersom syftet med interpellationen är ett klarläggande skulle jag därför vilja ha en viljeinriktning, en indikation, en målsättning eller vad som helst - men inte ett luddigt svar. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf51,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364090,Roland Utbult (KD), | |
| 8412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,52,"Herr talman! Sanningen är att vi hade en bostadsbrist, en akut bostadsbrist till och med, på många håll som var värre än på många år. Ni hade suttit i regeringen i åtta år och producerat en herrans massa utredningar men inte så mycket mer. Då säger Roland Utbult att det var lika illa när de tillträdde 2006. Det kan man naturligtvis träta om. Men jag konstaterar bara att det första ni gjorde 2006 var att avskaffa investeringsstödet för hyreslägenheter på ett bräde, rakt upp och ned. Det innebar att produktionen av hyreslägenheter föll kraftigt från 2006 till 2007 och sedan låg kvar på en väldigt låg nivå. Det första ni gjorde var att slå undan benen för produktionen av hyreslägenheter. Sedan hände det inte så mycket mer, utan det var mest prat. Regeringens målsättning är att alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det finns olika vägar att nå dit. Vi har talat om ekonomiska incitament. Vi har också talat om en lagstiftning som ålägger kommunerna att ta emot flyktingar. Vi bereder frågan just nu, och när vi är färdiga med det kommer vi att lämna besked. Men låt mig bara säga att det inte är ovanligt internationellt sett att man har den här typen av lagstiftning. Danmark har haft en sådan sedan 15 år tillbaka. Där lägger man ut en fördelning av åtagandena på länen, deras amt. Sedan kan kommunerna inom varje amt själva förhandla med varandra. Men i sista stund kan det vara staten som helt enkelt bestämmer. Likadant är det i Tyskland. Där lägger man ut fördelningen på bundesländerna på precis samma sätt som i Danmark, men där är det naturligtvis mycket större volymer. Om man är för att fler EU-länder ska ta emot och att vi ska kunna ålägga EU-länder att ta emot flyktingar, och det tror jag att vi måste göra, då borde man också vara för att fler kommuner ska ta emot flyktingar. Jag vill peka på att det inte kan vara bara socialdemokratiska kommuner som ska ta emot flyktingar, utan det måste också borgerliga kommuner ta ansvar för. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:523 om bostadssituationen för asylsökande och flyktingar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf52,H210523,N,2015-06-08 11:04:56,364091,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,53,Herr talman! Nooshi Dadgostar har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att åtgärda problemen med de hyresvärdar som missköter sina fastigheter så att hyresgästerna tvingas bo under dåliga förhållanden. Den skyddslagstiftning som i dag finns för hyresgäster har formats under flera årtionden. Vid flera tillfällen har lagändringar gjorts för att stärka skyddet för hyresgästerna och öka tryggheten i boendet för dem. Jag förklarade i mitt svar på Nooshi Dadgostars tidigare fråga att jag ser allvarligt på uppgifterna om att hyresgäster bor under dåliga förhållanden. Jag framhöll också att det finns anledning att överväga ytterligare åtgärder vid sidan av de tvingande regler som finns i dag. Det finns flera frågor rörande hyresgästernas skydd som vi behöver titta närmare på. Konsekvenserna av avskaffandet av förvärvslagen är en sådan fråga. Regeringen avser att vidta åtgärder för att fortsätta arbetet med att stärka skyddet för hyresgäster. ,Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf53,H210529,N,2015-06-08 11:04:57,364092,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,54,"Herr talman! För ett antal år sedan var Socialdemokraterna med och sålde ut ett område i Fittja i min hemkommun Botkyrka. I vanlig ordning lovade man guld och gröna skogar, att det skulle vara långsiktiga värdar och att köparen inte skulle förändra förutsättningarna för hyresgästerna. För ett tag sedan kunde man läsa i lokaltidningen att Kamal, en kille som bor i en av de här fastigheterna, en hyresgäst med en nyfödd bebis, varannan dag tillsammans med sin fru tvättar badrumsväggarna med grovrengöring för att få bukt med det giftiga möglet som nu har utvecklats där. Den privata hyresvärden känner till det men gör ingenting åt saken. Kamal har fått rådet från värden att själv anlita någon för att ta bort det. Det här är inte en engångsföreteelse. Vi har fått många mindre seriösa hyresvärdar i Sverige på senare tid som avser att äga beståndet ett antal år, tjäna pengar och sälja beståndet vidare. Ofta är det miljonprogramsområden som man köper upp. De är mycket goda investeringar just nu. Kortsiktiga värdar kan då tjäna stora pengar på dessa. Tyvärr ser vi också att det är många socialdemokratiska kommuner som nu går i bräschen för att sälja ut en stor del av allmännyttan. I Gävle har man sålt ut 700 allmännyttiga hyreslägenheter. Man har också sålt ut i Eskilstuna. Och i Luleå aviseras nu en av de största utförsäljningarna i Norrland på mycket länge. Detta gör att vi ser en allt större etablering av oseriösa hyresvärdar på marknaden. Hyresgästerna har nästan ingenting att sätta emot. Jag kan berätta att för två år sedan sålde Socialdemokraterna ut ett helt bostadsområde, Albyhöjden, i min egen hemkommun. 94 procent av hyresgästerna var emot utförsäljningen, men man kunde ändå inte stoppa den. Köparen var en helt oerfaren riskkapitalist. Underhåll och service kostar pengar, och i dagsläget är det väldigt lätt för en hyresvärd att förhala och skjuta underhåll som krävs på framtiden för att sedan sälja vidare till en annan eventuellt kortsiktig ägare. I tidningen Hem & Hyra listades för några månader sedan en lång rad hyresvärdar runt om i landet som inte åtgärdar mögelskador, inte gör något åt ohyra och inte reparerar saker som har gått sönder. Många hyresgäster ser sina hem förfalla och bostadsområden förslummas, och många känner uppgivenhet. Tidigare gällde att köpare, som ministern var inne på, var tvungna att bli godkända och visa att de var seriösa hyresvärdar som kunde sköta hyreshus. Den lagen gäller inte i dag. Vänsterpartiet menar att en förhandskontroll skulle vara bra. På så sätt skulle flera oseriösa hyresvärdar på förhand kunna stoppas. En sådan lagstiftning skulle också få en förebyggande effekt genom att oseriösa hyresvärdar avstår från att köpa när de vet att deras seriositet kommer att undersökas. Kryphålen från den tidigare förvärvslagen skulle ganska lätt kunna täppas igen. Avser Morgan Johansson att titta närmare på detta? I dag är det svårt, krångligt och dyrt för en hyresgäst att få tillbaka hyrespengar när hyresvärden inte tillhandahåller underhåll och service. Det är därför många gånger riskfritt för hyresvärdar att göra sig oanträffbara och strunta i att åtgärda fel. Vänsterpartiet föreslår därför att hyresnämnden i stället för tingsrätterna ska kunna handlägga sådana rättsliga tvister. Därigenom kan förfarandet bli både billigare och enklare. Samma bevisregler som i skadeståndsmål bör gälla, det vill säga att om hyresvärden inte kan bevisa att han eller hon har vidtagit rimliga åtgärder för att åtgärda en brist ska hyran betalas tillbaka. Det kommer att öka incitamenten för hyresvärden att sköta om sina hus. Därigenom får hyresgästerna också en bättre boendemiljö. Hur ser justitieministern på det? ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.21509806321e+11,interpellationsdebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf54,H210529,N,2015-06-08 11:04:57,364093,Nooshi Dadgostar (V), | |
| 8712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,55," Herr talman! Jag har förstås stor förståelse för bakgrunden till den här interpellationen. Bakgrunden är att vi under åtta år har haft en borgerlig regering som inte har skött bostadspolitiken på ett riktigt sätt, det vill säga att produktionen av bostäder har varit alldeles för låg, men också att framför allt borgerliga kommuner systematiskt har sålt ut hyresrätter. Det är klart att det ibland kan finnas skäl att förändra sitt bostadsbestånd. Man kan sälja en del, köpa en annan del och bygga en tredje del. Men det vi har sett i många borgerliga kommuner är systematiska, ideologiskt motiverade utförsäljningar av en karaktär som jag vill hävda att vi inte ser i socialdemokratiska kommuner. Man vill ibland helt enkelt göra sig av med hela bostadsbeståndet, ibland till och med hela allmännyttan. Utförsäljningar och för låg produktion av hyresrätter gör att vi sammantaget har alldeles för få hyresrätter. Det gör naturligtvis att oseriösa hyresvärdar kan ta chansen att använda det övertag man har på marknaden för att kliva in och ta över fastigheter som man sedan inte sköter. Då hamnar hyresgästerna till slut i kläm. Det är ett problem som vi har sett växa, och det kommer att bli ett ökande bekymmer om vi inte klarar att bygga i fatt. Det här är en prioriterad fråga för regeringen, och vi förbereder ett initiativ kring detta. Jag fick den raka frågan av Nooshi Dadgostar om jag avser att titta närmare på detta. Svaret är: Ja, det gör vi. Vi kommer att tillsätta en särskild utredare vars uppgift bland annat blir att utvärdera upphävandet av förvärvslagen, som vi talar om, och att ta ställning till om möjligheten att ingripa mot fastighetsägare som inte tillhandahåller ett godtagbart boende bör utökas. Det är fler frågor som ska utredas. Men det här är en av de frågor som jag menar att vi måste se närmare på, för vi har under alltför lång tid haft en situation där hyresgästernas ställning successivt har försvagats. Vi måste försöka se till att också lagstiftningsvägen stärka hyresgästernas ställning. Svaret är alltså: Ja, vi kommer att tillsätta en utredning i precis den riktning som Nooshi Dadgostar efterfrågar. ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf55,H210529,N,2015-06-08 11:04:57,364094,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,56,"Herr talman! Jag delar naturligtvis justitieministerns åsikt att det i borgerliga kommuner har gått snabbare med utförsäljningen. Vi ser att andelen allmännytta i Sverige sjunker. Det är därför man blir så besviken av att se att det nu är socialdemokratiska kommuner som går i täten för att sälja ut ett stort antal allmännyttiga bostäder. I Luleå sker den absolut största försäljningen vi har sett på länge. Jag tycker att regeringen ska ta utförsäljningen på allvar och titta på hur era kommunpolitiker går i takt med regeringens politik. Det gläder mig att justitieministern tar frågan på allvar. Jag hoppas också att man ser till att underlätta för hyresgästerna att få en sänkt hyra om hyresvärden inte sköter sig. På det sättet kan man också sätta en stor press på en hyresvärd som har ett kortsiktigt syfte med sitt förvaltande, det vill säga att tjäna snabba pengar. Jag vill också uppmärksamma justitieministern på att vi ser en ökad andel riskkapitalister i det privata beståndet. Det är mycket kortsiktiga intressen som styr ägandet i stora delar. Jag vill tillföra fler saker som Morgan Johansson och hans utredning kan titta på. Det gäller åtgärdsförelägganden, som döms ut mycket sällan trots att en hyresgäst i det läget gått så långt att man tar upp sin brist till rättslig prövning. Hur ser ministern på det? Kan man skärpa lagstiftningen? Vad är det som gör att åtgärdsförelägganden så sällan döms ut? Vi kan konstatera att hovrätten i mål om dåligt eller bristande underhåll kräver att bristen ska utgöra hinder och men för hyresgästen. Det är ingenting som står i lagstiftningen och är rimligtvis inte intentionen med regelverket. Det är helt fundamentalt att det inte ska vara nödvändigt att hyresgästen blir sjuk eller allvarligt skadad av en brist. Det ska inte krävas för att en hyresvärd ska sköta sitt underhåll. Det är inte så vi i Vänsterpartiet ser på svensk bostadsstandard. Vad är regeringens hållning i frågan? Hur mycket mögel och ohyra tycker Morgan Johansson att en hyresgäst ska tåla innan det blir ett åtgärdsföreläggande? Hur länge ska man behöva gå utan att hyresvärden lagar till exempel söndriga fönsterrutor? Allt fler hyresvärdar använder sig av hyreskontrakt som berövar hyresgästen grundläggande rättigheter, det vill säga rivningskontrakt. Det innebär att en hyresgäst får hyra en lägenhet på kortare tid utan rätt till förlängning, det vill säga man har inte ett besittningsskydd. Sådana avtal kan förlängas flera gånger utan att hyresgästen får ett förstahandskontrakt. Hyresgästen som bor med rivningskontrakt kan sällan ställa befogade krav på underhållsåtgärder eller service. Om hyresgästen klagar åker denne naturligtvis ut. Antalet hyresavtal med rivningskontrakt har ökat med 25 procent sedan 2009. Reglerna för rivningskontrakt är generösa för hyresvärden, och kontrollen är nästan obefintlig. Vad tycker regeringen att man ska göra i frågan? I dag kan rivningskontrakt förlängas i upp till åtta år. Är det rimligt, tycker justitieministern? Vänsterpartiets uppfattning är också att hyresnämnden måste kunna kontrollera att de skäl som hyresvärden uppger för att hyra ut med rivningskontrakt verkligen stämmer. I dag går det inte att göra den typen av kontroller. Vad tycker Morgan Johansson om det? Vill han även titta på hur användandet av rivningskontrakt fungerar i dag? Jag instämmer naturligtvis i bilden av att det i grunden handlar om en bostadsbrist, men vi måste också säkerställa att människorna får sina rättigheter tillgodosedda. ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.21509806321e+11,interpellationsdebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf56,H210529,N,2015-06-08 11:04:58,364095,Nooshi Dadgostar (V), | |
| 8912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,57,"Herr talman! I grunden handlar det om den bostadsbrist vi har fått ärva av de borgerliga partierna efter deras åttaåriga regeringsinnehav. Det försöker vi nu göra någonting åt med hjälp av de 6 miljarderna i bostadspolitiska satsningar för att öka byggandet av bland annat hyresbostäder. Det ska också skjutas till pengar till de kommuner där det byggs många bostäder. Den stora frågan är att se till att oseriösa hyresvärdar inte kan utnyttja situationen. De vet att många av deras hyresgäster inte har något annat val än att bo kvar eftersom det inte finns något annat alternativ för dem. Så ser det ut så länge bostadsbristen är som den är. Interpellationen handlar om förvärvslagen. Jag säger då till interpellanten att vi är beredda att titta vidare på den frågan, och vi kommer att tillsätta en utredning inom kort. Det kommer att vara en bredare utredning som handlar om att generellt sett stärka hyresgästernas ställning. Då svarar interpellanten att det finns ett stort antal andra frågor som vi också bör titta på. Jag tänker inte ta ställning till någon av dem i dag, utan jag säger bara att förvärvslagen kommer att ingå i utredningen. Det finns andra frågor också. Interpellanten får vänta lite tills vi går ut med hela paketet innan hon kan få alla svar. Helt klart söker vi olika möjligheter för att stärka hyresgästernas ställning. Det finns många olika sätt som det går att göra på. Interpellanten får avvakta ett par veckor innan hela bilden finns. ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf57,H210529,N,2015-06-08 11:04:58,364096,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8a12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,58,"Herr talman! Jag håller förstås med om att det behöver byggas fler bostäder. Det är helt grundläggande. Även kommunpolitiker i Morgan Johanssons egna kommuner skulle behöva sätta stopp för utförsäljningar och på det sättet förhindra att förvaltandet av hyresrätterna kommer i händerna på en oseriös värd med kortsiktiga avsikter. Det skulle förstås underlätta. Hyresgästerna behöver också ett stort stöd från kommunernas miljöförvaltningar. Det skulle vara lägligt att se till att förstärka kommunernas ekonomier eller på annat sätt förstärka det som är miljöförvaltningarnas uppgift, det vill säga att vara tillsynsmyndighet i fråga om att hyresvärdarna ska hålla sig till de regler som finns i Sverige. Jag menar att det är viktigt att det är hyresvärden som sköter underhållet. Det är till exempel oacceptabelt att vältra över kostnaderna för underhåll på den hyresgäst som sitter i bostaden. Som ministern säkert vet förekommer extrema hyreshöjningar för vissa renoveringsprojekt. Det gör att många familjer inte kan bo kvar. En del av dessa renoveringar handlar om eftersatt underhåll, det vill säga kostnader som borde ha tagits av hyresvärden men som här skjuts över på hyresgästen. Av rättviseskäl är det avgörande att hyresgästen får bättre verktyg och uppbackning från samhället för att säkerställa att värden sköter sitt underhåll. Jag är glad över att justitieministern levererar en utredning. De senaste åren har vi gett 20 riktade skattemiljarder för att öka bostadsstandarden för dem som bor i villor och bostadsrätter. Bostadsstandarden ska vara mycket hög i Sverige, men se nu till att hyresgästerna inte hamnar på efterkälken! ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,7.21509806321e+11,interpellationsdebatt,V,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf58,H210529,N,2015-06-08 11:04:58,364097,Nooshi Dadgostar (V), | |
| 8b12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,59,"Herr talman! Vi kommer att ta initiativ till att se över ett antal frågor som handlar om att stärka hyresgästernas ställning. Vi ligger i slutskedet av beredningen av en sådan utredning. Där kommer frågor om förvärvslagen att vara med, men vi kommer att behöva göra mycket mer. Jag delar inte uppfattningen som Nooshi Dadgostar tycks ha att det är socialdemokratiska kommuner som på något sätt leder utvecklingen när det gäller att sälja ut bostäder. Precis som jag var inne på tidigare kan det finnas skäl att förändra bostadsbeståndet. Ibland behöver man köpa, bygga eller sälja, men det jag har sett de senaste 15-20 åren är att det är borgerliga kommuner som systematiskt säljer ut eftersom de inte anser att bostadsbyggande är en kommunal uppgift. Ibland är det fråga om hela bostadsbeståndet. Inte minst i Stockholmsområdet har detta varit oerhört uttalat från borgerligheten. Jag tänker därmed inte sätta mig till doms över några socialdemokratiska kommunpolitiker och säga att de har fel där eller där. De manövrerar efter bästa förmåga. Den ideologiska skiljelinjen går mellan vänsterpartierna och de borgerliga partierna, som inte tycker att bostadsbyggande är något att värna. Det har vi sett mycket klart uttalat i storstadsområdena. Vi jobbar vidare med dessa frågor, bland annat genom att se till att öka bostadsproduktionen som helhet. Här gör vi en stor satsning på de 6 miljarderna tillsammans med Vänsterpartiet - eftersom vi är överens om budgeten i frågan. Sedan tar vi fram ytterligare lagförslag i fråga om att stärka hyresgästernas ställning. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:529 om dåliga hyresvärdar,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf59,H210529,N,2015-06-08 11:04:58,364098,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 5612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,6,"Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger att regeringen ska dömas utifrån hur man lyckas med jobben. Med tanke på Finanspolitiska rådets med flera myndigheters kritik mot hur regeringen hanterar ekonomin, bland annat vad gäller det finanspolitiska ramverket, kan domen bli hård, framför allt från väljarna i kommande val. Så här säger en representant för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: ""Regeringens förslag om traineejobb i välfärden för unga kan bli en kortsiktig åtgärd som inte löser personalbehoven. Risken är att det här blir pengar i sjön för att ungdomarna finns inne ett år och sedan försvinner ut igen till något annat. Då kommer arbetsgivarna antagligen använda det här för att ta in nya ungdomar i stället för att se till att ungdomarna nu blir anställningsbara."" Ett annat problem är handledningen. Enligt SKL:s representant finns den personalen inte tillgänglig i dag. Det är givetvis viktigt att ungdomarna, inte minst i ett sådant här sammanhang, får en god handledning när de kommer in på en arbetsplats. För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 måste den strukturella arbetslösheten sjunka med minst 2,5 procentenheter och antalet jobb öka med 130 000, enligt Finanspolitiska rådet. ""De åtgärder som regeringen har lagt fram räcker inte långt"", säger Finanspolitiska rådet. ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,2.37055280513e+11,interpellationsdebatt,KD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf6,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364045,Roland Utbult (KD), | |
| 8c12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,60,"Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om det verkligen behövs år av utredning innan någon form av handling för att säkerställa äganderätten kan genomföras och om det verkligen är rimligt att markägare som drabbas ska behöva vänta flera år innan självklara regler som funnits under lång tid ska börja följas. Frågan är ställd mot bakgrund av att det har förekommit att personer som vistas tillfälligt i Sverige har skapat temporära boplatser utan markägarens tillstånd. Det rör sig ofta om mycket utsatta människor som lever i utanförskap och svår fattigdom i sina hemländer och som har sökt sig till Sverige i hopp om att hitta en försörjning här. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare med uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EU- och EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som saknar uppehållsrätt. Uppdraget syftar bland annat till att främja erfarenhetsutbyte och samverkan mellan berörda aktörer, vilket kan vara särskilt viktigt då personer avlägsnas från tillfälliga boplatser. Regeringen är bekymrad över att personer som vistas tillfälligt i Sverige lever under ovärdiga förhållanden. Det är viktigt att det tillfälliga stödet till dessa personer utformas på ett ändamålsenligt sätt. Samordnarens arbete är där av stor betydelse. Samtidigt kan jag se de svårigheter som markägarna drabbas av. Jag har nyligen tagit del av samordnarens erfarenheter när det gäller problematiken kring tillfälliga boplatser. Jag kommer nu att överväga vad jag har fått veta i det sammanhanget. I en tidigare interpellationsdebatt har jag nämnt att det kan finnas ett behov av förändrade regelverk, och jag utesluter inte sådana åtgärder. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf60,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364099,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8d12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,61," Herr talman! Min interpellation fokuserar på det regelverk som redan finns och som borde förhindra att tältläger kan byggas upp på det sätt som i dag sker. Jag har pekat på allemansrätten, miljöregler, sophämtning och bygglov. Listan kan göras mycket längre; det finns många fler regler. I varje kommun brukar det dessutom finnas regler om att människor inte får campa var som helst, och då skulle man kunna ingripa innan det dygn som allemansrätten ger rätt till har gått. Det är en tycka-synd-om-mentalitet i svaret. Morgan Johansson och regeringen tycker uppenbart mer synd om tiggarna än om markägarna i denna situation. Låt mig påpeka att det inte finns någon naturlag som säger att alla markägare har det bra ställt. Tältlägren kan faktiskt driva en privat markägare i konkurs och slå sönder dennes livsverk. Var finns medlidandet med markägaren? Morgan Johansson säger i sitt svar att min fråga är ställd mot bakgrund av att det ""har förekommit att personer som vistas tillfälligt i Sverige har skapat temporära boplatser"". Jag kan informera Morgan Johansson om att det inte är något som ""har förekommit"", utan det är något som förekommer och fortsätter att förekomma i allt större utsträckning. Markägarnas situation nämns bara i en enda mening i slutet av svaret: ""Samtidigt kan jag se de svårigheter som markägarna drabbas av."" Det känns inte särskilt handlingskraftigt. Det känns inte som att regeringen verkligen vill göra något för dessa markägare. Jag har stor förståelse för de markägare som drabbas av detta, och det är stor skillnad beroende på vem det är som bosätter sig på deras mark. När svenska uteliggare i Malmö satte upp ett tältläger kunde polisen ingripa direkt. Det tog inte ens två timmar innan man hade plockat bort tältlägret. Men när det är personer som kommer utrikes ifrån hänvisar man till kronofogden. Ibland är det så illa att kronofogden hänvisar tillbaka till polisen eftersom det inte har gått tillräckligt lång tid för att de ska ha besittningsrätt. Jag har hört om fall där markägaren fått svaret från polisen att markägaren måste vänta tills de har besittningsrätt. Är det på det sättet vi ska hantera alla regler som finns i dagens samhälle? Det tycker inte jag. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen inte tar detta på större allvar. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.68956880528e+11,interpellationsdebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf61,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364100,Mikael Eskilandersson (SD), | |
| 8e12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,62,"Herr talman! Mikael Eskilandersson tycker att svaret präglas av en tycka-synd-om-mentalitet. Jag är glad över att kunna känna empati för mina medmänniskor. Mikael Eskilandersson borde kanske pröva på det någon gång. Det är ju inte precis det som genomsyrar Sverigedemokraternas retorik. Ni tycks ha väldigt svårt att sätta er in i hur andra människor har det. När det gäller tiggeriet slås jag av att människor sitter i snödrivor i norra Europa och värmer sin mat över öppen låga på kvällarna medan de tillbringar dagarna med att tigga pengar. De anser att det är bättre än att vara i sina hemländer. Det säger en del om hur eländig situationen faktiskt är för dessa människor i till exempel Bulgarien och Rumänien. Detta bör man som människa känna en viss empati för och försöka göra vad man kan för att rätta till. Vi tar upp denna fråga med myndigheter i Bulgarien och Rumänien och ökar pressen på de länder som dessa människor kommer från. Det är inte rimligt att människor ska ha sådana erbarmliga sociala förhållanden i sina hemländer att de tvingas ut över hela Europa för att över huvud taget kunna försörja sig själva och sina barn. Denna fråga måste till syvende och sist lösas i de länder som dessa människor kommer från. Inte bara Sverige utan hela Västeuropa har samma situation, och vi måste kunna klara av de konflikter som uppstår. Det är en sak att säga att vi inte ska förbjuda tiggeri eftersom vi inte kan förbjuda fattigdom. Men vi kan givetvis inte tillåta att det spontant växer upp massor av boplatser i strid med de ordningsregler vi har. Därför säger jag i slutet av mitt interpellationssvar att jag vill se över möjligheterna för ordningsmakten och markägarna att agera. Regelverken är krångliga, och det kan ta lång tid. Det innebär dessutom en kostnad för markägaren att genomföra avhysning. Därför öppnar jag både i mitt förra interpellationssvar i frågan och i detta interpellationssvar upp för att se över möjligheterna för privata markägare att klara av situationen och göra dessa avhysningar - givetvis med beaktande av allemansrätten, för den måste vi naturligtvis slå vakt om. Jag tycker ändå att grundhållningen när vi för denna diskussion måste präglas av humanism och medmänsklighet. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf62,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364101,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 8f12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,63,"Herr talman! Vilken empati jag som person har påverkar kanske inte så värst mycket vilken politik jag för. Jag tycker inte att politik ska grunda sig alltför mycket på empati, utan här bör man kunna sätta upp ganska klara regler för vad som gäller som alla ska ha en skyldighet att följa. Det blir märkligt när man väljer ut vissa grupper och säger: Er är det synd om. Därför behöver ni inte följa regler som har funnits länge och fortfarande finns och som andra i samhället följer. Det blir ett parallellsamhälle som är svårt att försvara, men tydligen anser Morgan Johansson att det är försvarbart att bygga upp ett parallellsamhälle. Jag väntar med spänning på den dag då vi får en utredning om vilka regler som inte ska gälla för alla. Den bör väl komma så småningom med tanke på att vi redan gör undantag från miljöregler, sophämtningsregler, bygglovsregler och så vidare. Dessa undantag står inte inskrivna någonstans utan har i praktiken kommit till genom att man har bakbundit polisen och mer eller mindre sagt att de inte får lov att agera. Så fort det är invandrare och flyktingar inblandade blir det en enorm kritik mot polisen om de över huvud taget agerar. Sedan anklagar man polisen för rasism, och så får man polisen att inte vilja följa de regler som de egentligen vet finns och som de egentligen skulle kunna upprätthålla ganska enkelt. Där finns det en uppenbar skillnad mellan mitt parti och regeringen. Vi i Sverigedemokraterna tycker att alla regler ska gälla lika för alla och att polisen ska agera mot alla. På samma sätt som man agerar mot de svenska uteliggarna i Malmö bör man agera mot en person som inte är svensk när personen beter sig likadant. För mig är det rasism att inte se individen och att särbehandla grupper. Jag vet att mitt parti alltid anklagas för rasism, men rasismen finns ju snarare bland de personer som vill behandla människor olika. Vi har alltid varit mycket tydliga med att vi vill behandla alla lika. Vi vill inte sätta upp olika regler för olika människor, som regeringen ständigt håller på med. Detta är bara ett exempel. Det finns många andra exempel på hur man behandlar människor olika utifrån var de kommer ifrån. Så fort vi kritiserar detta påstås det att vi tycker illa om människor som kommer från andra länder, men att kritisera är inte samma sak som att tycka illa om någon. Man förutsätter dessutom att det är synd om denna grupp. Men det behöver inte betyda att det är synd om alla i den gruppen. Det kan mycket väl finnas personer där som det inte är lika synd om. Jag kan tänka mig att det finns de som tjänar ganska bra på tiggeriet. Det har ju kommit fram nu att det är organiserat. Jag tror inte att de som organiserar detta tjänar lite pengar, utan jag tror att de kan tjäna ganska bra. Det finns tecken på att det finns enstaka personer som gör det. Frågan är om man ska tycka synd om dem också. Jag tycker att det borde vara på sin plats att man börjar agera mot detta och att man kommer fram med riktiga lösningar. Lösningen är egentligen bara att se till att de regler som redan finns följs. Men av svaret att döma är det uppenbart att tanken inte är att det ska göras. Nu ska man utreda i stället, och sedan kanske vi får några nya regler med tiden. Frågan är varför man ska följa dessa om man inte behöver följa de regler som redan finns. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.68956880528e+11,interpellationsdebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf63,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364102,Mikael Eskilandersson (SD), | |
| 9012e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,64,"Herr talman! Till att börja med vill jag säga att en politiker som inte har empati riskerar att bli en väldigt farlig politiker. Man måste ha den grundläggande hållningen att kunna sätta sig in i hur andra människor har det. Det gäller alla, vuxna såväl som barn. I en tidigare interpellationsdebatt sa jag att Sverigedemokraterna uppenbarligen är beredda att kasta ut både kvinnor och barn tillbaka till kriget igen. Det är så Sveriges hållning i denna fråga skulle vara om ni fick er vilja igenom, Mikael Eskilandersson. Nu säger Mikael Eskilandersson att vi inte behöver ha någon empati och att vi inte behöver ha förmågan att sätta oss in i hur andra människor har det. Det blir ett livsfarligt politiskt klimat. Det är jättefarligt att släppa fram politiska krafter med den grundhållningen. Det finns länder som har styrts av sådana politiker, och det blir inga bra länder. Man måste ha en hållning där man klarar av att väga olika intressen mot varandra men också har likabehandling. Det finns ingen konflikt alls i detta. Mikael Eskilandersson påstår att polisen har bakbundits och att grupper särbehandlas. Vad har han för belägg för det? Inga! Han bara står och säger det rakt ut i luften. Han säger också att man vet att det finns en massa kriminella beteenden som inte beivras. Att till exempel tvinga någon att tigga eller utnyttja en människas utsatta ställning för att tjäna pengar är redan kriminaliserat. Det handlar i så fall om att kunna utreda och bevisa det. Det kan vara fråga om människohandel, olaga tvång eller ett antal brott som man gör sig skyldig till. Dessa kan och ska naturligtvis beivras. Vad jag pekade på när det gäller frågan om markägarna var att vi har identifierat ett problem där. När det gäller kommunal mark har vi ett ganska enkelt förfarande för att kunna lösa situationen och genomföra en avhysning. När det gäller privat mark är det mycket mer omständligt. Man måste veta namnet på den som ska avhysas och dessutom betala en avgift. Man måste genomgå en betydligt omständligare byråkratisk process. Jag menar att det finns möjligheter att se över lagstiftningen här. Detta måste göras med respekt för den typ av situation som det handlar om. Det är i grunden fattiga och väldigt utsatta människor, både vuxna och barn. Den respekten måste man ha med sig när man genomför förändringarna. Som jag var inne på tidigare kan vi naturligtvis inte ha en situation där det växer upp allt fler spontana bosättningar i Sverige. Där måste vi faktiskt kunna sätta en gräns. Det är en sak att tillåta tiggeriet i sig och en annan när det börjar växa upp bosättningar. Där måste vi vara beredda att bromsa, och det är precis vad jag öppnar för i interpellationssvaret. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf64,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364103,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 9112e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,65,"Herr talman! Morgan Johansson anklagar mig för att inte ha empati. Jag påstår att jag visst har empati, och det var också vad jag sa. Men det är inte samma sak som att bygga hela sin partilinje på empati eller, som Socialdemokraterna har gjort, på empati enbart för vissa människor. Empati ska bygga på samma empati för alla. Man ska stötta alla utifrån den individ de är. Man kan inte säga att en viss grupp av människor ska ha en viss form av empati därför att de kommer från ett visst ställe. Det blir jättekonstigt. Det är definitivt ingen lösning att alla kommer hit och tigger på våra gator. Vad blir det för framtid för de människor som kommer hit och som får sitta här som någon form av underhuggare? Man måste komma på bättre lösningar än så. Morgan Johansson anklagar mig också för att vilja kasta tillbaka kvinnor och barn. Det var en tidigare debatt som han åter tog upp. Som vanligt saknar regeringen en klar bild av verkligheten. Han påpekade att det är kvinnor och barn som kommer hit, men det är också vuxna män. Vi säger bara att vi ska sätta upp samma regler som övriga nordiska länder. Om vi gör det kommer vi med största sannolikhet att få betydligt färre som söker sig hit, för då väljer man att söka sig till andra länder. Det är inte samma sak som att kasta dem tillbaka i krig. Regeringen saknar tydligen den empati jag tog upp. Det finns 10 miljoner barn i världen som dör av orsaker som kan avhjälpas för mindre än 200 kronor per barn. Där finns inte empatin att vilja hjälpa, utan man prioriterar en viss grupp. Då blir det vissa människor som kommer hit som får möjlighet att få den empatin från regeringen. Empatin för andra är däremot väldigt låg. Visst kan man prata om empati, men jag tror att vi ska hålla oss till regelverk när det gäller hur vi fastställer lagar. Regelverken ska följas av alla, oavsett om vi har empati för en person eller inte. Det kan inte vara så att vi sätter upp regler och sedan säger: Nej, du behöver inte följa dem, för du tillhör en grupp som vi har empati för. Men dig har vi inte samma empati för, så du måste följa den regel vi har satt upp. Som jag tog upp i interpellationen har vi redan i dag väldigt många regler som borde kunna tillämpas. Morgan Johansson säger att jag hittar på och inte har några belägg för att polisen är bakbunden, men polisens agerande i Malmö var väldigt klart och tydligt. Det visade hur man väldigt snabbt kunde gå in och flytta på personer som är svenskar när de byggde upp ett tältläger. Men man kunde inte flytta på de tältläger där det bor EU-migranter. Då pratade man helt plötsligt om att de hade besittningsrätt. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.68956880528e+11,interpellationsdebatt,SD,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf65,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364104,Mikael Eskilandersson (SD), | |
| 9212e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,66,"Herr talman! Mikael Eskilandersson sa ungefär att man som politiker inte ska låta sig styras av empati. Det var det jag reagerade över. Han sa det precis, nästan ordagrant, tror jag. Det är en farlig hållning. Det blir väldigt otäcka länder om de leds av politiker som inte har förmåga att sätta sig in i hur andra människor har det. Det gäller särskilt fattiga och utsatta människor. Låt oss försöka gå på detta genom att sätta press på Bulgarien och Rumänien och säga: Hur kan ni behandla era egna medborgare på det här sättet, så att de tvingas ut i övriga Västeuropa för att tigga? Det är faktiskt inte rimligt när vi alla är med i samma europeiska familj. Det är huvudinriktningen. För Sverigedemokraterna handlar flyktingpolitiken som regel om att försöka göra sig av med så många flyktingar som möjligt och om att inte ta emot dem. I praktiken innebär detta att man kastar ut människor med skyddsbehov tillbaka till krig. Jag nämnde i den tidigare debatten att av de 12 miljoner som är på flykt från Syrien är ungefär hälften barn. Ungefär 80 procent i det flyktingläger som jag besökte var antingen kvinnor eller barn. Så ser situationen ut, också för många av dem som kommer hit. Vi kan inte, tycker jag, ha en hållning där vi med berått mod är beredda att kasta ut kvinnor och barn, tillbaka till kriget igen. Det är precis det som är ledstjärnan för vår politik på flyktingsidan. För att återkomma till tiggerifrågan: De olika intressena måste naturligtvis vägas mot varandra. Jag har sett bekymret när det gäller de privata markägarna, och jag är beredd att göra något åt det. Vi kan inte ha en situation där det växer upp spontana läger på det här sättet. Men det måste ändå göras med något slags medmänsklighet i botten, för annars kommer det att bli ohållbart. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf66,H210565,N,2015-06-08 11:04:59,364105,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 9312e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,67,"Herr talman! Ola Johansson har frågat mig när jag tänker se till att Nystartsutredningens förslag i betänkandet <em>F</em><em>skuldsanering </em><em>-</em><em> en möjlighet till nystart för seriösa företagare</em> blir till lagstiftning. Nystartsutredningen föreslår en särskild form av skuldsanering som ska kunna beviljas företagare som drabbats av överskuldsättning. Förslaget ska förbättra möjligheterna för seriösa företagare som gått i konkurs eller drabbats av överskuldsättning att snabbt ta itu med sin skuldbörda och kunna starta på nytt eller fortsätta med förnyad kraft. Dagens regelverk innebär att en person som driver eller har drivit näringsverksamhet har små möjligheter att beviljas skuldsanering och få en andra chans. Så ser situationen ut trots att den förra regeringen genomförde ändringar som skulle syfta till att just öppna upp skuldsaneringsinstitutet för fler företagare. Regeringen bedriver en aktiv näringspolitik som bland annat ska främja entreprenörskap och ekonomisk tillväxt. En viktig del i denna politik är att tillhandahålla en lagstiftning som uppmuntrar företagande och möjliggör ansvarsfullt risktagande, samtidigt som den motverkar en snedvriden konkurrens och illojala beteenden. Samhället måste tillåta en seriös företagare att misslyckas och, om så sker, hjälpa honom eller henne tillbaka till ett normalt liv igen. Regeringen ser därför positivt på Nystartsutredningens förslag. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet, och vi arbetar för att kunna presentera förslag som ska förbättra en överskuldsatt företagares möjligheter till nystart. Min målsättning är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2015. ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf67,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364106,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 9412e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,68,"Herr talman! Tack för svaret! Till att börja med måste jag säga att det finns en positiv ansats i justitieministerns svar som jag noterar, men jag noterar också att det enda som utlovas är en målsättning om en proposition 2015. Överskuldsättningen i samhället är ett mycket allvarligt problem, inte minst för dem som drabbas och deras närmaste. Den möjlighet som privatpersoner har att få hjälp med skuldsanering är kanske vårt mest effektiva sätt att motverka ohälsa och långvarigt utanförskap. Orsakerna till det kan vara personliga omständigheter som sjukdom, skilsmässa och arbetslöshet. Men i företagarens fall kan det handla om omständigheter som man själv inte har kunnat förutse eller påverka. Det kan vara valutaförändringar, obetalda kundfordringar eller till exempel en förändrad politik som försämrar villkoren gentemot företagen. Exempelvis kan man ha valt att bygga upp företaget med ung personal, kanske släktingar och barn, och nu drabbas av chockhöjda arbetsgivaravgifter. Jag och Centerpartiet menar att det är en nödvändighet i ett samhälle som bejakar tillväxt och entreprenörskap att det finns möjligheter för företagare att få en andra chans. Som utredaren, lagman Ylva Norling Jönsson, säger är det ett stort symbolvärde i hur detta ska kunna gynna tillväxten i entreprenörskap i Sverige. Signalvärdena som vi ser i dag är inkonsekventa. Det är ofta enklare för en privatperson att bli kvitt sina konsumtionsskulder än vad det är för en seriös företagare att sanera skulder som har uppkommit genom ett ärligt entreprenörskap. Jag noterar att Morgan Johanssons målsättning är att en proposition ska komma under 2015, men det utlovas inget konkret om när eller hur. Utredaren hade som målsättning att en författning skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2016. Jag noterar att ministerns målsättning skiljer sig något från utredarens. Det kommer att dröja minst till april innan en lag kan träda i kraft förutsatt att propositionen kommer i september i år, och det är inte speciellt troligt. Vilka är stötestenarna, justitieministern? Kan han redan nu ange någon tänkbar orsak till att en sådan målsättning dröjer, om att presentera en proposition? Vilka är de allvarligaste invändningar från remissinstanserna som Morgan Johansson ser? ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,9.34639939611e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf68,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364107,Ola Johansson (C), | |
| 9512e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,69,"Herr talman! Jag trodde nog att Ola Johansson skulle tolka mitt svar lite mer positivt än vad han gör. Han säger: Det är bara en målsättning, kan vi verkligen lita på det? Då kan jag väl vrida det ett snäpp till och säga: Det är klart att det kommer en proposition till hösten. Jag är inte säker på att man kan jobba så väldigt mycket snabbare än vad vi har gjort. Utredningen kom i juni 2014. Det är inte ens ett år sedan. Sedan var det tre månaders remisstid som löpte ut i oktober förra året. Sedan dess har tjänstemännen jobbat med detta. Det är ett ganska omfattande beredningsunderlag som vi talar om. Det tar alltid tid att gå igenom och hitta knäckfrågorna. Vi jobbar på så fort vi bara kan, och det jag säger i dag är att vi kommer att leverera en lagrådsremiss och en proposition under hösten. Det kan Ola Johansson lita på. Jag delar uppfattningen att det är en viktig reform att få på plats, tillsammans med en massa andra reformer som behöver göras för att underlätta företagandet. Jag kan kort nämna att vi tog ett initiativ i går, när vi gick till Lagrådet med en remiss som skulle förenkla och förtydliga reglerna när det gäller årsredovisning för mindre företag, för att minska den administrativa bördan ytterligare för de små företagen, vilket jag tror kommer att betyda ganska mycket för många småföretagare. Men det finns också många andra saker som vi kommer att göra. Herr talman! Ola Johansson får ta mig på orden när jag säger att vi kommer att kunna leverera detta under året. ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf69,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364108,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 5712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,7,"Herr talman! Låt mig först säga till Roland Utbult att jag välkomnar Finanspolitiska rådets rapport. Det finns mycket intressant i den som vi bör diskutera och ta till oss. Man säger också att det krävs fler åtgärder än de som hittills har presenterats, vilket är självklart om vi ska nå ett sådant ambitiöst mål för jobben som regeringen har. Man säger också att det är klokt att ta bort nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar, som är en ineffektiv åtgärd, och att det är väl motiverat att höja taket i a-kassan, som regeringen gör. Det finns alltså ett bra stöd för regeringens politik. Jag ska ta Lotta Finstorps fråga om traineejobben på allvar. Traineejobben riktar sig till hela arbetsmarknaden, inte bara till offentlig sektor. Direkt efter valet inledde jag en turné för att träffa i princip alla Sveriges kommunledningar. 249 kommunledningar kom till mina dialogmöten runt om i landet. En av de viktiga frågor vi diskuterade var hur vi ska utforma traineejobben så att de fungerar på bästa sätt. Utifrån den dialogen har regeringen utformat förslaget. Vi har förstås också haft en mycket nära dialog med såväl Lärarförbundet som Vårdförbundet och Kommunal men också med andra parter på arbetsmarknaden. Detta har resulterat i att traineejobbens utformning nu är sådan att den kompletterar yrkesintroduktionsanställningarna. YA-jobben är en bra modell, tycker jag, och jag hoppas att de ska kunna växa. Jag tror att de kommer att göra det. Vi har diskuterat med både Arbetsförmedlingen och kommunerna om att de ska användas i större utsträckning. En del arbetsgivare - inte alla, men en del - anger att det är svårt för dem att ansvara för utbildningsdelen på arbetsplatser. Det är inte alla arbetsgivare som klarar detta. Därför kompletterar vi nu med traineejobb där utbildningssystemet står för utbildningen. Reguljär utbildning på halvtid och en anställning på halvtid utan egentligt krav på lärande i arbetet - det är naturligtvis en positiv bonus om man lär sig saker på jobbet, men det är inte ett absolut krav - tror jag kommer att vara ett bra komplement till yrkesintroduktionsanställningarna. För en del arbetsplatser och arbetsgivare passar det bättre att ha ett lärande i arbetet, och då är YA-jobben en bra modell. För andra är det bättre att kunna lägga lärandet i det reguljära systemet. Inte minst när det gäller utbildningen till undersköterska och omvårdnadsprogrammet, som finns utbyggt i de allra flesta kommuner, är det en bra modell att kunna lägga lärandet i utbildningssystemet och ha anställningen i skolan, om det till exempel handlar om barnskötare, eller i äldreomsorgen eller sjukvården, om det handlar om undersköterskor. Låt mig förklara hur det fungerar. Redan i dag jobbar många outbildade ungdomar extra då och då på fritis, i barnomsorgen eller i äldreomsorgen. De får ingen fast tjänst därför att de inte har rätt kompetens. Det vi nu erbjuder är en möjlighet att skaffa sig rätt kompetens, att bli barnskötare eller undersköterska och att kombinera detta med anställning så att man blir färdig och därmed kan få ett fast jobb. Det som kommunerna och många andra arbetsgivare efterlyser är just utbildad arbetskraft, och det är precis där vi använder traineejobben för att lösa två saker på en gång. Man underlättar kompetensförsörjningen hos offentliga arbetsgivare, där behovet är mycket stort, men också i det privata näringslivet. Där är det kanske inte lika stort volymmässigt, men där finns viktiga brister i arbetsmarknadens funktionssätt som måste kunna rättas till för att företag ska kunna växa. Samtidigt kommer ungdomar inte bara in på arbetsmarknaden utan blir också varaktigt kvar där. Det är hela poängen med traineejobben. ",Svar på interpellation 2014/15:542 om traineejobb,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,11731125914.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf7,H210542,N,2015-06-08 11:04:50,364046,Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), | |
| 9612e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,70," Herr talman! Är det någon som man borde kunna lita på är det väl landets justitieminister. Skälet till mina något intrikata frågor är att jag vill syna justitieministerns kort. Hur väl påläst är justitieministern? Det ger också en antydan om hur mycket som ligger bakom hans antagande att detta ska kunna bli klart och att en proposition kommer. Detta är ett stort bekymmer för företagarna. Ett misslyckat företagande uppfattas av företagarens omgivning, hans närmaste, hans grannar, hans släktingar och vänner och hans affärspartner som ett personligt misslyckande för honom eller henne själv. I andra kulturer kan ett misslyckat företagande, en konkurs eller en skuldsättning, snarare betraktas som en viktig erfarenhet: Av misstagen blir man vis. Det tyder på att det finns attitydskillnader. Det finns ett problem med attityden i Sverige. Det vore trevligt med en regering som kunde jobba också med den. Jag är lite misstänksam mot regeringen när det gäller regeringens attityder till jobbskaparna, med högre skatter på arbete, förslag om att tvångslikvidera bolag som inte kvoterar tillräckligt snabbt, verkningslösa ""pysselsättningsåtgärder"" som traineejobb och så de nämnda ökade kostnaderna för att anställa unga personer i företagen. Centerpartiet menar att jobbskaparna finns i de små och växande företagen. Det är deras framgång som ger oss tillväxt och resurser som stärker välfärden och får landet att utvecklas. Jag noterade när jag gick i Rännarbanan i förrgår att det är ganska tomt på hyllorna med propositioner och skrivelser att plocka med sig upp till sitt arbetsrum. Än så länge räcker de utredningar som Alliansen en gång tillsatte för att lägga fram propositioner, och om regeringen vill finns det säkert en hel del bra andra utredningar också. Skuldsaneringen är ett sådant exempel. Jag välkomnar att den frågan är på väg. För att ställa ytterligare en kontrollfråga: Håller justitieministern med mig om att skuldsanering är något som ska gälla också en pågående näringsverksamhet, eller handlar det enbart om att förbättra möjligheten till sanering efter en konkurs? Menar justitieministern att propositionen ska innehålla förändringar i den befintliga skuldsaneringslagen, eller kommer man att presentera ett förslag på en ny lagstiftning som nu kallas Fskuldsanering? Jag läser i justitieministerns svar att målsättningen är att en företagare ska kunna återgå till ""ett normalt liv"". Ingår det i att återgå till normalt liv som företagare att driva sitt företag vidare utan att det ska behöva gå i konkurs? ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,9.34639939611e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf70,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364109,Ola Johansson (C), | |
| 9712e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,71,"Herr talman! Det är precis en sådan fråga som vi tittar på. Det finns både för- och nackdelar med att gå den vägen. En annan fråga som vi tittar på är var man ska dra gränsen för att någon ska kunna få en skuldsanering när det gäller huruvida verksamheten har varit seriös eller inte. Vi är ganska tydliga med att skuldsanering ska kunna beviljas endast om näringsverksamheten har bedrivits seriöst. Ansökan ska kunna avslås om verksamheten bedrivits på ett illojalt sätt, om företagaren inte har redovisat ordentligt, om betalningen av skatter har misskötts, om bokföringen har eftersatts och så vidare. Det finns en mängd frågor här som faktiskt måste lösas. Det finns också risker med att bevilja en skuldsanering utan att ha riktig kontroll över vilken typ av beslut som man egentligen fattar. Det är alltså den typen av överväganden som måste göras. När vi är färdiga med det går vi först naturligtvis till Lagrådet med en produkt, och därefter går vi till riksdagen. Men mitt löfte här i dag är att målsättningen är att vi ska kunna klara detta under hösten. Vi tycker också att det är angeläget. ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf71,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364110,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 9812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,72,"Herr talman! I detta sista inlägg ska jag sammanfatta mina intryck. Mina intryck är huvudsakligen positiva. Skälet till att jag skrev interpellationen var mina misstankar och en farhåga. Jag tror att farhågan ligger just i hur vi beskriver seriöst respektive oseriöst företagande och att det finns en skillnad i attityderna där. Det är det som jag beskriver, och det är det som också OECD beskriver när de säger att attityderna till företagande hos svenska folket och hos de styrande kan vara ett skäl till att vi inte når den fulla potentialen av nyföretagande i Sverige. När vi diskuterar dessa frågor i andra sammanhang, exempelvis de så kallade SUP-bolagen, alltså de eneurobolag och enkronasbolag som ska vara enklare att starta, har regeringen satt klackarna i backen och kommer eventuellt att motverka detta i en blockerande minoritet. Då handlar det om synen på seriöst respektive oseriöst företagande. Man utgår från att allt företagande är oseriöst. Man menar att om man hindrar förenklingar när det gäller möjligheterna att starta företag har man också satt stopp i vägen för kriminalitet, penningtvätt och så vidare. Jag tycker att det är ytterligare ett exempel på det attitydproblem som finns. Men jag noterar att justitieministern har fullt sjå med att läsa in sig på utredningen. Jag önskar honom lycka till och en trevlig sommar. Sedan ser vi fram emot att den 1 september få se en proposition på bordet om en enklare skuldsanering för företagare. Jag tror att det är mycket välkommet för de företagare som lever i denna besvärliga situation. ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,9.34639939611e+11,interpellationsdebatt,C,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf72,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364111,Ola Johansson (C), | |
| 9912e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,73,"Herr talman! För ordningens skull vill jag säga att jag inte har lovat att det blir den 1 september. Jag har lovat att det kommer en proposition under hösten. Jag tror att Ola Johansson drar det lite väl långt när han säger att vi på något sätt utgår från att allt företagande är oseriöst. Det gör vi självklart inte. Men vi har den nyktra inställningen att man ibland kan använda sig av företagsformer för att bedriva kriminell verksamhet. Det är bakgrunden till frågan om de så kallade SUP-bolagen. Men när det gäller den här diskussionen måste vi, nu när vi skapar ny lagstiftning, hela tiden ha i huvudet om det finns möjligheter för kriminella att använda sig av denna lagstiftning och hur vi ser till att förebygga detta. Där tycker jag att den föregående regeringen faktiskt brast. Man skapade både stödsystem och nya bidragssystem när det gäller till exempel Arbetsförmedlingen, olika typer av system som var ganska lätta att fuska med. När vi nu går igenom det ser vi att det sker ett omfattande fiffel och fusk. Då måste vi försöka komma till rätta med det. Det är ett annat initiativ som vi ska ta när det gäller att bekämpa ekonomisk kriminalitet. Men vi utgår inte från att allt företagande är oseriöst. Vi utgår från att allt företagande är seriöst. Men sedan gäller det att hitta system för att förebygga kriminell verksamhet om någon skulle vilja använda dessa system för det. Då ska vi inte vara naiva utan täppa till dessa möjligheter i förväg så att vi slipper göra det efteråt. Men, som sagt, vi ska leverera denna produkt under hösten. När vi är på väg fram tar jag gärna kontakt med Ola Johansson och Centern så att ni i god tid kan titta på hur detta förslag ser ut. Vi måste naturligtvis ha ett bra stöd i riksdagen när vi kommer hit med produkten. Överläggningen var härmed avslutad. ",Svar på interpellation 2014/15:518 om skuldsanering för företagare,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.7378343101e+11,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf73,H210518,N,2015-06-08 11:05:01,364112,Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S), | |
| 9a12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,74,"Herr talman! Olof Lavesson har frågat framtidsminister Kristina Persson hur hon ser på kopplingen mellan nivån på arbetsgivaravgifter och tillskapandet av nya jobb. Han frågar vidare om skatten på arbete bör höjas eller sänkas i ett längre framtidsperspektiv. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på interpellationen. Efter den förra regeringens mandatperioder ser vi nu stora underskott i statens finanser samt en arbetslöshet som har bitit sig fast på höga nivåer. De stora skattesänkningar som den borgerliga regeringen genomfört i syfte att öka sysselsättningen och sänka arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt. Skatter kan användas för att styra resursutnyttjandet, men deras främsta syfte är att finansiera välfärden. Regeringens politik är inriktad på andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter, som i flera fall visat sig vara ineffektivt när det gäller att få fler i arbete. För att genomföra angelägna satsningar som kan bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs nu att skatten höjs på ett klokt sätt. Utvärderingar visar relativt entydigt att sänkningar av socialavgifterna är ineffektivt som jobbskapande åtgärd. Skattenivån på arbete liksom nivån på andra skatter bestäms inom ramen för det årliga budgetarbetet. Skatterna ska i dag liksom i framtiden finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf74,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364113,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| 9b12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,75,"Herr talman! Jag hade tänkt inleda med att tacka finansministern för svaret. Tyvärr tycker jag inte att jag har fått något riktigt svar på min fråga. Men frågan var inte heller ställd till finansministern utan till framtidsminister Kristina Persson. Vad finansministern anser om arbetsgivaravgifterna har hon fått stå här och redogöra för gång efter annan. Det går dessutom att utläsa såväl i den budgetproposition som regeringen lade på riksdagens bord i höstas som i den som lades på riksdagens bord nu i vår. Jag tyckte att det kunde vara skönt för Magdalena Andersson att få slippa stå här ytterligare en gång och i stället få en välbehövlig paus i interpellationssvaren. Men nu har det blivit så att vi möts i dag, och jag är naturligtvis mycket tacksam för att Magdalena Andersson är här. Bakgrunden till min fråga är de tre arbetsgrupper som framtidsminister Kristina Persson lanserade i slutet av februari och som ska ingå i regeringens framtidsarbete. En av arbetsgrupperna, Arbete för framtiden, ska definiera problem och möjligheter samt komma med förslag till lösningar på framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. I samband med lanseringen av arbetsgruppen flaggade framtidsministern för att skattesystemet kommer att behöva göras om, då vi i dag har en mycket hög beskattning på arbete i Sverige. Framtidsministern menade bland annat att pålagorna på arbete kan behöva bli lägre och att arbetsgivaravgifterna kan behöva sänkas för att företag ska vilja anställa. Många blev oerhört förvånade, även jag, av framtidsministerns uttalande. Regeringens politik sedan valet har ju gått i rakt motsatt riktning med kraftfullt höjda skatter på jobb och företagande. Det har varit avtrappade jobbskatteavdrag, höjda marginalskatter, kraftfullt höjda arbetsgivaravgifter och införande av särskilda löneskatter för äldre. Detta bekräftar också Magdalena Andersson i sitt svar i dag när hon konstaterar att skatter <em>kan</em> användas för att styra resursutnyttjandet men att deras främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna ska inte främst användas för att uppmuntra jobb och företagande utan ska snarare ses som en ren dragningsrätt från regeringens sida för att kunna finansiera vidlyftiga vallöften. Jag ställde min fråga till framtidsministern då jag kanske något enfaldigt trodde att framtidsministerns sakområde var just framtiden och att det var här som Kristina Perssons expertis låg. Det var kanske lite naivt av mig när det visade sig att så icke är fallet. Men jag får då ställa frågan till Magdalena Andersson om hon delar, och hur hon ser på, framtidsministerns profetia. Delar finansministern sin statsrådskollegas uppfattning att pålagorna på arbete på sikt i framtiden behöver bli lägre i Sverige? Magdalena Andersson säger i sitt svar till mig att det är en entydig uppfattning att en sänkning av arbetsgivaravgifterna är ineffektiv som jobbskapande åtgärd. Samtidigt säger framtidsministern att arbetsgivaravgifterna kan behöva sänkas för att företag ska våga anställa. Vilken linje är det som gäller från regeringens sida? Ser Magdalena Andersson verkligen inte, på det sätt framtidsministern uppenbarligen gör, kopplingen mellan nivån på arbetsgivaravgifter och tillskapandet av nya jobb? Tror hon verkligen inte att det finns ett samband mellan kostnaden att anställa och viljan att anställa? ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf75,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364114,Olof Lavesson (M), | |
| 9c12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,76,"Herr talman! Det var vänligt av Olof Lavesson att vilja ställa en interpellation till Kristina Persson och ge mig en liten paus i arbetet! Nu är det dock jag som ska svara på frågan, och jag svarar gärna på interpellationer. Jag uppskattar alla jag får, och givet att jag får ganska många är det ju tur att jag gör det. Det är alltid trevligt att få stå i riksdagens kammare och debattera med engagerade riksdagsledamöter. Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns hos många riksdagsledamöter inom Moderaterna - inte minst dig, Olof Lavesson. Ni ställer många frågor och är intresserade av politik och politiska debatter. Vad gäller skatt på arbete är det naturligtvis så att alla skatter påverkar ekonomins funktionssätt - i princip alla skatter, utom möjligen fastighetsskatten. Samtidigt är det så att det man använder skatterna till också påverkar ekonomins funktionssätt. Det är alltså inte så att de länder som har den allra lägsta skattenivån är de länder som har den allra högsta sysselsättningsgraden eller den allra lägsta arbetslösheten. När man tar ut skatter handlar det naturligtvis om att ta ut dem på ett förnuftigt sätt - och om att använda skatterna på ett förnuftigt sätt. Då kan vi sammantaget få upp sysselsättningen. Just Sverige är ett gott exempel på att detta, för Sverige har relativt många andra länder en ganska hög skattenivå men också en hög sysselsättningsgrad. Det beror på att vi försöker att på olika sätt ta ut skatterna så effektivt som möjligt och samtidigt använda dem på ett sådant sätt att det skapar sysselsättning, tillväxt och nya företag. Låt mig ta ett exempel, nämligen ett land som inte har någon inkomstskatt men heller ingen barnomsorg. Om man skulle ta upp en liten inkomstskatt för att bygga ut offentlig barnomsorg är det klart att moderata riksdagsledamöter skulle kunna stå och säga: Hur kan en höjd skatt på arbete leda till fler jobb? Ja, om man använder skatteintäkterna till att bygga upp en offentlig barnomsorg möjliggör man ju också för föräldrar att arbeta. Det är därför det är så tydligt när vi tittar ut över världen att länder med en lite högre skattenivå också kan ha hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Det är också därför det går att motivera att man har till exempel arbetsgivaravgifter - både att man har dem över huvud taget och att man kan justera nivån på dem. Här finns en ganska entydig forskning som pekar på att nedsättningar av sociala avgifter inte är ett särskilt effektivt sätt att få upp sysselsättningen. ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf76,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364115,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| 9d12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,77,"Herr talman! Jag fick fortfarande inte riktigt svar på min fråga hur finansministern ser på kopplingen och om hon delar framtidsministerns synsätt att skatten på arbete behöver sänkas. Det förvånar mig lite grann, för jag har tidigare hört finansministern uttala sig i frågan gång på gång. Jag har läst budgeten, jag har hört argumentationen och jag förstår finansministerns argumentation. Jag delar dock inte slutsatserna, och det är jag inte ensam om. Uppenbarligen sträcker sig tveksamheten ganska långt in i Rosenbad - ända till regeringens sammanträdesbord. När det handlar om effektiviteten av arbetsgivaravgifterna återkommer finansministern hela tiden till samma argument, nämligen att den förra regeringens beslut att sänka arbetsgivaravgifterna - det har huvudsakligen varit sänkningen för unga vi har debatterat - inte har gett avsedd effekt och är en ineffektiv åtgärd. Det tror jag inte att finansministern och jag någonsin kommer att bli ense om. Oavsett vad vi tycker om den tidigare alliansregeringens politik kan vi väl dock vara överens om att arbetsgivaravgifterna faktiskt har sänkts ganska mycket i Sverige den senaste tiden. Magdalena Andersson har även, visserligen mot sin egen vilja, tvingats lägga fram förslag om ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Vi kan förhoppningsvis också vara överens om att regeringen har aviserat kraftfulla höjningar av arbetsgivaravgifterna, även om jag möjligtvis kan tänka mig att finansministern hellre skulle välja termen ""återställande"". Oavsett vilket är de förslag om höjda arbetsgivaravgifter regeringen har lagt fram förenade med stora kostnader för Sveriges arbetsgivare. Branscher med en stor andel unga drabbas oerhört hårt. Det gäller hotellbranschen, restaurangbranschen, detaljhandeln, callcenterverksamhet och bemanningsbranschen. Det är branscher och företag som ofta är steget in på arbetsmarknaden för väldigt många unga - ett första steg mot egen försörjning och en entré till gemenskapen. Regeringens förslag innebär en ökad kostnad med ungefär 40 000-50 000 för varje ung anställd för varje år. Har man tio anställda som är under 26 år handlar det alltså om en halv miljon kronor som ska tas - i branscher med en redan låg lönsamhet. Någonstans ifrån ska ju de pengarna tas; det måste även finansministern hålla med om. Jag undrar lite grann varifrån finansministern tycker att Sveriges arbetsgivare ska ta pengar för att finansiera hennes kostsamma reformer. Jag har i alla fall svårt att se att det skulle leda till fler jobb. Finansministern är tydlig och upprepade nu återigen att en sänkning inte ger någon effekt på arbetslösheten. Tror hon verkligen inte heller att en höjning, med de kraftfullt ökade kostnader det medför, har någon som helst effekt? Regeringen skrev ju själv i sin budgetproposition i höstas att de skatteförslag som aviseras i propositionen kommer att bidra till att sysselsättningen och bnp:n dämpas något. Gäller inte detta längre? Min fråga handlade ursprungligen om vad som ska hända på längre sikt - i framtiden. Här finns det uppenbarligen väldigt olika åsikter i regeringen. Det hade väl varit en sak om det var olika mellan de olika partierna i regeringen, men nu är det ju mellan statsråd som båda tillhör Socialdemokraterna. Klyftan går inte mellan regeringspartierna, utan den går rakt igenom Socialdemokraterna. Självfallet väcker det frågor om den långsiktiga inriktningen på regeringens politik när man tillsätter arbetsgrupper med direktiv och ingångsvärden som så fundamentalt skiljer sig från de politiska förslag man själv lägger fram. Är det framtidsministerns siande om sänkta avgifter i framtiden som gäller för regeringen, eller är det Magdalena Anderssons kärva besked om att sådana förslag är ineffektiva? Jag skulle egentligen vilja rikta en ganska rak fråga till finansministern, herr talman. Anser Magdalena Andersson att framtidsministern har fel? ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf77,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364116,Olof Lavesson (M), | |
| 9e12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,78,"Herr talman! Nu är det en rad instanser som har kommit fram till att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga är en mycket dyr och ineffektiv åtgärd. Det är institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier, Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet. Det finns alltså en bred enighet bland Sveriges expertorgan om att det här är dyrt och ineffektivt. Jag tror att det skulle vara svårt att uppamma en enda ekonom som tycker att det är ett särskilt effektivt sätt att bekämpa arbetslösheten för ungdomar. Också den tidigare regeringen gjorde bedömningen att det skulle ha noll sysselsättningseffekt när man ville ta bort arbetsgivaravgiften för 25-åringar. Det stod det i den budgetproposition där man lade fram förslaget. Alltså tycks inte heller den tidigare regeringen ha trott att detta är ett särskilt effektivt sätt att arbeta på. Det stycke Olof Lavesson läste upp i budgetpropositionen står där - det är korrekt - men Olof Lavesson kanske också ska läsa stycket efter. Man kan nämligen inte bara titta på hur regeringen finansierar sina förslag, utan man måste även titta på vad pengarna används till. I nästa stycke står det att den samlade politiken, det vill säga både intäkter och utgifter, bedöms öka sysselsättningen, få ned arbetslösheten och öka tillväxten något. Precis som jag sa i mitt tidigare inlägg kan man inte bara titta på skattesidan. Man tar nämligen inte ut skatter och stoppar dem i fickan, utan man tar ut skatter för att använda dem till någonting. Man kan alltså inte bara titta på effekten av skatteintäkten, utan man måste även titta på effekten av vad man använder pengarna till. Regeringen är i ett sådant läge att det när vi tog över fanns mycket stora underskott i de offentliga finanserna. För att kunna genomföra viktiga reformer behöver vi därför höja skatterna. Det är klart att det finns ett mycket kärvt budskap i det, men så är det när man har 8 procents arbetslöshet och 400 000 människor som är arbetslösa. Vi har skolresultat som faller snabbare än i något annat OECD-land, och vi har en långtidsarbetslöshet som har tredubblats. Vi har detta samtidigt som vi hade mycket stora underskott i de offentliga finanserna. Då krävs det att man ökar skatteintäkterna för att klara av att finansiera reformer som är helt nödvändiga. Det är klart att det är kärvt, men det är så det är när man behöver ta ansvar både för de offentliga finanserna och för utvecklingen i skolan och på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden är min bedömning att utrymmet för att sänka skatterna i närtid är mycket litet, för att inte säga obefintligt. Nu handlar det om att på olika sätt försöka ta ett stort ekonomiskt ansvar för statsfinanserna samtidigt som vi tar tag i de stora problem Sverige har. Där behöver vi gå från en finanspolitik som satsar på att sänka skatterna till en finanspolitik som ser till att vi investerar i framtiden. För att lyckas med det är det inte skattesänkningar som ligger i den här regeringens agenda. ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,98412828516.0,interpellationsdebatt,S,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf78,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364117,Finansministern Magdalena Andersson (S), | |
| 9f12e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,79,"Herr talman! Finansministern säger att det inte bara handlar om effekten av sänkta skatter eller av intäkter utan också om hur man använder dem. Det är fråga om olika effekter. På samma sätt handlar det inte bara om effekten av en sänkning av skatterna. Det blir ju en annan effekt om man höjer skatterna. Det är två olika saker. Finanspolitiska rådet, som Magdalena Andersson hänvisar till, har varnat för att det kommer att leda till en minskning av antalet jobb om regeringens förslag genomförs. Dessutom talar vi i dag om detta som om det bara gällde skatten på arbete för dem som är yngre, men så är det inte. Det är fler grupper som drabbas kraftigt av regeringens politik, till exempel alla som fyllt 65 år och tycker att de fortfarande kan bidra på arbetsmarknaden. Här vill finansministern och regeringen återinföra den särskilda löneskatt som den tidigare regeringen tog bort. Det slår inte bara mot dem som är anställda utan också mot äldre företagare. Man fortsätter ofta sin anställning i egen verksamhet när man passerat 65 år. 72 000 personer har gjort så i Sverige, och med finansministerns förslag får de en direkt höjning av skatten på sin arbetsinsats med 5,6 procent. Jag utgår dock från att finansministern inte heller här ser någon effekt av förslagen. Även om jag fortfarande inte är helt nöjd med svaret - jag har ännu inte fått svar om skillnaderna inom regeringen - vill jag tacka finansministern för debatten. Det är möjligt att finansministern inte heller är nöjd med mina frågor och svar. Jag kände tidigare ganska stor tveksamhet till vad som gäller från regeringens sida, men den tveksamheten är nu undanröjd. Det torde stå alldeles klart för var och en som funderar över vilken koppling regeringen gör mellan nivån på arbetsgivaravgifter och tillskapandet av nya jobb att regeringen är delad. Det är glasklart. Å ena sidan har det ingen betydelse, för det ger ingen effekt vilken nivå man har på arbetsgivaravgifterna. Å andra sidan krävs sänkta arbetsgivaravgifter för att företag ska vilja anställa. I detta fall, som i så många andra, gäller väl att den som lever får se. Det får vi förmodligen göra nästa vår då framtidsministerns arbetsgrupper ska leverera sina resultat. Kanske finns det anledning för Magdalena Andersson och mig att då träffas på nytt. Jag vill än en gång tacka för debatten samt tillönska finansministern en god sommar. ",Svar på interpellation 2014/15:387 om arbetsgivaravgifterna i framtiden,2015-05-22 00:00:00,3863986,H209102,102,2014/15,Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 maj,4.48155122323e+11,interpellationsdebatt,M,http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll_H209102/#anf79,H210387,N,2015-06-08 11:05:02,364118,Olof Lavesson (M), | |
| 5812e757-bd0d-e511-9422-00262d0d0c40,8,"Herr talman! Det är intressant att jämföra YA-jobben. Det är glädjande att arbetsmarknadsministern ser att det finns en möjlighet att expandera där så att fler ungdomar kommer in den vägen också. Jag tycker att Roland Utbult väldigt väl tog upp kvaliteten i äldreomsorgen och vikten av att ha kvalificerad personal där. Det är där man verkligen behöver ha det. Däremot kan jag bli orolig för att man måste in och jobba i vården bara för att man är ung och arbetslös. Vi måste också tänka på lämplighet och så vidare. Där vet jag inte riktigt hur arbetsmarknadsministern tänker när det gäller traineejobb. Jag utgår från att Arbetsförmedlingen inte pekar och säger att någon ska börja på äldreboendet si och så bara för att personen är arbetslös och har varit det i sex månader. Bara för att man är arbetslös är man kanske inte per automatik lämplig att arbeta inom till exempel äldreomsorgen, och dessutom kanske man inte brinner för det. Jag hade för några veckor sedan en interpellationsdebatt med äldreminister Åsa Regnér. Hon var då väldigt tydlig med hur viktigt det är med kvalitet just inom äldreomsorgen. Vi hade en väldigt bra debatt om det. Därför finns det frågetecken kring detta. Det blir som en quic |
Sign up for free
to join this conversation on GitHub.
Already have an account?
Sign in to comment